Biografi

Figrelius, namn på tre befryndade östgötska släkter.

1 Äldre släkten härstammar från Nicolaus Hemmingi (d 1634), som 1593, då han underskrev Uppsala mötes beslut, var komminister i S:t Lars församling i Linköping. Han blev 1596 kyrkoherde i Landeryd (Ög) och prost 1623. Örnberg ifrågasätter på goda skäl nära släktskap mellan honom och Jöns Hemmingsson, som var stamfader för släkten Forelius (se denna). Nicolaus Hemmingi hade åtminstone fem barn, som antog namnet Figrelius.

Av dessa studerade Benedictus Nicolai F (f omkr 1600, d 9 sept 1681^[2]) i Wittenberg och Uppsala samt blev fil mag i Uppsala 1629. Han blev lektor i Linköping 1630, tillika kyrkoherde i Skeda 1634, förste teol lektor 1639 och domprost i Linköping 1656. I sin ungdom hade han varit informator för sedermera biskop J E Terserus. B N F var ledamot av prästeståndet vid riksdagarna 1635, 1642, 1644, 1654 och 1659–60. I sitt gifte med kyrkoherdedottern Anna Andersdotter Lind hade han åtta barn, varav fem söner, bland dem överinspektören vid salpetersjuderiet Nils F, som 1682 adlades med namnet Gripendahl (f omkr 1636, d 1716). Denne var fader till bl a kaptenen Clas Gripendahl (f 1677, d ogift före 14 mars 1726), som var med vid Tönningen och Fredrikshald samt slöt ätten.

En bror till Benedictus F, Daniel Nilsson F (f omkr 1605, d 25 aug 1664 i Norrköping), har utförligt biograferats av B Helmfrid i hans bok 1952 om »Ståthöga» invid Norrköping. D N F blev magister i Uppsala, juris dr i Orléans, justitiepresident i Norrköping och adlades 1645 med namnet Leijonstierna. Om honom och hans ättlingar se under detta namn.

2 Domprosten Benedictus Nicolai F:s ena syster Margareta Nilsdotter Figrelia äktade kyrkoherden i Rappestad, kontraktsprosten Nicolaus Emundi (f omkr 1585, d 1653). Deras barn upptog efter moderns, släkt namnet Figrelius. Bland dem var Edmund F (1622–75), som 1660 adlades med namnet Gripenhielm och 1673 blev friherre. Han är känd som bl a Karl XI:s lärare, riksråd, chef för k biblioteket och boksamlare (hans bibliotek nu i LUB). Om honom och hans ätt se vidare under Gripenhielm ^[1].

3 Ännu en släkt Figrelius upptog namnet efter domprosten Benedictus Nicolai F:s andra syster Brita Milsdotter Figrelia (begr 13 sept 1682 i Kättilstad). I sitt första gifte med hospitalspredikanten Olof Forsilius hade hon två söner med namnet F, Olof Figrelius, se nedan, och Jonatan Olai F (d 1674), primariekämnär i Sthlm. Brita blev sedan omgift med kyrkoherden i Kättilstad Daniel Ranzochius.

Den nämnda Britas son med O Forsilius Olof (Olaus) Figrelius (f 30 juni 1629 i Linköping, d 30 sept 1671, begr 17 dec s å i Sthlm, Nik) var en på sin tid känd läkare. Han blev student i Åbo 1649 och i Uppsala 1653, där han fick Olof Rudbeck d ä till lärare. När riksrådet greve P F de la Gardie 1659 i brev anmodade Rudbeck att till armén sända en yngre medicinare, lämpad som fältmedicus, ansågs Olof F vara den ende, som dög. Rudbeck skrev (Annerstedt, bih 2), att F »i några år sin största flit gjort och nu i en tid praktiserat», han hade »en vacker physiognomi och hövliga seder». O F reste nu till fältlägret vid Köpenhamn. Efter fredsslutet fortsatte han sina studier i Uppsala, utgav 1661, säkerligen med viss hjälp av Rudbeck men dock som eget arbete, en fortsättning på Rudbecks studier om lymfkärlsystemet, »Disputatio physica de sero ejusque vasis». F reste 1661 utrikes och blev medicine dr i Leiden 1663. Återkommen till Sverige tog han plats som gruvläkare i Falun, dit han ankom i början av 1665. I ett brev våren 1669 till landshövdingen frih Gustaf Duwall skildrade F ortens hälsotillstånd, där bl a »tvinsot» (lungsot) frodades. F trivdes emellertid ej, vilket han utsäger i brevet, och i början av 1670 försvann han från Falun. Hans förhoppningar om framtid på annat håll sveks; han dog redan 1671.

Författare

Bengt Hildebrand

Källor och litteratur

Källor o litt: Jungbeckska saml, KB. – O Annerstedt, UU:s hist, 2:2 (1909) o bih 2 (1910); B Helmfrid, Ståthöga (1952), dens, Norrköpings stads hist 1568–1719, 1 (1963); K-G Hildebrand, Falu stads hist till år 1687 (1946), Linköpings stifts herdam, 1 (1919), 5 183 ff (B N Fl), 2 (1919), s 59 (Nicolaus Hemmingi), 4 (1935), s 118 (D Ranzochius) o 516 (Nicolaus Emundi); Nytt förråd af äldre o nyare handl rör nord historien (1753), s 163 ff (B N F); K G Odén, Östgötars minne .. . 1595–1900 (1902); Sveriges läkare-hist, 2:2 (1824); Örnberg, 13 (1905), s 161 f.

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Figrelius, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14115, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14115
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Figrelius, släkt, urn:sbl:14115, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2024-04-24.