Biografi

Falkman, släkter, av vilka två (1 och 2 nedan) tydligen tagit namnet efter staden Falkenberg, men icke kunna visas vara befryndade, medan den tredje härstammar från Kalmar. Även andra, till dessa släkter icke härförbara personer ha emellertid burit namnet F.

1. Den ena och mest kända släkten F., ursprungligen från Falkenberg, är emellertid på grund av senare, långvariga bosättningsförhållanden mest känd som Malmösläkten Falkman; se särskild artikel nedan s. 261.

2. Om den andra, i flera generationer i Falkenberg bosatta släkten, se särskild artikel nedan, s. 284.

3. Minst känd är Kalmarsläkten F., vars namn till att börja med skrevs Falckman. Den härstammar från kaptenen vid Kalmar reg., stadsmajoren i Kalmar Daniel Falckman (f. 1693, d. 7 dec. 1765). Måhända var denne befryndad med (eventuellt son till?) en karolin av samma namn, löjtnanten vid Livdragonreg. Daniel Falckman (f. 1655, d. 1729 å Vadstena krigsmanshus), som anges ha varit född i Småland och i varje fall blev kornett vid Smålands kavalleri 1709.

Stadsmajoren D. Falkman (d. 1765) äktade 1) 1714 Anna Elisabeth Björnberg (f. 1693, d. 1731), dotter av majoren vid Kalmar reg. Anders Björnberg d. ä. (Rudelius, s. 217 f.), och 2) Maria von Wagner från Danmark, som efter kort tid övergav honom 1749 (hon dog 1763 i Stockholm; detta äktenskap var barnlöst). Med första hustrun hade stadsmajoren bl. a. en son, auditören vid Hessensteinska reg., tituläre assessorn Carl Adam Falckman (f. 1717, d. 1800). Denne, som bodde på Johannisnäs i Dunkers sn (Söd.), var g. 1) 1749 m. Margareta Charlotta Herlin och 2) 1760 m. Eleonora Rudebeck (d. 1800) samt hade i första giftet fem, i andra tio barn. Söner i första giftet voro bl. a.: a) justitiarien i Krigshovrätten Johan Daniel Falckman (f. 1751, d. 1810 i Karlskrona; gift men barnlös), vars latinska skrift om Dunker och Lilla Malma 1769 utgavs i övers, av B. Blomkvist (1939; Sörmländska handl., nr 6); b) borgmästaren i Trosa, riksdagsmannen i borgarståndet 1792 Adam Fredrik F. (f. 1753, d. 1803), vars släktgren fortlever; c) kaptenen vid Karelska jägarekåren, slutl. majoren Alexander F. (f. 1758, d. 1824), vars gren är utdöd.

I sitt andra gifte var assessor C. A. F. fader till bl. a.: d) löjtnanten vid arméns flotta Isaac Otto F. (f. 1761, d. 1817), som deltog i Viborgska gatloppet 1790 och i slaget vid Svensksund s. å., flyttade till Finland 1792 men återkom och dog i Malmköping. Han hade i sitt gifte med Maria Elisabeth Govenia dottern författarinnan Ulrica Charlotta F. (f. 18 mars 1795 å Johannisnäs, Dunkers sn, Söd., d. 1882 i Helsingfors). Hon utgav bl. a. romanerna »Leonora, en skildring ur livet» (Åbo 1854) och »Frimurarens fosterson, en tidsbild från 18:e seklet» (Åbo 1864); e) David Ludvig F. (f. 1767), som vistades på S:t Barthélemy 1814–32; hans senare öden äro okända; f) majoren vid flottan Thure Gustaf F. (f. 1770, d. 1837), vars ena dotter var ingift i ätten Nordenskjöld (jfr släktart. Ferber); och g) kommissarien i riksbanken Ulric Reinhold F. (f. 1773, d. 1837). Ingen av dessa fyra bröders grenar fortlever.

Författare

Bengt Hildebrand.

Källor och litteratur

Källor: Biographica, Militaria: ansökn. o. meritförteckn., RA; Biographica, Arméns pensionskassa, meritbd C, fol. 1378, KrA; genealogi över Kalmar-släkten F., utarbetad av borgmästare P. A. Fröberg och fröken Thyra Falkman, avskr. i Genealogiska förenrs arkiv (dep. i RA), och där anf. källor; Westrins saml., Kalmar läns museum. – Hj. L[enning], En gammal Helsingfors-roman och dess författarinna. "Frimurarens fosterson" och Ulrica Charlotta Falkman (Hufvud-stadsbladet, nr 329, 5 dec. 1934); S. Leijonhufvud & S. Brithelli, Qvinnan inom svenska litteraturen intill år 1893 (1893), s. 68 f.; A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare (1920—21); V. Millqvist, Svenska riksdagens borgarstånd 1719–1866 (1911); F. Rudelius, Kalmar regementes personhistoria 1623–1927, 1 (1952); B. Schöldström, Damer och knektar (1902), s. 101–108 (om Ulrica Charlotta F.); C. Sjöström & V. Ljungfors, Smålands nation i Lund 1668–1921 (1922), s. 106 f.; Släkt och hävd, 1952–53, s. 3, 115; P. G. Vistrand, Smålands nation i Uppsala, 1. 1637–1844 (1894), s. 246.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Falkman, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15098, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15098
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Falkman, släkter, urn:sbl:15098, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-16.