Meriter

Forsander, Johan, f 6 maj 1795 i Jönköping, d 8 juli 1866 i Växjö. Föräldrar: kh i S Unnaryd Magnus F o Johanna Maria Wernelin. Inskr i Växjö skola 1804, dimitterad från gymnasiet där 1813, inskr vid Lunds univ s å, mag där 21 juni 1817, lärare i naturalhist vid Växjö gymnasium 25 juli 1821–1860 (adj:s titel 1858), prästv 2 jan 1824, domkyrkosyssloman i Växjö 20 febr s å, tilltr 1825. KorrespLVHAA 1853, LVO s å. – Ogift.

Biografi

F:s fader dog redan 1800, och modern gifte 1801 om sig med komministern i Hagshult, sedermera kyrkoherden Nils Stocke, som tidigt fick hand om hans uppfostran. Redan i skolan i Växjö blev F vän och förtrogen med sin kusin Elias Fries, den sedermera ryktbare botanisten, som lämnade Växjö för Lund ett par år före F. Nu lades också grunden till F:s antikvariska intresse, som stärktes bl a genom skolkamraten J G Liljegren, den blivande riksantikvarien. Under studieåren i Lund utvecklades vänskapen med Fries vidare, och F:s huvudämne blev botaniken. Då han 1817 disputerade för magistergraden, skedde det helt naturligt med en botanisk avhandling – som respondent på del 1 av C A Agardhs »Aphorismi botanici». Ett annat exempel på hans botaniska aktivitet under denna tid ger hans dagboksanteckningar från en exkursion på Visingsö sommaren 1817 (tr 1878). Som många andra av hans längre exkursioner företogs denna i Fries' sällskap. Båda delade också samma romantiska naturentusiasm.

Under åren närmast efter disputationen behöll F kontakten med Lund och hyste allvarliga planer på att välja den vetenskapliga levnadsbanan. Med sin dissertation »De vegetatione Scaniae» 1820 hoppades han erhålla en docentur under den dåvarande botanikprofessorn Agardh. Han visade med denna avhandling, att han var öppen för nya strömningar inom den då i Sverige ännu ganska traditionsbundna vetenskapen. F ger här – säkerligen under påverkan av Elias Fries – en växtgeografiskt betingad regionindelning av det skånska landskapet, vilket vid denna tid ännu får betecknas som ett nytt grepp på ämnet. F:s docenturförhoppningar gick emellertid om intet, främst av den anledningen att hans gode vän Fries, som energiskt arbetat för honom, råkade i en allvarlig och långvarig konflikt med Agardh just vid denna tid. Agardh vägrade att kalla till docent en person som var så nära lierad med hans motståndare.

År 1821 anställdes F som lärare i naturalhistoria vid gymnasiet i Växjö och ägnade från och med nu alla sina krafter åt olika uppgifter i denna stad. Sannolikt av ekonomiska skäl åtog han sig de mest skiftande uppdrag vid sidan av lärartjänsten. Det första viktigare av dessa var befattningen som domkyrkosyssloman som gav honom en utomordentlig inblick i stiftets affärer och intrigspelet kring de prästerliga tjänstetillsättningarna. Från slutet av 1820-talet återfinnes han som räkenskapsförare vid och senare styrelseledamot av Kronobergs läns sparbank, som utgivare av Wexjö Bladet (1828– 1835), som kamrer och arkivarie (senare sekreterare) i Växjö stifts bibelsällskap. Han var vidare bl a ombud i stiftet för Evangeliska sällskapet och sekreterare i Kronobergs läns hushållningssällskap. Ännu i sitt sjuttionde år verkade han som kamrer vid Smålands enskilda banks avdelningskontor i Växjö. Han fungerade också som riksantikvariens ombud i orten.

Det är tämligen uppenbart, att denna verksamhetsiver inte tillät F att fullborda något vetenskapligt helt. Som monument över hans nit för Smålands historia och forntid kvarstår de omfattande handskrifter i detta ämne som han skänkte till läroverket och som nu förvaras på Stifts- och landsbiblioteket i Växjö. Här återfinns 11 band (12 delar) »Anteckningar rörande Småland, dess historia och topografi» och 12 band (jämte 1 Bih) samlingar till Växjö stifts herdaminne, vilka senare bildade den viktiga stommen till G Virdestams arbete framför allt för tiden 1650–1830. I handskrift finns också bevarade samlade floristiska anteckningar från Småland, daterade 1820, resp 1836. De senare föregås av en allmän inledning, där Smålands topografi, klimat och andra geografiska förhållanden sätts i relation till växternas utbredning. En del av F:s floristiska material har använts av N J Scheutz i dennes Smålandsflora.

Ett bevis på F:s vidsträckta intressen och lärdom lämnar hans bibliotek på över 4 000 band, som nu ingår i Växjö stifts- och landsbibliotek. F testamenterade medel till en stipendiefond vid Växjö läroverk.

Författare

Gunnar Eriksson

Arkivuppgifter

Det mesta av F:s handskr kvarlåtenskap ingår i Växjö SB. Förutom ovan nämnda ms kan ur dessa samlrr nämnas meteorologiska anteckn :r, föreläsningsanteckn:r från hans undervisning på gymnasiet, dagböcker av botaniskt o meteorologiskt innehåll (den tidigaste från 1809), en »Synopsis Florae Fryeleden-sis» från 1816, latinska stilar o annat material från hans egen skoltid, anteckn.t i språkvetenskap samt brev, bl a F:s brev till N Stocke (51 st) o E Fries' brev till F (156 st). En mindre hs (dat 1815) med genealogiska anteckn.t o en kortare självbiografi i Kalmar läns mus. F:s brev till E Fries i UUB, enstaka brev i KB o LUB. I UU:s botaniska mus förvaras F:s kryptogamherbarium (gåva 1961 från Växjö lärov) omfattande 745 svampar, lavar och alger. Särskilt svampsamlingen är av stort intresse då många nr uppenbarligen är isotyper av arter som beskrivits av E Fries.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Analecta monimentorum ad Ed. [Akad. avh., preses J. G. Liljegren.] P. 2. Lunda; 1814. (4), 22 s. – Aphorismi botanici, [akad. avh., preses C. A. Agardh,] P. 1. Lunda: 1817. (2), 14 s. – De vegetatione Scaniae dissertatio. [Akad. avh., resp. P. Meurling.] Lundae 1820. 16 s. – Tabell, som för hvar dag i året gifver tillkänna, hvad klockan bör visa, när solen går upp eller ned för orter, som äro belägne under Vexjö polhöjd, samt hvad klockan bör visa, när solen är i meridianen (vid sann middag). Vexjö 1838. Fol. 1 bl. [Anon.] – När föddes Carl von Linné den äldre? [Sign.] (Botaniska notiser, 1865, Uppsala, s. 117–119). – Dagboksanteckningar öfver en färd till Visingsö 1817 (Bihang t. VAH, Bd 5, nr 7, Sthlm 1878, s. 81–86).

Källor och litteratur

Källor o litt: G Eriksson, Elias Fries o den romantiska biologien (1962); [E L M Fleetwood,] Anteckn:r om gymnasister i Wexio 1800–1850 (1902); B Hildebrand, Matr över ledamöter av K Vitt:akad o VHAA 1753–1953 (1954); Kronobergs läns sparbank 1828–1928, minnesskr (1928); Lärare o studenter vid Växjö h a lärov 1850–1950 (1951); H Petersson, Växjöbladet, en tidnings hist (1960); N J S[cheut]z, JFf (Botaniska notiser 1866, s. 110 f); dens, Smålands Flora (1864); G Virdestam, Växjö stifts herdam, 2 (1927), 8 (1928); Växjö skolas matr . . . 1752–1811, ed Ludvig Larsson (1924). – Meddel fr doc R Santesson, UU:s botan institution.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Forsander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14332, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Eriksson), hämtad 2024-11-05.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14332
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Forsander, urn:sbl:14332, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Eriksson), hämtad 2024-11-05.