U Cecilia Fryxell

Född:1806-08-14 – Vassända-Naglums församling, Älvsborgs län (på Kantenberg)
Död:1883-05-06 – Kalmar domkyrkoförsamling, Kalmar län

Skolgrundare


Band 16 (1964-1966), sida 597.

Meriter

2 Fryxell, Ulrica Cecilia, syssling till F 1, f 14 aug 1806 på Kantenberg, Vassända-Naglum (Älvsb), d 6 maj 1883 i Kalmar. Föräldrar: kronolänsmannen Gustaf F o Catharina Maria (Cajsa Maja) Liljegren. Pedagog. – Ogift.

Biografi

Cecilia F hör till den sv flickskolans klassiska namn under 1800-talet, Hon visade tidigt musikaliska anlag och hade en vacker sångröst. Som helt ung kom hon som guvernant till brukspatron L M Uggla på Svaneholms bruk i Dalsland och därefter till brukspatronen, kammarherre Olof Nordenfeldt på Björneborg i Värmland söder om Kristinehamn. I nov 1843 hörde hon Peter Fjellstedt predika. Impulser från denne kom henne att s å fatta beslutet att utbilda sig till missionär, och han sände henne till ett missionsinstitut i Basel. Då hon var för klen för missionens tjänst, studerade hon i stället grundligt skolväsendet i Tyskland och Schweiz och tjänstgjorde som lärarinna vid Baselinstitutets »Waisenhaus». Återkommen hem 1847 övergick hon definitivt till lärarinnekallet och blev först tf föreståndare vid Brödraförsamlingens skola i Gbg. Med bistånd av Peter Wieselgren, som då var kyrkoherde i Hälsingborg, öppnade hon egen flickpension där 1848 med snart 40 elever, av vilka 10 var helpensionärer. År 1852 flyttade hon sin pension till greve G Lewenhaupts egendom Carlslund vid Västerås och hade här 100 elever. Hon behövde emellertid egen lokal för sin skola och inköpte 1858 den vackra egendomen Rostad vid Kalmar, där pensionen öppnades 1859 och fortsatte i 18 år.

På Rostad var skolan helt hennes egen. Elever kom från hela landet, från grannländerna och t o m från Nordamerika. Hon mottog vid denna tid omkring 30 helpensionärer; dessa platser var så eftersökta, att de kunde vara upptingade år i förväg. Eleverna var indelade i 3 klasser och en lärarinneklass. »Fri flyttning» förekom till en viss grad inom de olika klasserna. Språkundervisningen torde nog ha tagit den mesta tiden. Man hade aldrig mer än ett språk per dag och då alltid i två efter varandra följande lektioner. Man talade ett främmande språk varje vecka och promenerade med samma språks lärarinna på eftermiddagarna den veckan. Den förnämsta lärarinnan var F själv. Hennes huvudämnen var historia och kristendom. Om hennes kristendomsundervisning har vittnats, att den var sällsynt levande. I upptagande av nya läroämnen och i utarbetandet av ett sammanhängande pedagogiskt program var F inte före sin tid. Hennes storhet låg i stället i hennes förmåga att fostra personligheter. Hon var en stark natur med en rätt egenartad uppfostringsmetod och knappast i modern mening tolerant i trossaker. Inte desto mindre var livet i pensionen otvunget och glatt. Då skolan upphörde 1877, donerades den av F till staten, som där inrättade ett ännu bestående folkskoleseminarium.

F:s inflytande blev inom hennes generation och den nästa stort. Många av hennes elever grundade egna skolor och blev själva ledare, såsom Elsa Borg i Gävle, Sophia Posse i Sthlm, Natalia Andersson i Västerås, Maria Henschen i Uppsala och Sigrid Rudebeck i Gbg.

Författare

Bengt Hildebrand



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Rektor Gustaf Anderssons brevväxling 1832–1863, 1 (1940), s 13, 15 f. – G Anrep, Sv slägtboken, 1:2 (1872), s 407 f; L Dahlgren, Björneborg i helg o socken (1924); Ebba Heckscher, Några drag ur den sv flickskolans hist (1914); Korsblomman 1884, s 115–130; E Malmeström, Ur det andliga livets hist i Norra Rådabygden under 1800-talet (1935); SMoK; V Wigforss, C F (1960).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
U Cecilia Fryxell, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14529, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14529
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
U Cecilia Fryxell, urn:sbl:14529, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2024-04-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se