Meriter

1 Funck, Johan, f 17 dec 1630 i Sthlm (självbiogr anteckn), d 12 jan 1679 i Avesta (enl fam:bibel o likpred). Föräldrar: köpmannen Thomas F o Margareta Depken. Elev vid Stralsunds trivialskola från juni (ej juli) 1642, vid Greifswalds univ 31 okt 1643, vid Uppsala univ 6 okt 1646, avreste utrikes 10 aug 1652, inskr vid Heidelbergs univ 3 okt 1653, studerade juridik o bergsbruk i Tyskland (Leipzig, Strassburg), Böhmen, Holland (Utrecht), England (Oxford), Frankrike (Paris) o Italien (Venedig, Loreto, Rom), återkom till Sverige sommaren 1659, bergmästare i Roslagen, Gästrikland o Hälsingland (till 1668 även östra järnbergslagen) 19 nov 1664, vid Salberget 9 mars 1669 (tilltr 10 juli 1672)–1674, adlad 20 nov 1672, dir vid Avesta bruk 1673–79, assessor i bergskoll 23 aug 1673.

G 4 (ej 8) okt 1663 m Elisabet Hansdtr, f 16 juni 1642 i Sthlm (enl fam:bibeln; dp 18 juni Nik), d 25 juni 1719 i Sthlm (enl Marcks v Würtemberg; själaringn 26 juni Nik), dtr till handelsborgm Hans Hansson o Brita Larsdtr.

Biografi

Kort efter sin hemkomst från de utländska studierna uppträder F 1660 som kompanjon till sin svåger, sthlmsborgaren Peter Bohm. De sökte då återupptaga driften vid silververket Garphyttan i Tysslinge (Ör), som Bohm ett decennium tidigare tillsammans med F:s bror Simon förgäves sökt börja driva. Följande år fick de bergskollegiets privilegier på inrättande av det därefter länge bestående bleckmakeriet i Garphyttan, vilka stadfästes av K M:t 1662. Redan ett par år senare kom emellertid Bohm på obestånd, och såväl silververket som bleckbruket övertogs av hans kreditorer.

I samband med Bohms konkurs inlöste F dennes hustrus pantsatta andel i det fäderneärvda kopparbruket Garpenberg (Kopp) och blev nu ensam innehavare av detta. Här satsade F stora summor, lät 1666 utarbeta en översiktlig gruvkarta, anlade nya gruvdammar och lät 1672 bygga en kopparugn i det av honom 1666 skatteköpta Dormsjö i Garpenberg. År 1674 lånade han kronan 30 000 rdr mot 8 procents ränta och 8 års prolongation av Garpenbergs privilegier samt rättighet att årligen i plåtar utmynta 450 skepppund koppar på samma villkor som gällde för Stora Kopparberg, varvid tullen och slagskatten skulle avdragas från lånet. Vid F:s död var Garpenberg tack vare hans ansträngningar så vidmakthållet, att det på grund av Nya Kopparbergs i Ljusnarsberg (Ör) starka tillbakagång var det främsta sv kopparverket näst efter Stora Kopparberg, vars produktion emellertid var 40 gånger större.

Mest bekant blev F genom sin verksamhet vid Avesta. Där inträdde han 1671 jämte Abraham Cronström (bd 9) och Joel Gripenstierna i det bolag, som bildats 1669 av Isak Cronström (bd 9), riksrådet Lorentz Creutz (bd 9) och Börje Cronberg (bd 9) för att driva det av kronan förpantade bruket. Då Gripenstierna, som utsetts till brukets direktör, 1673 utlöstes, blev F hans efterträdare, och sedan Abraham Cronström, Creutz och Cronbergs änka 1675 utlösts, innehade F två tredjedelar och Isak Cronström en tredjedel däri.

På 1670-talet övertog F också sin bror Simon F:s egendom i Ljusnarsbergs sn (Ör), som bestod av Salbo hemman med järnhytta och andelar i Nya Kopparberg samt i silverhyttan vid Norra Hörken, vari även Isak Cronström var delägare. Snart köpte F även Stjärnfors i samma sn, och i samband med ett nytt lån till kronan fick han 1676 K M:ts privilegium på inrättande av masugn vid Salbo och hammarsmedja vid Stjärnfors.

År 1678 köpte F av familjen Cronström Larsbo järnbruk i Söderbärke (Kopp), och mot slutet av s å fick han i samband med ett nytt lån till kronan dispositionen över Nya Kopparbergs gruvor och hela skogsarealen i Ljusnarsberg, varigenom han skulle kunna skapa en mycket omfattande bruksdomän i denna trakt. Redan några veckor senare avled emellertid F vid nyss fyllda 48 års ålder, och genom besvär från bergsmännen omintetgjordes hela projektet.

I Sthlm innehade han bl a det från svärfadern ärvda s k Funckska huset vid Funckens gränd och i Avesta hade han 1675 av Isak Cronström köpt den s k myntmästargården.

Under reduktionen klarlades såväl Avestas som Garpenbergs egenskap av kronoegendom, men F:s änka lyckades behålla båda mot arrende. Fr o m 1695 övertogs arrendet av Avesta av två av deras söner, av vilka Gustaf, som 1697 gifte sig med en brorsdotter till Isak och Abraham Cronström och 1699 blev bergmästare i Sala, blev brukets direktör. År 1700 inträdde bergslaget som arrendator. Kort därpå sålde modern F:s forna besittningar i Ljusnarsberg, och även Larsbo avyttrades efter hennes död. Garpenberg drevs däremot av F:s ättlingar i flera generationer.

Författare

Hans Gillingstam

Arkivuppgifter

Brev från F i B Grönbergs saml, KA (20 st), Biographica, RA, och UUB. Egenhändiga självbiogr anteckn:r av F i L 45: 4, KB (källa för Brodinus' likpred). En familjebibel, som Johan F:s hustru fått av sin far, nu ägd av deras ättling frih Edvard F, Sthlm, innehåller egenhändiga familjeuppteckn:r av henne (delvis tr Rönnegård, s 513 f).

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: RR 20 nov 1672, Harmens reg, RA; likv:r, särsk 38: 2, KA; N W Marcks v Würtembergs konceptgeneal, RHA. – Aeltere Universitäts-Matrikeln, 2. Universität Greifswald, 1 (1893), s 620; Die Matrikel der Universität Heidelberg von' 1386 bis 1662, 2 (1886); UUM, 1 (1900–11), s 112. – J A Almquist, Bergskoll (1909); J Brodinus, [likpred över J F] (1679); H Carlborg, Ljus-narsbergs malmtrakt i Örebro län (1934), s 25 f, 53 f, 67 f; S Heijkenskjöld, En bergsmanssläkts hist (1933); K-G Hildebrand, Falu stads hist till år 1687, 1–2 (1946); E Ingers, Erik Lindschöld, 1 (1908), s 163; C V Jacobowsky, Sv studenter i Oxford c:a 1620–1740 (PHT 1927); E A Jansson, Tersme-derna på Larsbo (1943), s 27 f, 39 ff; R Josephson, Borgarhus i gamla Sthlm (1916); A Munthe, Joel Gripenstierna (1941); A Nach-manson o D Hannerberg, Garphyttan (1945); P Norberg, Avesta under kopparbrukets tid, 1–2 (1956); J Roosval, S Nikolai eller Storkyrkan i Sthlm (Sveriges kyrkor: Sthlm, 1, 1924–28); S Rönnegård, Hedemora bergslag. Garpenbergs sn (1957); Sorg öfwer ... Fru Elisabet F:s död på sitt 77 ålders år med 9 dagar ... (1719); Sthlms rådhus o råd, 2 (1915–18); [P o S Ugla m fl,] Näsgårds län i Dalarna. Från latinet av H Widstrand (1943), s 155, 157 ff, 162 f, 179, 189; F U Wrangel, Stockholmiana, 1–4 (1912).

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Funck, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14585, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-11-08.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14585
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Funck, urn:sbl:14585, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-11-08.