Meriter

3 Fåhraeus, Fredrik Immanuel, sonson till F 2, f 4 febr 1862 i Sthlm (Klara), d 28 nov 1936 i Västerås. Föräldrar: fil dr Fredrik Edvard F o Carolina Mathilda Nytzell. Mogenhetsex vid Sthlms gymn 19 maj 1880, inskr vid Uppsala univ 13 sept s å, fil kand 26 maj 1882, fil lic 30 jan 1885, disp 20 febr 1886, fil dr 31 maj s å, lektor i latin o grekiska vid Västerås h a l 9 mars 1887, teor teol ex vid Uppsala univ 14 sept 1891, prästv i Västerås 18 dec s å, reg:pastor vid Västmanl:s reg 5 maj 1892–24 jan 1896 o 14 sept 1906–1910, kh i Ramnäs o Sura förs:s pastorat 24 jan 1896, teol kand vid Uppsala univ 30 maj 1900, kontraktsprost i Munktorps kontrakt 2 april 1902–30 april 1906, lektor i kristendom o grekiska vid h a l i Västerås o kh i Badelunda prebendepastorat 22 dec 1905, v kontraktsprost i Västerås domprosten 4 aug 1906, ord 30 dec 1907, disp för teol drsgrad vid Uppsala univ 26 april s å, teol dr 24 maj s å, domprost i Västerås samt kh där o i S:t Ilians förs:s pastorat 20 nov 1909, led av Västerås stadsfullm 1910 (ordf 1919–31), ordf vid kyrkligt-teologiska reformmötet i Örebro 1910, i Västmanl:s läns landstings kommitté för folkbildningen 1911–14, i Västerås folkskolestyr o barnavårdsnämnd 1912–31, i styr för tekn skolan i Västerås 1916–28, kh även i Lundby förs, Västerås, 1 maj 1920, ordf i styr för Västerås arbetarinst 1926. – LNO 1903, KNO2kl 1922.

G 7 april 1888 i Västerås m Elisabet Lucia Charlotta Smerling, f 12 maj 1866 i Sundsvall, d 4 april 1948 i Sthlm (Hedv El), dtr till jägmästaren Gottlob Oscar S o Carolina Lucia Stadenberg.

Biografi

Efter vunnen doktorsgrad ämnade Fredrik F speciminera för docentur i grekiska. Men då lönetursrätt vid de allmänna läroverken vid denna tid tillkom var och en, som avlagt s k lärarprov inför domkapitel, anmälde sig F som sökande till ett lektorat i latin och grekiska i Västerås, vilket blivit ledigt s å han promoverats. Detta hans första lärarprov (1 mars 1887) utföll så glänsande, att han av domkapitlet utnämndes till tjänsten. Vid tjugofem års ålder fann sig alltså F rätt oförmodat ha blivit lektor och domkapitelsledamot i Västerås. Sin tidigare tilltänkta akademiska karriär uppgav han.

F hade alltid ämnat fortsätta med teologiska studier efter de humanistiska, och fick nu tillfälle till detta. Efter avlagd mycket vacker teoretisk teologisk examen i Uppsala prästvigdes han i Västerås domkyrka och blev följande år regementspastor vid Västmanlands regemente, en befattning, som lät sig väl förena med lektorstjänsten. Hans friska, manliga vältalighet slog an på åhörare både i kyrka och på exercisplats, och då Ramnäs förnämliga, ännu odelade pastorat blivit ledigt, kallades F, nu en trettiotre års man, till fjärde provpredikant och valdes till kyrkoherde. Som lantpräst kunde den fine och lärde humanisten kanske ha väntats få svårt att finna sig tillrätta. Men så tycks ej ha varit fallet. Han inskränkte sig inte till att hålla högmässor i pastoratets två kyrkor (Ramnäs och Sura) utan anordnade även gudstjänster i skolhusen och ställde sig välvillig till den s k fria andliga verksamheten. Tid fann han också för grundliga teologiska studier, som ledde till den gamla, mycket krävande teol kand-examen. I Ramnäs förberedde han därjämte den prästmötesav-handling han framlade 1906 över det just då aktuella ämnet »Den evangeliska skriftprincipen».

Sommaren 1905 blev lektorstjänsten i kristendom vid läroverket i Västerås ledig, och då vid kungörandet därav grekiska språket tillfogades som andra ämne, var platsen liksom enkom tillrättalagd för en man med F:s ovanligt vidsträckta kompetens. Han blev också utnämnd och därmed även kyrkoherde i Badelunda lektorsprebende samt på nytt ledamot av Västerås domkapitel. Efter domprosten H Björnströms frånfälle (nov 1908) uppfördes F, som vid Linnéjubileet 1907 blivit teol dr, såsom ende sökande på förslaget till den lediga befattningen och tillträdde tjänsten 1 maj 1910.

Det var ett nytt Västerås, den världsbekanta ASEA-staden, som nu mottog F som sin domprost. Ej blott i dess kyrkliga utan även i dess kulturella liv blev han en centralgestalt, bl a som en högt uppskattad föredragshållare i filosofiska och litteraturhistoriska ämnen. Också i det kommunala livet gjorde han en rik insats och valdes, ehuru ej tillhörande majoritetspartiet, till stadsfullmäktiges ordförande. Hans suveräna skicklighet att föra klubban framträdde kanske allra mest vid kyrkostämmorna, som skulle kunnat vara besvärliga nog för en mindre vaken och påpasslig ordförande. I alla slags förhandlingar behöll han sitt upphöjda lugn och sitt klara, praktiska förstånd.

Av sina talrika åhörare – bland vilka det manliga inslaget var påfallande – var F högt uppskattad. Hans kultiverade framställningsform svarade mot det av kristen idealism och vidhj artad humanitet präglade innehållet. En av hans älsklingshomileter var den bredkyrklige engelsmannen F W Robertson (d 1853). För liturgiska nyheter var F inte benägen, och ritualistiska tendenser avvisade han bestämt. Plikttroget delade han det vardagliga arbetet på den enkla och trånga pastorsexpeditionen med sina komministrar intill sin sista levnadsdag.

Som festtalare vid solenna tillfällen var F särskilt framstående. Då Sthlms stadshus invigdes midsommaraftonen 1923, förde F, såsom stadsfullmäktigordförande från Västerås, mälarstädernas talan på ett så fulländat sätt, att det väckte formlig sensation som en höjdpunkt i hyllningarna.

Författare

Emil Liedgren

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Till kronprinsen och kronprinsessan den 8 december 1884 i Upsala studentkårs namn. Upsala 1884. (4) s. [Undert.] — De argumento atque consilio Daetalensium fabulae Aristophaneae. [Akad. avh.] Upsaliae 1886. (2), 77 s. — Vid Gusstaf Vasas minnesfest den 12 maj 1896. Västerås 1896. (2) s. (Redogörelse för allmänna läroverken och pedagogierna i Vestmanland läseåret 1895—1896 [:1].) — Tankar om prästbristen i den svenska kyrkan (I religiösa och kyrkliga frågor, skriftsamling . . . utg. af S. A. Fries, 36, Sthlm 1901, s. 127— 150). — Vid friherrinnan Hanna Tersme-dens jordfästning i Ramnäs kyrka den 23 april 1904. Sthlm 1904. 4:o. 6 s. — Vid John Roghs jordfästning den 22 december 1904. Sthlm 1905. 7 s. — Den evangeliska skriftprincipen. Afhandling till diskussion vid Västerås stifts allmänna prästmöte juni 1906. Västerås 1906. (4), 100 s. — [Tal på Gustaf-Adolfsdagen] (Redogörelse för Västerås högre allmänna läroverk läsåret 1906—1907, Västerås 1907, 4:o, s. 10—14). — Tal hållet i Johannes kyrka den 5 januari 1909 vid advokatfiskalen T. A. Billberghs jordfästning. Sthlm 1909. (4) s. — Min barndoms kristendomslärare (Hågkomster och livsintryck 2, Uppsala 1922, s. 160—165). — Kantat vid läroverksjubileet i Västerås den 14 juni 1923 (Camenae arosienses, festskrift vid det svenska gymnasiets trehundraårsjubileum utg. av Högre allmänna läroverkets i Västerås kollegium, Västerås 1923, s. 5—12). — August Johansson in memoriam (Julbok för Västerås stift, 20, 1925, Västerås, s. 62—69). ¦— Till jubelåret för reformationsriksdagen i Västerås (ibid., 21, 1926, s. 31—57). — Mina första intryck av Västerås (Vestman-lands läns tidnings julläsning, 1930, Västerås, i. 3 f). — Anförande (Västerås domkapitels utlåtande i psalmboksfrågan jämte särskilda yttranden . . ., Västerås 1934, s. 20— 23). — Rec. och art. i bl. a. Kristendomen och vår tid, 1906—, och Bibelforskaren, 1907—. Tal och verser i Karlsbrödraförbundets handlingar, 2—9, Västerås 1898—1942.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 17 juni 1887, nr 20, 20 nov 1909, nr 1, RA; Västerås domkapitels prot 1887. – Årsredogör för h a l i Västerås läsåret 1909–1910. – F F (H8D, årg 21, 1920, nr 30); Inbjudn till teol drsprom . . . [Uppsala] 24 maj 1907 (1907); Kyrkligt-teol mötet i Örebro 1910, 1–7 (1910); E Kölgren, Läroverksmatr 1908–09 (1909); minnesteckn:r av. E Liedgren i Västerås stifts julbok 1937, J Olsson Garpe i Ny kyrkl tidskr, 4, 1937, G M Silverstolpe [dikt] i Karlsbrödraförb:s handl:r 9, 1936–1940 (1942), s 64 f; H T Ohlsson, Biogr matr över Sv kyrkans prästerskap 1934 (1934); Sven Olsson, Parlament i Aros (1963).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fredrik I Fåhræus, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14602, Svenskt biografiskt lexikon (art av Emil Liedgren), hämtad 2024-11-08.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14602
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fredrik I Fåhræus, urn:sbl:14602, Svenskt biografiskt lexikon (art av Emil Liedgren), hämtad 2024-11-08.