Meriter

2 Fincke, Jöran, bror till F 1, f på 1510-talet, trol d. 1569. I hovtjänst hos Gustav Vasa 1535, trol köksmästare 1536, anlitad i dipl uppdrag 1543—47, lagman i Norrfinne lagsaga 1549, från 7 nov 1560 också innefattande Satakunda o Österbotten, senare även Åland, riddare 29 juni 1561, nämnd som köksmästare s å, hovmästare 1562, namnes som riksråd 1563—67, hovmästare hos hertiginnan Sofia av Sachsen-Lauenburg 1568. Bevistade riksdagen i Sthlm 1560, i Arboga 1561 o i Sthlm 1569. Skrev sig till Pernå i Reso sn (Eg Finl). G 15 (ej 16) juli 1554 m Malin Olofsdtr (Örnfot i Västergötland), som levde ännu 1593 men var död i juli 1599, dtr av lagmannen Olof Pedersson till (Stora) Bjurum o (Stora) Kålltorp o Karin Hansdtr (Tott) samt omg före 24 okt 1575 m Lars Jespersson (Cruus, d. 1587 el 1588). Eric Anthoni

Biografi

Liksom brodern Gustav har F tidigt sökt sin lycka i hovtjänst hos Gustav Vasa, men i motsats till denne kom han större delen av sitt liv att verka i Sverige. Härtill har hans svenska giftermål synbarligen bidragit. Första gången omtalas F, då han förra halvåret 1535 kvitterar ett belopp, som han mottagit av en fogde, tydligen för kammarens räkning. Snart kom han att användas i diplomatiska uppdrag. Så har han i slutet av maj 1543 anlänt till konungen med »en hel hop» tyska brev. På sommaren 1545 avreste F tillsammans med den tyske sekreteraren Joakim Burwitz till Tyskland. Det förefaller som om han stannat där ända till senhösten 1547, då han återkom med brev från den katolske hertig Henrik av Braunschweig. I början av 1548 tilldelas F en förläning i Finland och samtidigt avfärdas han till sitt hemland, men vid årets slut befinner han sig åter vid hovet. Han får nämligen då i uppdrag att övervaka konungens systerson greve Johan av Hoya, som med stort följe anlänt till Sverige.

De närmaste åren nämnes han i olika uppdrag, t ex vid slottsinventeringar i Sverige, men 1552 överflyttade han till Finland, där han sedan början av 1549 innehaft lagmansdömet i Norrfinne. I mars 1552 förordnas han tillsammans med Henrik Klasson Horn och Nils Boije att årligen mönstra och avlöna krigsfolket och slottsbetjäningen i Finland. F var de närmaste åren sysselsatt med detta och liknande uppdrag. Under ryska kriget förordnades han hösten 1555 att jämte ett par andra vara hövitsman »utöver bysseskyttar, skytt och allt archelije» i Viborg.

Efter fredsslutet återfinnes F någon tid i hertig Johans tjänst. Han fungerade bl a som slottsfogde på Åbo slott, hertigens residens, till sept 1558. Härunder fick han i april 1558 förnyad fullmakt av hertigen på sin lagsaga, som låg i Johans hertigdöme.

Härefter trädde F i utvald konung Eriks tjänst. Vid konungens kröning i juni 1561 dubbades han till riddare. F namnes som konungens köksmästare 1561 och omtalas följande år som hovmästare, året därpå som rådsförvant eller riksråd.

I början av 1563 fick F i egenskap av hovmästare åtfölja den legation, som under Sten Erikssons (Leijonhufvud) ledning sändes att underhandla om giftermål mellan konungen och lantgrevens av Hessen dotter. Beskickningen kom likväl aldrig längre än till Köpenhamn. Den uppehölls till en början där och fängslades sedan. Beskickningens medlemmar kvarhölls i Danmark till våren 1567 med undantag av Sten Eriksson, som lyckades bli fri tidigare. Efter sin befrielse ur fångenskapen, som ägde rum 24 maj

1567 genom utväxling mot Malte Jensen (Sehested), uppträdde F åter som både riksråd och hovmästare.

Sedan Erik störtats, gick F snart i Johans tjänst. Redan 17 nov 1568 sigillerade F riksrådets och adelns löfte att bispringa Johan ekonomiskt, och samma dag förordnades han att tillsammans med Lars Jespersson (Cruus) underhandla med adeln och allmogen i Uppland i den nya regimens intresse. Han deltog därefter i riksdagen i Stockholm i jan 1569 och beseglade beslutet, numera bland adeln utom rådet.

Vid denna tid hade F trätt i tjänst hos Johans nyligen förmälda syster hertiginnan Sofia av Sachsen-Lauenburg, Redan 15 dec

1568 meddelade konungen, att han gett F befallning att låta bruka sig som hovmästare hos hertiginnan, som f ö kom att stanna i Sverige. Hans verksamhet i hennes tjänst blev på grund av hans snara död inte långvarig. Redan 1569 torde han ha dött, eftersom Hogenskild Bielke då var hans efterträdare som lagman i Norrfinne lagsaga.

Författare

 Eric Anthoni

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: RR, RA; RKB 1532—52, KA; landsräkenskaper, FRA. — Handl t upplysn af Finlands häfder, 1—10 (1846—58); E M Fant, Observationes selectae historiam sveca-nam illustrantes, 5 (1786); Bidr t Finlands hist, 3—4 (1904—12); GIR 10—29 (1887— 1916); HH 13: 1 (1884; Konung Erik XIV:s nämnds dombok); SRA, ser 1, bd 1—2 (1887—99). — JA Almquist, Lokalf, 1—4 (1917—23); J E Almquist, Bidr till den oin-trod adliga s k Bjurum-släktens hist (PHT 1952); Ingvar Andersson, Erik XIV o Sten Eriksson Leijonhufvud (ibid 1933); K Blom-stedt, Henrik Klaunpoika Horn, 1 (1921); dens, Kuninkaan käskyvalta ja sen käyttö Suomen herttuakunnassa Eerik XIV:n aikana (Historiallisia tutkimuksia J R Danielson-Kalmarin kunniaksi 1923); Y Blomstedt, Laa-mannin- ja kihlakunnantuomarinvirkojen lää-nittäminen ja hoito Suomessa 1500- ja 1600-luvuilla (1958) ; K A Bomansson, Hertig Johan o hans tid (1862); N Eden, Om central-reg:s organisation under den äldre vasatiden (1523—1594) (1899); R Eländer, Herr Sten, studier i Erik XIV:s hist (1932); W Molle-rup, Bidrag til den nordiske Syvaarskrigs His-torie (DHT 5 R, 2, 1880—81), s 622 f o 627; G Upmark, Gustaf Vasas hof (1912); A Viljanti, Gustav Vasas ryska krig 1554— 1557 (1957).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jöran Fincke, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14132, Svenskt biografiskt lexikon (art av Eric Anthoni), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14132
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jöran Fincke, urn:sbl:14132, Svenskt biografiskt lexikon (art av Eric Anthoni), hämtad 2024-04-19.