Meriter

Gagge, Laurentius Georg Rudolf, f 27 febr 1834 i Sthlm (Jak), d 20 febr 1912 i Västerås. Föräldrar: lärftskramhandlaren Lorentz Gustaf G o Laurentia Amalia Bellander. Bokhållare på handelskontor i Sthlm 1850, kassör där 1856, kamrer vid Mälarprovinsernas ensk banks huvudkontor i Västerås 1866, verkst dir där 1874–1904, led av stadsfullm 1869–1903. Tecknare, akvarellist, musiker. – RVO 1885, KVO2kl 1903.

G 5 juni 1864 i Örebro m Maria Augusta Sahlqvist, f 8 jan 1842 där, d 7 febr 1931 i Rytterne (Vm), dtr till handlanden Lars S o Maria Christina Stenström^[1].

Biografi

Utan ekonomiska möjligheter till högre studier fick Rudolf G, efter skolgång vid Nya elementarläroverket i Sthlm, anställning som bokhållare hos grosshandlare C D Jederholm. Från 1866 var G knuten till Mälarprovinsernas enskilda bank i Västerås. Hans konstnärliga intresse väcktes tidigt, men någon utbildning till konstnär fick han inte, fast han uppges vid mogna år ha fått någon handledning av Carl Larsson, som var gift med hans hustrus systerdotter.

G arbetade främst i akvarell, och han utförde såväl figur- som landskapsmotiv. Figurskildringarna omfattar framför allt porträttkarikatyrer och folktyper men även bilder i anslutning till fester o dyl. Bland G:s alster av detta slag kan nämnas hans galleri över medlemmarna i Karlsbrödraförbundet i Västerås och karikatyrsamlingen »Uppbyggeliga betraktelser för menige man» (1884–1904; hos G Silfverstolpe, Strängnäs). Dessa bilder karakteriseras av människovänlig humor och stor uppfinningsrikedom. Han stod under visst inflytande av den samtida tyska skämtbilden, t ex Fliegende Blätter.

G utförde även en mängd topografiska bilder främst från Västerås men även från andra platser i Sverige och utlandet, särskilt i Norge. Inte minst de många vyerna från det gamla Västerås i en intimt realistisk stil har ett betydande kulturhistoriskt värde. Förlamad i höger hand efter ett slaganfall signerade han de sista åren sina bilder »m.v.h.» (med vänster hand). G såg själv mycket blygsamt på sitt konstnärskap men kunde i varje fall som akvarellmålare väl mäta sig med många yrkeskonstnärer.

G sammanbragte en samling sv handteckningar (såld på Bukowskis 1912, kat nr 194) och sammanställde »Korta anteckningar om de bildande konsternas utöfvare i Sverige» (ms i Nat:mus), en matrikel som varit till nytta vid senare lexikaliskt arbete.

G:s andra stora intresse var musiken. Han umgicks som ung i Sthlms musikkretsar, var medlem av Harmoniska sällskapet och Nya harmoniska sällskapet samt tillhörde på 1860-talet de sångare, som kallades upp på slottet för att sjunga tillsammans med Karl XV, som alltid kallade honom Gaggeligucki. I Västerås tog G 1873 initiativet till Sångsällskapet och var sedan under tre decennier själen i stadens musikliv. Ur olika försök med ensembler för instrumentalmusik framväxte vid 1880-talets mitt »Lilla kapellet», där G spelade piano och som under hans ledning bestod i 12 år. G var även tonsättare och bland hans kompositioner kan nämnas novelletter för piano, »Kantat i Karlsbrödraförbundet 1889» (G:s enda tr verk) samt den skämtsamma Västeråsskildringen »Gumman Arosin kryper till kojs».

G var uppenbarligen en kulturpersonlighet av ovanlig bredd och värme. Att ha känt honom var »en livserfarenhet av oskattbart värde» (Uddén).

Författare

Göran M Silfverstolpe

Arkivuppgifter

G:s ms (jfr även ovan), »Minnen o anekdoter», skr 1907–08, hos G:s dotterson G Silfverstolpe, Strängnäs. – G är representerad med målningar i länsmus, lärov o SB i Västerås, i konstförenrs saml:r i samma stad samt på Nord mus o Södertälje mus.

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: S Drakenberg, Lilla kapellet gifver soiré, radioprogram 2 mars 1947. – [F Fåhraeus,] Minnesruna öfver R G (Karls-brödraförb:s handkr, 4, 1915); M Lindgren-Fridell, Från det gamla Västerås. R G:s Västeråsbilder (Arosiana, 6, 1944); SKL; Sveriges bankmatr 1891 (1891); H Udden, Västerås stad under femtio år 1875–1925 (1929), s 208 ff.

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
L G Rudolf Gagge, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14635, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran M Silfverstolpe), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14635
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
L G Rudolf Gagge, urn:sbl:14635, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran M Silfverstolpe), hämtad 2024-04-16.