Biografi

Funch, släkt, härstammande från landskamreraren i Mariestad, sedermera tullförvaltaren vid Mems tullkammare i Tåby (ög) Frans Gideon Leopold F (1790–1854), som var född i Sthlm (Svea art) av »okända föräldrar». Han är troligen identisk med en Frans Leopold, som enligt Sthlms trivialskolas inskrivningsbok 1798 (där han i motsats till sina kamrater bokförts utan släktnamn) var son till en avliden underofficer Jan Erik Liljegren, vilken ej kunnat identifieras. Bland hans söner märks slussinspektören Frans Oscar F (1832–1920), som 1886–1904 var dansk vicekonsul i Söderköping och Mem, och grosshandlaren Harald Theodor F (1838–1907). Harald F drev efter sin svärfar James Patons död dennes trävaruhandel i Sthlm tillsammans med sin svåger och var ledamot av stadsfullmäktige där 1888–1904. Hans son James F (1873–1942) var verkst direktör för H Th F:s trävaru-ab 1910–39, fullmäktig i Sthlms handelskammare 1911–16 och revisor där 1921–40.

Den senares äldre bror, civilingenjören Harald F (1869–1932), var 1893–98 ingenjör vid Liljeholmens stearinfabriks ab och 1898–99 chef för ab Helios' stora tillbyggnader i Skien i Norge. Sedan 1895 svärson till disponenten för Klosters ab i Husby (Kopp) S Martin Nisser blev han 1900 chef för detta järnverks nyinrättade försäljningskontor i Sthlm, och under de följande åren förvärvade han liksom fadern och brodern stora delar av bolagets aktier. År 1905 blev F ledamot av styrelsen, och 1909 (tf 1908) efter sin svåger disponent för Klosters ab och dess dotterbolag Rällingsbergs grufve-ab. Denna post behöll han till företagets likvidation 1918 efter Sthlms kullager-ab: s inköp av aktiemajoriteten, för vilken transaktion han torde ha haft ansvaret. Om F:s verksamhet som disponent har uttalats, att han var »en välmenande man med stark ansvarskänsla och omfattande kunskaper, särskilt rörande avsättningsförhållandena utomlands», men att han »tycks ha saknat djupare förtrogenhet med företagsekonomiska problem och med järnhanteringens tekniska och ekonomiska villkor» och »i varje fall hade varit mera lämpad att leda ett företag under utpräglat lugna förhållanden än att lotsa det igenom de utomordentligt starkt växlande konjunkturer och de tvära politiska omkastningar, som kommo att prägla större delen av hans disponenttid» (Söderlund). Under sina vidsträckta utlandsresor till företagets avsättningsmarknader hade F lyckats avsluta en mängd utmärkta kontrakt med kunderna. Dessa erfarenheter gjorde, att han 1918 av sv regeringen på utrikesministern J Hellners initiativ sändes till Sibirien för att undersöka, om detta land kunde bli en avsättningsort för sv varor. Resan ledde till konstaterandet, att detta var helt orealistiskt i betraktande av befolkningens bristande köpkraft. F har emellertid efterlämnat en ytterst intressant skildring av färden genom det av amiral Koltjaks antibolsjevikiska trupper behärskade Sibirien till det av japanerna ockuperade Vladivostok (ms på Främsbacka vid Falun). År 1920 gjorde han på regeringens uppdrag en resa till USA och Canada. Efter Sthlms kullagerab:s fall medverkade F 1921 tillsammans med grosshandelsfirman Ekman & Co i Gbg vid försöket att rekonstruera Klosters ab, men detta stod snart inför ruinens brant, och 1923 lämnade han det definitivt efter att ha förlorat minst två miljoner kr. Som den ende solvente av fem borgensmän lyckades han emellertid hindra konkurs, delvis genom innehavet av sin efter morfadern ärvda del i berget »Fåfängan» på Södermalm i Sthlm. På sin herrgård Ökna i Bogsta (Söd) hade F sammanfört utsökta samlingar av ostasiatisk konst. Hans hustru Elisabeth (Elsbeth) Wilhelmina Henrika F, f Nisser (1873–1943) gjorde sig känd som författare av bl a reseskildringar, genom sina insatser i Handarbetets vänner, landstormen och Röda korset samt genom sin testamentariska stiftelse Ökna konvalescenthem för f d sjukhuspatienter och sjuksköterskor.

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: O Kugelbergs slägtanteckn:r, ser 1, del 2, KB. – Prot vid Sthlms rådhusrätt ang vattenrätten utanför egendomen »Fåfängan» (1932). – A Attman, Adertonhundratalet (Fagerstabrukens hist, 2, 1958), s 540, 559–569, 688; G De Geer, Genombrottstider i Bergslagen (1951); Elsbeth F (SvD 14 sept 1943); E Erlandsson, Skara h a l:s lärjungar åren 1870–1910 (1922); Harald F (SvD 30 juli 1932); J Hellner, Minnen o dagböcker (1960); James F (SvD 2 jan 1943); V Millqvist, Sthlms stadsfullm 1863–1913 (Minnesskr vid Sthlms stadsfullm:s femtioårsjubileum, 1913); A Noreen, Anteckn:r om K Hallands reg (1911); [M Siwertz,] Fåfängans marknad genom tiderna. Av Tigram (Vecko-Journalen 1930, nr 8); SMoK; G Stiernstedt, Ett halvsekel. Sthlms handelskammare 1902–52 (1952); Sv förf:lex 1900–1940 (1942); Sv porträttgall, 17 (1905), 22 (1906); Sv TeknF (1937); E Söderlund o P E Wretblad, Nittonhundratalet (Fagerstabrukens hist, 3, 1957), s 321–344, 423, 764 ff; ö Tigerstedt, Kavalkad (ibid 4, 1957); UD:s kal 1904–05; Väd 1931, 1943.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Funch, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14576, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14576
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Funch, släkt, urn:sbl:14576, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-25.