Meriter

Falck, Nils Constantin, f. 11 jan. 1837 i Borås, d. 23 mars 1904 i Hammar, Ytterlännäs sn (V. norrl.). Föräldrar: stadsnotarien i Borås Pehr Jonas Falck och Alida Wilhelmina Hicks. Brukselev vid Lo sågverk; bokhållare vid Kramfors sågverk omkr. 1854, inspektor där 1857; inspektor vid Lo 1858–70; egen affärsverksamhet från 1870, kallades grosshandlare; medgrundare av Nylands trävarubolag i början av 1870-talet; grundade Björknäs a.-b. 1886, dess verkställande direktör 1886–1904; styr.-led. i bl. a. Lugnviks Nya Ångsågs a.-b., sedermera Björkå a.-b., Strömnäs a.-b., Svanö a.-b., Sprängsvikens a.-b. och Utansjö Cellulosa a.-b. – RVO 1889.

G. 24 juni 1882 på Kungsgården i Bjärtrå sn (V. norrl.) m. Hulda Charlotta Bayard, f. 22 dec. 1861 i Backe, Fjällsjö sn (V. norrl.), d. 24 nov. 1889 i Hammar, dotter av disponenten Carl Johan Bayard på Rossö och Eva Adamina Andrietta Björkman.

Biografi

Både Constantin F:s far och hans farfar, stadsfiskalen, sedermera häradshövdingen Jacob F., voro boråsare. Genom förmedling av inspektoren på Lo sågverk i Ångermanland F. G. F. Sommelius, som också härstammade från Borås, kom F. som ung pojke dit för praktik. Här i Ådalen stannade han sedan hela sitt liv. Sjutton år gammal blev F. bokhållare vid Kramfors sågverk och i trots av sin ungdom 1857 inspektor där men återflyttade redan följande år till Lo. Här kvarstannade han till 1870, då han etablerade sig som egen affärsman i Nyland, den välbelägna djuphamnen vid innersta delen av Ångermanälvens mynningsfjord. Tillsammans med några vänner, däribland grosshandlare Johan Fahlén (jfr släktart. Fahlén ovan s. 34), grundade F. Nylands trävarubolag för uppköp och försäljning av olika slags trävaror till utlandet. Firman startade under en högkonjunktur och gjorde goda affärer. Den avvecklades emellertid så småningom, när bolagsägarna fingo andra intressen.

F:s trävaruaffärer utökades alltmera. När nya sågverksbolag växte upp utmed Ångermanälven, var han ofta med som grundare eller delägare. En för F. viktig transaktion var övertagandet av Björknäs ångsåg i sept. 1885 efter arvingarna till disponenten S. S. Wessel och dennes bror, ingenjör Jonas Wessel. Den 9 febr. 1886 inköpte det nygrundade Björknäs a.-b. såganläggningen med inventarier, tillhörande hemman och avverkningsrätter norrut. F. övertog huvuddelen av aktierna. I bolagets styrelse sutto blott två personer, F. som förste direktör och hans vän från Kramforstiden, disponenten N. D. Qvist på Strömnäs som andre. Björknäs sågverk hörde på sin tid till de mera kända efter älven men övergick längre fram i nya händer och är nu sedan länge nedlagt. Som verkställande direktör i bolaget kvarstod F. till sin död. I dec. 1895 övertog F. hälften av Rossö sågverk, som han drev tillsammans med sin blott några år äldre svärfar Bayard. År 1897 övergick sågen till Björknäsbolaget och skogarna till Kramfors.

Som storföretagare var F. givetvis intresserad av Ådalens förbättrade kommunikationer. Han blev 1873 styrelseledamot i Sundsvall-Nylands ångbåts a.-b., och när den nya järnvägslinjen utmed älven diskuterades 1887 under landshövding G. Rydings ordförandeskap blev F. Ytterlännäs' representant i den kommitté, som tillsattes i och för frågans lyckliga lösning.

Den gård i Hammar, som F. 1875 inköpte efter konsul L. Lexow, gjordes så småningom till en av Ådalens vackraste och mest bekanta med vidsträckt utsikt över Nylandsfjärden och på norrsidan en välhållen naturpark. Då Oscar II 1890 gjorde ett av sina besök i Ådalen, bjödo dess bolagschefer på frukostmiddag i F:s hem. F:s hustru dog ung efter blott sju års äktenskap, efterlämnande tre döttrar. I sitt testamente donerade F. Hammar till Västernorrlands läns landsting med förbehåll, att äldsta dottern Hilda skulle få disponera det så länge hon levde, en förmånsrätt, som hon avstod från 1926. I donationen ingick också ett kontant belopp av 100 000 kr. att »förvaltas såsom en stående fond, varav räntan, sedan beloppet uppgått till 200 000 kronor, skulle till välgörande ändamål användas». En sanatoriebyggnad är nu uppförd på skogsområdet, under det att själva herrgårdsbyggnaden, som en tid varit barnhem, är anstaltens dispensär. I ett hörn av parken har landstinget låtit resa en minnessten över F. Bland F:s övriga donationer märkes ett belopp till vart och ett av Björknäs, Strömnäs, Svanö, Sprängsvikens och Björkå a.-b. Avkastningen härå skall utdelas »till behövande på dessa verk, till premier åt ynglingar och flickor, vilka uppfört sig hedrande, samt ock till inköp av goda böcker och tidningar för gemensamt bruk av sågverksarbetarne». – F:s ståtliga yttre i förening med hans insatser i Ångermanälvens uppblomstrande industriföretag förskaffade honom hederstiteln Ådalskungen.

Författare

Nils H. Qvist.

Källor och litteratur

Källor: N. H. Qvist, Ådalen, 1–2 (1943–46); nekrologer i Vesternorrlands Allehanda och Norrlandsposten 24 mars 1904; Skogsvårdsfören:s tidskr. 1905, s. 34–35.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
N Constantin Falck, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15030, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils H. Qvist.), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15030
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
N Constantin Falck, urn:sbl:15030, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils H. Qvist.), hämtad 2024-04-23.