Meriter

Gavelin, Axel Olof, f 4 okt 1875 i Lövliden, Vilhelmina (Vb), d 14 juni 1947 i Sthlm (Engelbr). Föräldrar: lantbrukaren Nils Olof G o Kristina Elisabet Salomonsdtr Forsbom. Mogenhetsex vid Umeå h a l 1896, inskr vid Uppsala univ 24 sept s å, fil kand där 30 maj 1899, deltog i Sveriges geolog undersökn:s exp till Jukkasjärvi malmtrakt s å, bitr geolog vid Sveriges geolog undersökn 1 juni 1902, fil lic vid Uppsala univ 28 febr 1903, geolog 1 jan 1904, disp vid Uppsala univ 18 febr 1905, fil dr där 30 maj s å, tf chef vid Sveriges geolog undersökn 1 maj 1914, led av kommissionen för de allm kartarbetena o av styr för Hydrografiska byrån 1914–41, överdir o chef för Sveriges geolog undersökn 26 maj 1916–14 nov 1941. Sekr (ordf 1917, 1924 o 1942) i Geolog fören o red för dess förhandhr 1914–16, led av styr för Sjökarteverket 1920–41, av styr för Skogshögsk o Statens skogsförsöksanstalt 1928–42, ordf i Sv naturskyddsfören 1930–33, led av styr för Nobelstiftelsen 1934, av 1938 års gruvsakkunniga. – RVO 1916, RNO 1918, KVO2kl 1921, LLA 1922, LVA s å (preses 1935–36), LFS 1924, LIVA 1925, KVO1kl 1928, HedLIVA 1940, KNO1kl 1941.

G 1) 10 jan 1908 i Åsele (Vb) m Elin Abigail Arbman, f 3 sept 1877 i Hackas (Jämtl), d 20 nov 1922 i Alanäs (Jämtl), dtr till kh o kontraktsprosten Johannes A o Johanna (Hanna) Olivia Frykholm; 2) 15 dec 1928 i Danderyd (Sth) m Anna Margareta Högland, f 7 sept 1888 i Gbg (Domk), förut g Rydin, dtr till handlanden Johan Albert Winqvist o Edith Olivia Eugenia Nilsson, senare Högland.

Biografi

Sin första geologiska fältundersökning företog Axel G över den nutida glaciationen i de norra Västerbottensfjällen. Under fältarbetssäsongen 1900–01 utförde han en inventering av malm- och mineralförekomster i Kvikkjokkfjällen. Studiet av isräfflor och spåren av isdämda sjöar förde G till slutsatsen, att landisen under avsmältningsskedet uppdelats i en östlig och en västlig lob. Arbetsuppgifterna som geolog vid Sveriges geologiska undersökning blev till övervägande delen kartbladsarbeten inom östra Götaland. Bland dessa märkes utredningen om urbergets byggnad för Loftahammarsbladet, som även fick tjäna som gradualavhandling.

Som G:s personliga verk framstår igångsättandet av den statliga malmletningen inom Västerbottens län. Intresset inriktades i första hand mot fjälltrakterna men kom på grund av begränsade ekonomiska resurser att överflyttas till urbergsområdet i övre delen av Skelleftefältet. G:s betydelse låg bl a däruti, att han redan från början inriktade arbetet på en systematisk samverkan mellan geologiska och geofysiska arbetsmetoder. Bland övriga initiativ under G:s tid som chef för Sveriges geologiska undersökning må nämnas påbörjandet av djupborrningar i Skåne efter salt och olja, studiet av alunskiffern i södra Sverige och utgåvan av ett större sammanfattande arbete över de mellansvenska järnmalmernas geologi. På det agreogeologiska området tillkom en ny arbetsform genom den påbörjade jordartskarteringen i sydvästra Skåne.

Författare

Erik Åhman

Arkivuppgifter

Dagböcker med primärmaterial till G:s geologiska fältarbeten 1899–1919 o annotationer från Chefens inspektions- o översiktsresor 1916–34 samt ett antal anteckningsböcker med stenografiska annotationer (efter ett ej längre använt system) i Sveriges geologiska undersöknings arkiv.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se Geologiska föreningens i Stockholm förhandlingar, 71, 1949, Sthlm, s. 28–32, eller Levnadsteckningar över VA:s ledamöter, bd 8, Sthlm 1949–54, s. 202–208, även sep. (nr 137) 1950.

Källor och litteratur

Källor o litt: Avlidna ledrr av LA (LA:s tidskr, 1948); minnesteckn:r av C Bugge i Norsk geolog tidsskr, 28, 1950, C Caldenius i Geolog fören :s förhandkr, bd 69, 1947, P Geijer i Geolog fören:s förhandkr, bd 71, 1949, dens i Dödsrunor utg av S:te Örjens gille, 1950, E Norin i FS:s förhand:r, bd 18, 1948, P Quensel i VAÅ 47, 1949 (även i VA:s Levnadsteckn:r, 8, nr 137), E Wijkander i Blad för bergshandteringens vänner, 28, 1948; N Zenzén, A O G (SMoK).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel O Gavelin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14675, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Åhman), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14675
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel O Gavelin, urn:sbl:14675, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Åhman), hämtad 2024-04-25.