Biografi

Fredholm, västgötska släkter.

1 Per Michelsson (levde ännu 1728), som sedan slutet av 1600-talet ägde ett åttondels skattehemman i Intakan i Fredsberg (Skar), blev far bl a till apologisten vid Skara katedralskola Laurentius Petri F (1693–1762) och till bonden Anders Persson. Av dennes söner kallade sig Lars (d 1789 vid 78 års ålder) Fredell och blev klockare i Fägre. (Skar), medan två andra upptog sin farbrors namn F. Av dessa avancerade Johan F (1716–93; födelseår enligt preciserad uppgift av hans nedannämnde sonsons son) i kommerskollegium till kamrerare och blev far till slutligen registratorn i samma kollegium assessor Johan Fredrik F (1756–1835), som på 1780-talet var Upfostringssälskapets kamrerare och föreståndare för dess bokhandel. Dennes son advokatfiskalen Johan Gotthard F (1795–1855) blev känd som kärande i de flesta av 1830-talets tryckfrihetsmål mot Aftonbladet.

Den sistnämndes son Johan Henrik Gotthard F (1838–1904) utexaminerades från Teknologiska institutets i Sthlm avdelning för väg- och vattenbyggnad 1860, var elev vid FrKA:s byggnadsskola 1862–63, avlade lantmäteriexamen 1864, utexaminerades från Ultuna lantbruksinstitut 1867 samt var stipendiat vid LA 1868–70 och elev vid bergsskolan i Falun 1874–75. Efter diverse kortvariga anställningar vid järnvägsbyggen, lantbruksskola och sjösänkningsföretag var Henrik F 1873–77 föreståndare för den stora Palmcrantzska fabriken för tillverkning av kulsprutor och slåttermaskiner i Sthlm och därefter konsulterande ingenjör i samma stad från 1879. F tjänstgjorde 1880–82 som sekreterare i tullkommittén och därefter i lantbruksläroverkskommittén 1882–84 samt invaldes 1885 i AK. Där var han sedan verksam till sin död med undantag för perioden 1888–90, då han hörde till dem, vilkas val ogiltigförklarades på grund av den s k »Ångköks-Olles» resterande kommunalskatt. Åren 1896–1902 var han också ledamot av Sthlms stadsfullmäktige. Sedan F blivit riksdagsman, ägnade han sig nästan uteslutande åt det offentliga livet och blev en av våra lätt räknade yrkespolitiker i detta ords allra bästa mening. Under två resor till kontinenten och England, av vilka den förra utsträcktes ända till USA, studerade han 1877–79 som letterstedtsk stipendiat lantbruksmaskiner och patentlagstiftning och 1889 med understöd av Lorénska stiftelsen arbetarskyddslagstiftning och fabriksinspektion, och han propagerade ivrigt för att den sv industrien skulle hålla sig à jour med den internationella utvecklingen. F utgav också ett flertal tryckta skrifter samt medarbetade flitigt såväl i dags- som i fackpressen. I riksdagen, där han framför allt var verksam i bevillningsutskottet 1887 samt 1891–1902 (v ordf 1900–02), var han liberal och ivrig förespråkare för frihandeln men gjorde sig mest känd för sin omutliga självständighet och sanningskärlek och för sina livliga och högröstade anföranden. F har karakteriserats som ett hederligt, älskvärt, oegennyttigt och arbetsamt original, som fann sin fröjd i att »för en ringa ersättning för det allmännas bästa utarbeta noggranna och omsorgsfulla utredningar, som sedan av efterföljande kunna användas såsom pålitligt material för vidare reformarbete» (Millqvist 1899). Hans intresse var företrädesvis inriktat på statsreglerings- och bevillningsfrågor, mindre på rent politiska spörsmål, även om ej heller dessa var honom likgiltiga. F:s arkiv, innehållande bl a hans omfångsrika, oavslutade självbiografi samt handlingar angående hans förfäder, donerades 1906 till KB.

2 Från samma trakt som Henrik F:s förfäder men – liksom flera andra västgötska personer med namnet F – utan påvisbar släktskap med dem var skattebonden i Backgården i Frösve (Skar) Erik Jonssons (1751–1800) son, handlanden i Lidköping Johan F (1793–1845). Dennes son Johan Henrik Emil F (1826–77) blev apotekare i Trosa och har uppmärksammats som porträttmålare. Namnet F antogs också av flera av Johan F:s syster Lena Eriksdtrs (f 1797; levde ännu 1854) barn i äktenskap med häradsdomaren Lars Larsson (1791–1854) i Backgården, bl a folkskolläraren och organisten i Saleby (Skar) Elias Gustaf F (1828–1900), vilken gjorde sig känd som protektionistisk och religionsfrihetsfientlig riksdagsman i AK 1885–96, och rektor Karl August F (se nedan). Denne blev far bl a till byråchefen i lantbruksstyrelsen Lars Olof F (1879–1958), vilken författat ett flertal skrifter om torrläggning av jord, och till den även som tecknare och målare kände bankdirektören i Sv handelsbanken Ivar Kristian F (1883–1952) i Västerås.

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Skar:s jordeböcker, KA; Skar:s mantalslängd 1696, Hasslerörs tingslags dombok 25 okt 1748, Binnebergs tingslags bouppt 1854: 469, GLA; bankdir B Rennerfelts redogörelse för Karl August F:s släktförh, SBL. – Carl Chr Gjörwells brev till Fredrik Sparre 1768–95, ed A Munthe (HH 32: 1, 1938). – AK:s män 1891–93 (1893), s 87 f; J A Almquist, Kommerskoll (1912–15); dens, Uppfostringssällskapet (HT 1905), s 136 f; N Beckman, Vår skolas hist, 1 (1926); S Carlsson, Lantmannapolitiken o industrialismen (1953); O Granberg, J H G F (Ny ill tidn 1898); T Gårdlund, Industrialismens samhälle (1942); T Höjer, Sthlms stads drätselkommission 1814–64 (1953); L Kihlberg, Ständigt i opposition 1888—1911 (1960); G Lindhagen, Memoarer, 2 (1937), s 279, 283, 327; B V:son Lundqvist, Västgöta nation i Uppsala från år 1595, 1 (1928–46); B Lundstedt, Sveriges periodiska litt, 2–3 (1896–1902); Matr över . . . Ultuna lantbruksinst 1848—1932 (1932); [V Millqvist,] AK:s män 1888–90. Anteckn af Scipio (1890), s 115; [dens,] Hur skola vi 1896 besätta vår Sthlmsbänk? Ett ord till Sthlms valmän af Rolf (1896), s 53 ff; [dens,] AK:s män 1897–99. Upplysn till valmännens tjänst af Spectator (1899), s 20 ff; dens, Publicistklubbens matr (1901); [dens,] AK:s män 1900–02 (1902), s 21 f; dens, Sthlms stadsfullm 1863–1913 (Minnesskr . . ., 1913); [dens o E Thyselius,] Hvilka riksdagsmän böra omväljas? Upplysn:r till valmännens tjänst af T Jones & C:o (1893); T Nerman, Hjalmar Branting, kulturpublicisten (1958); H Schück, Den sv förlagsbokh:s hist, 2 (1923), s 298; SKL; SMoK; V Spångberg, Polit fysionomier (1902), s 11 ff; N Staf, Polisväsendet i Sthlm 1776–1850 (1950); E Svensén, J H G F (Nornan 1905); Sveriges apotekarhist, 1 (1910), s 420; Sv porträttgall, 16 (1897), 25:2 (1905); Sv TeknF 1861–1936, 1–2 (1937); L Svärd, Väckelserörelsernas folk i AK 1867–1911 (1954); [E_ Thyselius,] Sthlmsbänken . . . Polit karaktäristiker af X, Y o Z (1890); J Warholm, Skara stifts herdam (1867–74); [H Victorin,] AK:s män 1893. Polit porträttstudier af en nylandtmannapartist (1893); H Wieselgren, Lars Johan Hierta (1880).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fredholm, släkter från Västergötland, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14434, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-11-08.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14434
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fredholm, släkter från Västergötland, urn:sbl:14434, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-11-08.