Meriter

1 Fischer, Anders (Andreas), d 1670 i Sthlm (själaringn 5 jan, Ty). Murmästare o byggnadsledare i Sverige från senare delen av 1630-talet, mästare i murmästareämbetet i Sthlm 24 maj 1639, bisittare i ämbetet sedan 1648, tjänstgjorde tidvis även som ålderman, burskap i Sthlm 22 maj 1641.

G 1) m Maria Schönman, d 1655 i Sthlm (själaringn 17 dec, Ty), 2) 27 juli 1656 där (Ty) m Anna Katarina Decker (Deckert), d 1695 där (själaringn 31 jan, Ty), dtr av organisten i Norrköping Elias D o N. N. Düben.

Biografi

F, som säkerligen var av tysk börd, vann stort förtroende och fick många stora byggnadsföretag om hand både i Sthlm och landsorten. Han blev också en välbärgad man och ägde fastighet vid Stora Konungsgatan (Stora Nygatan), den nya huvudgatan på västra sidan av Stadsholmen. F hade förvärvat nuvarande tomten nr 2 i kv Thisbe, Stora Nygatan 28, och där på 1640-talet uppfört ett stenhus i tidens stil till tre våningars höjd, krönt med ett högt gavelröste mot gatan; tegelfasaden var dekorerad med sandstenslister och ornament. Huset, som ännu finnes bevarat, fastän i ombyggt och förändrat skick, är avbildat på Erik Dahlberghs stick över Karl X Gustavs begravningståg. I detta hus bodde 1652 förutom F med familj och två pigor ytterligare två hantverksfamiljer. Till fastigheten hörde en murad grav på Riddarholmens kyrkogård.

Under 1650-talet fick F anställning i kronans tjänst och var sedan verksam som murmästare på Sthlms slott och andra statliga byggnader i Sthlm. När den stora slottsombyggnaden i enlighet med Jean De la Vallées förslag på 1650-talet påbörjades och sedan under 1660-talets senare hälft fortsattes, utförde F murningsarbetet på de nya längorna kring Smedjegården och det nya tornet i sydöstra hörnet av slottet. Under hans ledning arbetade 5–10 murgesäller på slottsbygget. Under 1650- och 1660-talen hade F även hand om murningsarbetena på Rännarbanan på Norrmalm och på Provianthuset. År 1664 slöts kontrakt med F om uppförande av en stenmur runt hela Rännarbanan samt två stora portaler för en kostnad av 4 000 dlr kmt. Muren fullbordades dock aldrig; på den östra sidan fanns det gamla planket kvar.

När underbyggmästaren på slottet, Louis Gillis, vilken närmast under slottsarkitekten hade hand om kronans byggnader, 1663 på grund av sjukdom och ålderskrämpor inte längre kunde sköta sin befattning – han dog följande år efter fyrtio års tjänst vid slottet – synes F ha utfört hans uppgifter. Han uppgjorde sålunda ett 16 mars 1663 signerat utförligt förslag jämte kostnadsberäkningar till slottsombyggnadens fortsättande samt en genomgripande reparation, omfattande inte endast murningsarbetet utan även timmermans-, ställnings-, plåt- och koppararbeten m m. Även andra av kronans byggnader i Sthlm upptogs i förslaget, såsom den påbörjade muren med portalen kring nuvarande Kungsträdgården.

Då arbetet med grunden och murningen av Katarina kyrka skulle påbörjas efter Jean De la Vallées ritningar, vände sig byggnadskommittén till murmästareämbetet för att få hjälp. Vid kommitténs sammanträde 14 april 1656 var F och åldermannen Jörgen Jesewitz (Jesuwit) närvarande och lovade utvälja fyra gesäller, som skulle utföra murningen under deras inseende.

F har också varit verksam för en rad enskilda uppdragsgivare. Möjligen anlitades han av fältherren Lennart Torstensson, som vid början av 1640-talet på granntomten i kvarteret Thisbe (nr 1, i hörnet vid Schönfelts gränd) uppförde det stenhus, som på 1670-talet om- och tillbyggdes av Greger von Schönfelt, men vars murar ännu finns bevarade. År 1653 träffade den nyutnämnde överståthållaren Schering Rosenhane avtal med F om uppförande av sitt nya palats på Riddarholmen i enlighet med förslag och ritningar, som uppgjorts av Jean De la Vallée och Nicodemus Tessin d ä. För en summa av 2 400 dlr smt skulle han utföra murningsarbetet. Detta arbete utfördes och fullbordades under de båda följande åren. Rosenhaneska palatset, där nu Statskontoret residerar, har senare tillbyggts med två flyglar, men den ursprungliga byggnadskroppen står dock i allt väsentligt bevarad. Samtidigt uppmurade F åt Rosenhane efter Tessins ritning manbyggnaden på Säby i Uppland. På 1650-talet utförde F även murningsarbetet på det palats som fältmarskalken Robert Douglas uppförde i hörnet av Arsenalsgatan och Blasieholmstorg (kv Ladugårdsbron nr 4) och som i starkt förändrat skick finnes bevarat. Han kom därvid i konflikt med byggherren.

Den 27 mars 1657 träffade Agneta Horn, änka efter Lars Jespersson Kruus, avtal med F om en omfattande om- och tillbyggnad av Björklinge kyrka norr om Uppsala (William Karlson, som publicerat det bevarade dokumentet har feltolkat F:s med tysk stil skrivna namnteckning och kallar honom Fipher). Enligt kontraktet skulle kyrkans gamla östgavel och korvalvet nedrivas och koret förlängas österut 19 alnar samt förses med två valv. Under koret skulle ett gravvalv muras och inredas för den Kruus'ska familjen. Sakristian skulle också nedrivas och en ny välvd sakristia uppföras invid korets norra vägg. Fönstren och portalerna på kyrkans södra och västra fasader skulle förstoras och nya fönster upptagas i den norra korväggen. F skulle slutligen uppmura fyra små torn, ett i vart hörn av kyrkan, vilka skulle krönas med höga spetsiga spiror. Av ordalagen synes framgå, att några detaljerade ritningar till ombyggnaden icke förelegat och att F här sålunda i viss utsträckning haft fria händer att bygga efter eget sinne. En skiss har dock förelegat vid kontraktets upprättande. Beträffande sitt eget hus vid Stora Nygatan har han naturligtvis själv svarat för utformningen, liksom också i fråga om åtskilliga smärre byggnadsföretag.

I hemmet fanns ett rikt lösöre, en värdefull samling dyrbara smycken och silverföremål, däribland en guldkedja om 30 dukater, tre kannor av silver, den största om 87 1/4 lod, en kredens om 65 lod samt två saltkar av vitt silver med förgyllda figurer om 51 3/4 lod. F var också utrustad med en förnämlig garderob, bl a en svart' »dolmitsjacka» med byxor och en svart klädeskappa med plyschuppslag, älghudskyller och älghudshandskar samt sobelskinnmössa. Han ägde även en pamp med gehäng, tre musköter och två bössor.

Författare

Tord O:son Nordberg

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Handl rör Sthlms stad, 8, RA; Slottsboken, Handl rör Sthlms slott, Slottsarkivet; Schering Rosenhanes huvudbok X 290 s–v, UUB; De la Gardieska arkivet, Kruus, 28, LUB; Sthlms stads tankebok,. Mantalslängd 1652 o 1676, Katarina försrs. kyrkorådsprot o handl, SSA; Regleringskarta över Sthlm 1651, KrA; Murmästareämbetets i Sthlm arkiv, hos ämb. – H Alm, Murmästare-ämbetet i Sthlm (1935); A Douglas, Robert Douglas (1957); S Karling, Trädgårdskonstens hist i Sverige (1931); William Karlson, Agneta Horn o Björklinge kyrka (Uppland. Upplands fornminnesföris årsbok 1945); T 0:son Nordberg, Sthlms gamla slott under 1600-talets senare hälft (Rig 1924);. dens, Kungsträdgårdsmuren (SSEÅ 1925); dens, Rosenhaneska palatset på Riddarhol-men (Rig 1931); dens, Slottets hist under sextonhundratalet (Sthlms slotts hist, 1, 1940); dens, Stormaktstidens kungl stallbyggnader o rännarbanor (SSEÅ 1940); dens,. Katarina kyrkas byggnadshist (Sveriges kyrkor, 56, 1944); G Upmark, Guld- o silversmeder i Sverige 1520–1850 (1925); örnberg, 11, 1896.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders Fischer, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14150, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tord O:son Nordberg), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14150
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders Fischer, urn:sbl:14150, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tord O:son Nordberg), hämtad 2024-04-18.