Meriter

2 Geber, Nils Julius, son till G 1, f 3 dec 1878 i Sthlm (Mosaiska), d 18 okt 1937 där (ibid). Mogenhetsex vid Beskowska skolan i Sthlm 20 maj 1897, inskr vid Uppsala univ 9 sept s å, fil kand 16 sept 1901, univ:studier i Berlin o Paris, fil lic i Uppsala 14 dec 1905, anställd i faderns bokförlagsfirma s å, delägare där 1910, ensam innehavare 1914, verkst dir 1928. – V ordf i Sv bokförläggarefören 1931–37, ordf i styr för Sv bokhandelsskolan, ordf i Sv reklamförb o i Israelitiska ynglingafören. – RNO 1928.

G 5 jan 1921 i Sthlm (Kat) m Marta Elisabet (Lisa) Piehl, f 8 maj 1890 där (Maria), dtr till bryggeridir Karl Gustaf P o Henrika Sofia Amalia Neumüller.

Biografi

Efter licentiatexamen i litteraturhistoria anställdes Nils G i faderns förlag och övertog firman efter dennes död. Då det starkt expanderande förlagets behov av rörelsekapital föranledde en ombildning till aktiebolag tillsammans med Almqvist & Wiksells Boktryckeri-ab i Uppsala, blev G verkställande direktör i det nya företaget.

Genom sin ovanligt stora beläsenhet, sitt intresse för humanistisk forskning och sitt livliga umgänge med författare, kritiker och vetenskapsmän blev G en av samtidens intressantaste förläggarepersonligheter. Han följde omsorgsfullt den utländska bokmarknaden och hade många vänner bland förläggare och bokhandlare i skilda länder. Han kunde därför lansera en mängd nyheter, ofta av experimentell natur. Bland av honom utgivna författare finner man nobelpristagarna Ivan Bunin, André Gide, Rudyard Kipling, Thomas Mann och Luigi Pirandello samt Carel Capek, Willa Cather, G K Chesterton, Arthur Conan Doyle, Ilja Ehrenburg, Gustave Flaubert, James Joyce, W Somerset Maugham, André Maurois, E A Poe, Arthur Schnitzler, R L Stevenson och Rebecca West. Ett av G:s specialintressen var teatern: han umgicks gärna med regissörer och skådespelare, försummade sällan en intressant premiär och gav ut en del pjäser av Georg Kaiser, Luigi Pirandello, Sutton Vane m fl.

Viktigast var emellertid, att G fullföljde förlagets förnäma traditioner i fråga om utgivningen av populärvetenskap. Henrik Schücks båda storverk »Svensk litteraturhistoria» och »Allmän litteraturhistoria», Claes Lindskogs Platonöversättning, »Svenska landskapslagar», utgivna av Åke Holmbäck och Elias Wessén, tongivande arbeten av Martin Lamm, , Edvard Lehmann, Claes Lindskog, Bror Gadelius, Anton Blanck, Marcus Ehrenpreis, Gunnar Jeanson, Julius Rabe och många andra vittnade om förlagets kulturella ambitioner, liksom Emil Zilliacus', Hjalmar Gullbergs och Ivar Harries översättningar av klassisk litteratur.

Givetvis fick även G erfara det osäkra i förläggarens yrke. Han var mindre utpräglad affärsman än fadern och fick uppleva åtskilliga ekonomiska bakslag, vilket delvis berodde på att hans ytterst personliga smak stundom kom honom att ge ut rätt speciella böcker som föga tilltalade den stora publiken. Med det livligaste intresse följde han emellertid varje enskild boks öde, liksom han på allt sätt sökte stimulera sina författares arbetslust.

G ägnade i själva verket hela sitt liv åt förlaget. Samtidigt deltog han med aldrig svikande intresse i Sv bokförläggareföreningens verksamhet. Åt aktuella bokhandelsfrågor ägnade han stor uppmärksamhet och var sannolikt den av tidens förläggare, som livligast arbetade för den sv bokhandelns fortsatta utveckling. Bl a höll han ett uppmärksammat föredrag om »Svensk bokhandelsorganisation» vid Nordiska bokhandelsmötet 1923. Han var också bibliotekens vän. I motsats till den ännu vid denna tid vanliga uppfattningen att folkbiblioteken skadade bokförsäljningen var G framsynt nog att inse att motsatsen snarast var den riktiga. Han hade också utpräglat sinne för den moderna reklamens betydelse och för dess stora användbarhet inom bokindustrin. Till hans mångsidiga yrkesintressen hörde ävenledes hans strävan att söka skapa en enhet av en boks innehåll, typografi och konstnärliga utstyrsel.

Författare

Hans Küntzel

Arkivuppgifter

Brev till G i firmans arkiv. Strödda brev från honom i KB samt några till Signe Taube i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Till dateringen af det forn-svenska legendariet (Studier tillägnade Henrik Schück . . ., Sthlm 1905, s. 258–267). – Svensk bokhandelsorganisation (Förhandlingarna vid Nordiska bokhandelsmötet i Stock- holrn ... 1923, Sthlm 1923, s. 48–79; även sep., 32 s.).

Källor och litteratur

Källor o litt: Se under G 1 anförda arbeten. – Väd 1937.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils J Geber, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14682, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Küntzel), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14682
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils J Geber, urn:sbl:14682, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Küntzel), hämtad 2024-04-19.