Meriter

2. Isak Nikolaus Fehr, bror till föreg., f. 28 dec. 1850 i Stockholm (Maria), d. 17 sept. 1929 på Sotholmen, Västerhaninge sn (Sth.). Elev vid Klara skola i Stockholm 1860, vid Stockholms gymnasium ht. 1866; mogenhetsexamen där 17 maj 1870; student vid Uppsala univ. 19 sept. s. å.; fil. kand. där 28 maj 1875; fil. lic. 11 dec. 1880; disp. pro gradu 14 dec. 1883; fil. dr där 31 maj 1884; lärare vid Nisbethska flickskolan i Uppsala ht. 1877–vt. 1882; provårskurs vid Uppsala h. a. läroverk läsåret 1881–82; e.o. amanuens vid Uppsala universitetsbibliotek sommaren 1882; vice lektor vid Strängnäs h. a. läroverk fr.o.m. ht. 1882; lektor där i historia, geografi och modersmålet 18 mars 1885–1 juli 1917; led. av domkapitlet 1885–1917; ordf. och tillika sekr. i Södermanlands fornminnesförening 1885–1922; bibliotekarie vid domkyrko- och läroverksbiblioteken 7 sept. 1887–1918; led. av stadsfullmäktige 1887–90, 1895–99, 1903–06 (v. ordf. 1906); föreståndare för Strängnäs arbetarföreläsningsanstalt 1898–1913; inspektor för Strängnäs elementarläroverk för flickor 1906–23; landstingsman 1906–07; led. av kommittén för utredning av läroverks- och landsbiblioteken 1918. RNO 1901; LSkS 1906.

G. 23 aug. 1888 i Strängnäs m. Charlotte Strömberg, f. 23 juli 1867 där, d. 31 jan. 1949 i Uppsala, dotter av biskopen i Strängnäs stift Adam Theodor (Thore) Strömberg o Augusta Annerstedt.

Biografi

Isak F:s barndomssomrar hos sin morfars mor brukspatronessan Hildebrand på Flerohopps bruk i Småland (jfr ovan s. 465) grundade en kärlek »till landsbygd och jordbruk samt ohåg för stadsliv och Stockholm», en känsla som länge gjorde hans yrkesval obestämt. Ännu efter kandidatexamen i Uppsala 1875 försökte F. realisera sin dröm att bli lantbrukare. Då ekonomien ej medgav detta, vände han sig på allvar till de litteraturhistoriska studierna, vilka 1880 resulterade i licentiatexamen. Samtidigt deltog F. mycket livligt i studentlivet och beklädde ett flertal poster inom olika studentkorporationer, sist som ordförande i studentkåren vårterminen 1881. Efter provårskurs 1881–82 och en kortare tids tjänstgöring som e.o. amanuens på universitetsbiblioteket i Uppsala var F. beredd att börja sin egentliga lärargärning med ett vice lektorat vid Strängnäs läroverk 1882.

Motvilligt lämnade F. Uppsala, ej minst på grund av arbetet med doktorsavhandlingen. Den fullbordades 1883, »Studier i frihetstidens vitterhet. Den politiska visan jämte meddelanden om censuren och utländsk vitterhet i Sverige» – mödans väg kan följas i flera brev till Karl Warburg (K. biblioteket). Därefter skedde, våren 1885, utnämningen till ordinarie lektor i historia, geografi och modersmålet i Strängnäs. Trots den i början lindriga entusiasmen för läraryrket fann sig emellertid F. snart tillrätta därmed och fästes ju också vid staden genom sitt gifte 1888. Han blev under sin trettiofemåriga lärartid i Strängnäs en mycket uppskattad handledare i sina ämnen. Den personliga inställning till eleverna, som dessa samstämmigt omvittna, grundade sig också på en human pedagogisk princip, »att vara mindre fordrande än livande och värmande». Att levandegöra det förflutna blev för F. en livsuppgift även utanför skolan. Sin geografiska läsebok rubricerade F. »Geografiska skildringar för skolan och hemmet» (1895–98). I ett par geografiskhistoriska minnesartiklar berättade han om »Kolumbus och Amerikas upptäckt» (Ord och bild, 1898) och »Upptäckten av sjövägen till Indien» (1898), men inga itinerarier ha synbarligen mera fängslat F. än »Linnés svenska resor» (1906), ursprungligen ett föredrag i Geografiska sällskapet, vilket framträdande han nio år före sin död kallar sitt »förnämligaste minne». Året därpå utfylldes bilden av Linné till en väl avrundad biografisk skiss, »Karl von Linné» (1907).

Men det blev framför allt den miljö, där F. levde, som blev föremål för hans historiska studier. Dessa hade till yttersta syfte att verka för nationalkänslans fostrande, ty »på en levande kännedom om hemtraktens natur, historia och samtida liv beror mycket av all verklig kunskap, kärleken till hemmet och hembygden ger fosterlandskärleken värme och kraft». Genom denna inställning till det förflutna och nuet kom F. att förvalta det kulturella arvet från inspirerande män som svärfadern biskop Th. Strömberg i Strängnäs och företrädaren i lektorsämbetet H. Aminson. Efter den senare övertog F. tillika ordförandeposten i Södermanlands fornminnesförening, vilken han sedan nitiskt ledde i närmare fyrtio år. Under denna långa lid ordnade F. bl.a. det då genom depositioner så rika domkyrkomuseet och redigerade föreningens årsskrifter (1897–1921). Då F. blev medlem av domkyrkorestaureringskommittén (1907), inriktades hans forskningar på domkyrkans historia, med en vägledning (1911; flera senare uppl.) som närmaste resultat. Ännu 1927 omtalar han i brev, att han »dag och natt» sysslar med denna byggnads öden. Bland en mängd mindre arbeten och uppsatser rörande stadens historia märkas främst introduktionen »Strängnäs, det forna och nuvarande» (1910) samt en edition av »Strängnäs stads tänkebok för 1590-talet» (1903), medan landskapets historia genom tiderna livfullt skildras i Sörmlandsboken (1918). Under femton år verkade F. som föreståndare för Strängnäs arbetarföreläsningsanstalt, där hans egna täta framträdanden som föredragshållare, företrädesvis i lokal- och personhistoriska ämnen, åhördes av ett alltid lika tacksamt auditorium. Vid några tillfällen fungerade F. som officiell festtalare, med äreminnet över Gustav Vasas kungaval (1923) som retorisk höjdpunkt.

I kommittén för läroverks- och landsbiblioteken blev det F:s uppgift att ge en översikt av Strängnäsbibliotekens uveckling (1924; i omarbetad form 1926). Denna studie över domkyrko- och läroverksbibliotekens samlingar är genom sin koncentration och saklighet ett väsentligt bidrag till stadens och stiftets andliga kulturhistoria. Ännu en frukt av F:s verksamhet som bibliotekarie är redogörelsen för de minnesalbum (Axel Oxenstiernas, Lars Christian Tingstadius' och Olof Esplings), som tillhöra läroverksbiblioteket (1921).

F. gjorde även en praktisk insats i stadens liv som ledamot av stadsfullmäktige i ett tiotal år, där han främst intresserade sig för kulturvården och de sociala frågorna, men det offentliga livets krav underkastade sig F. mer tvunget än villigt, då han kände tillfredsställelsen störst »in angello cum libello». F:s exlibris avbildar hans fridfulla bibliotekshörn.

I den lilla stiftsstaden Strängnäs erhöll F. en nimbus av det förflutnas uttolkare, i lika mån betingad av lärdom och miljö. Med åren kom den vänliga, litet böjda gestalten att för omgivningen förkroppsliga en sant humanistisk livsstil.

Författare

Bengt Löw.

Arkivuppgifter

Brev från F. finnas i olika brevsamlingar i K. biblioteket och i Uppsala univ.-bibliotek samt till Emil Hildebrand i dennes samling i Riksarkivet. En anbudskatalog över den vid F:s död bestående boksamlingen (1930; omkr. 2,100 nr) bevaras i Uppsala univ.-bibliotek (U 269). Enligt brev 1927 till den bibliofile vännen landshövding K. J. Bergström (förvarat i UB) har dock F. vid två tidigare tillfällen avhänt sig ett större antal värdefulla verk; men tanken på en tredje gallring avvisar F. på sitt timida självironiska sätt med att »det är besvärligt och även motbjudande för fåfängan, som gärna ville visa världen, vilken vald samling av värdefulla böcker man förvärvat sig».

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: a) akad. avh.: Studier i frihetstidens vitterhet. Den politiska visan, jämte meddelanden om censuren och utländsk litteratur i Sverige. Upsala 1883. (8), 98 s.; b) övriga arbeten: Lyrik [Förtit.:] Dikter. Upsala 1872. (6), 67 s. (Anon.; tills. m. F. A. Fehr & K. A. Melin.) — [Tre dikter] (Vitter kalender 1872, s. 51—54). — Anders Odel. En litteraturhistorisk studie (Nisbeth-ska flickskolans i Upsala- redogör., 1879—80, s. (III)—25. Sign. Även sep. utg. Upsala s. å. 25, (1) s.). — Vid minnet af döda kamrater på Nordiska festen i Upsala 1880. Upsala 1880. (2) s. (Sign. I. F.) — Till qvinnan vid Nordiska festen 1881. Upsala 1881. (4) s. (Sign.) — Fabeln om Kärleken och Dårskapen i den svenska litteraturen och något om dess utländska förebilder (Samlaren, 4, 1883, s. (44)—54. Sign. Även sep. utg. Sthm 1883. 4:o 11, (1) s.). — En svensk uppfostringsliira från medlet af 1700-talet. Studier i svensk pedagogik (Strengnäs läroverks årsprogr., 1884, s. 3—16. Sign. Även sep. utg. Strengnäs s. å. 4:o 16 s.). — Strengnäs kyrkomuseum samt notiser om staden och dess domkyrka. Strengnäs 1892. 30, (2) s. 2. uppl. 1895, 3. uppl. 1902. — Johan Amos Comenius (Ord o. bild, 4, 1895, s. 241—252). — En underbar man från vår storhetstid [Olof Rudbeek] (ibid., 6, 1897, s. 49—66). — Upptäckten af sjövägen till Indien åren 1497 och 1498 (ibid., 7, 1898, s. 357—372). — Strängnäs stads tänkeböcker från 1500-talet (Hist. tidskr., 22, 1902, s. 138—145). — Arbetareföreläsningarna i Strängnäs 1898—1913. Redogörelse för föreläsnings-anstaltens verksamhet, på Styrelsens uppdrag utgiven. Strengnäs 1905—1914. 38 s. & omsl. (Även utg. efter hand 1905 o. 1908.) — Jonas Alslrömer, »den svenska industriens fader» (Läsning för svenska folket, 1905, s. 81—103, 184—206). — Linnés Svenska resor (Ymer, 26, 1906, s. 221—250). — Karl von Linné (Ord. o. bild, 16, 1907, s. 243—248). — Karl von Linné. En lefnadsteckning. Sthm 1907. 4:o 42, (2) s.; 2 pl. —- En af fänrik Ståls hjältar. Till hundraårsminnet af sista finska kriget [Joachim Zakarias Dunckcr] (Läsning för svenska folket, 1908, s. 241—277). — Ett skolexperiment (Verdandi, 1909, s. 246—249. Även i: Bog og Maal, 16, 1909, s. 159—162.) — Strängnäs, det forna och det nuvarande. Anteckningar. Strängnäs 1910. (2), 43, (5) s.; 1 karta. 2. uppl. 1920. — Vägledning för besökande i Strängnäs domkyrka. Strängnäs 1911. 43 s., 1 plan. 2. uppl. 1916; 3. uppl. m. tit.: Strängnäs Domkyrka. Vägledning för besökande. 1920; 4. uppl. m. tit.: Strängnäs Domkyrka. Yttre och inre. Vägledning för besökande. 1925. — Strängnäs (Sv. turistföreningens årsskr., 1911, s. 137-—160). —Gustaf Adolfsminnet. Tal vid gymnasistförbundet Concordias högtidssammankomst den 6 nov. 1915. [Strängnäs 1915.] 12:o 19, (1) s. & omsl. — Strängnäs under 1500-lalet (Redogörelse för H. allm. lärov. i Strängnäs 1916—1917, s. III—XVII. Sign. Även sep. utg. s. å. 4:o 20 s.). — Biskopinnan Augusta Strömberg. Minnesteckning. Sthm 1918. 4:o 16 s. (Sign.) — Gustav Vasa och Strängnäsbygden (.1. Sve-delius, Södermanland, 1918, s. 68—75). — Södermanland genom tiderna. Några anteckningar (Sörmlandsboken, 1918, s. 110—181. Även sep. utg. Sthm s. å.). — Gymnasistföreningen Concordias högtidssammankomst till firande av femtioårs-minnct. Tal å Strängnäs läroverks högtidssal den 27 September 1919. Strängnäs 1919. 14 s. & omsl. —¦ Strängnäs 1785 (Strengnäs tidnings julnr. 1918. Även sep. utg. Strängnäs 1919. 16 s., 2 pl.-bl.). — Benjamin Franklin. * 1706, f 1790. Utkast till levnadsteckning. Strängnäs 1920. (Särtr. ur Strengnäs tidning 1919.) 38, (2) s. — Minnesalbum i Strängnäs bibliotek. Redogörelse (Bidrag t. Södermani. äldre kulturhistoria, 17, 1921, s. (I)-—55. Även sep. utg. Strängnäs s. å.). — Till Gustaf Vasas minne. Tal för skolungdom i Strengnäs Domkyrka den 21 Januari 1921 (Strängnäs Elementarläroverks för flickor redogör., 1920—21, s. (I)—V. Sign. Även sep. utg. s. å. 4:o 7 s.). — Biskop Rogges infirmaria i Strängnäs (Strengnäs tidnings julnr. 1923. Även sep. utg. Strängnäs s. å. 10, (2) s.). — Kungavalet i Strängnäs den 6 juni 1523. Tal i Strängnäs domkyrka den 6 juni 1923 (Till hembygden, 1923, s. 81—90. Sign. Även sep. utg. Sthm s. å. 4:o 12 s.). —¦ Strängnäs domkyrka. Kort beskrivning. Sthm 1924. (2), 12 s. & omsl. — [övers, av föreg.:] La cathédrale de Strängnäs. Breve description. Sthm 1924. (2), 13, (1) s. — Strängnäs. Domkyrkobiblioteket (Betänkande och förslag ang. läroverks- och landsbibliotek, s. 171—218. I: Kungl. bibliotekels handl. 40, 1924. Även sep. utg. Uppsala s. å.). — Botvid Sunesson (SBL, 5, 1924—25, s. 577 —581). — Var låg den av Hertig Karl år 1570 donerade Skolmästaregårdcn? Strängnäs 1925. (Särlr. ur Strengnäs tidning 1925.) 14 s. — Stifts- och läroverks-biblioteket (Regium Gustavianum gymnasium Strengnense MDCXXVI—MCMXXVI. 2). Strängnäs 1926. 4:o 26 s.; 1 pl.-bl. — Bokhandel i Strängnäs. Strängnäs 1933. 23, (1) s. — Recensioner och smärre bidrag till tidningar och lidskrifter.

Utgivit eller redigerat: Geografiska skildringar för skolan och hemmet. Utgifna. Del 1—4. Sthm 1895—98. (4), IV, 196, (4); (4), IV, 188, (4); (4), 183, (5); (4), 201, (3) s. 2. uppl. 1898—1907; 3. uppl. D.l: 1904, D.2: 1918; 4. uppl. D.l: 1921. — [övers, och bearb. av föreg.:] Maantieteellisiä kuvauksia maapallon kaikista osista. Suomentanut F. O. Rapola. Vihko 1—14. Porvoo 1896—1900. 1—3: 198 s.; 4—6: 195 s.; 7—9: 181 s.; 10—12: 192 s.; 13—14: 134 s. — Bidrag till Södermanlands äldre kulturhistoria, utg. af Södermanlands fornminnesförening, H. 9—17. Strängnäs 1897—1921. — Geografisk läsebok för folkskolan. Urval från »Geografiska skildringar för skolan och hemmet» i fyra delar, Asien, Afrika, Amerika och Australien, af Isak Fehr. Af C. G. Bergman. Sthm 1901. (4), II, 263, (1) s. — Strängnäs stads tankebok för 1590-lalet. Utg. med inledn. och anmärkningar (Bidrag t. Södermani. äldre kulturhistoria, 12, 1913). (2), XVI, 105 s.

Källor och litteratur

Källor: F:s brev och skrifter. – Strängnäs domkapitels prot. 29 april 1885, hos domkapitlet. – Årsredogörelser för Strängnäs h. allm. läroverk 1883–1917. – [H. Erneberg], »En humanist» (Strengnästidn:s julnr 1920); dens., Strängnäs under stadsfullmäktiges styrelse 1875–1925. Minnesskrift (1926); N. Lundqvist, I. F. (Läroverksminnen från Strängnäs stift i Årsböcker i svensk undervisningshistoria, 59, 1940, s. 65–81); Läroverks- och seminariematrikel 1914–1915, utg. av E. Kölgren & C. G. Tengström (1915); Strängnäs stifts präst-möleshandlingar 1930, s. 383; Till femtioårsminnct av mogenhetsexamen vid Stockholms gymnasium den 17–19 maj 1870 (1920). – Nekrologer av I. Collijn i Nord. tidskr. f. bok- o. biblioteksväsen, nr 4, 1929, av K. K:son Leijonhufvud i Bidrag t. Södermanlands äldre kulturhistoria, 23, 1929, av B. Th [ordeman] i Fornvännen 1930, s. 54, av M. A [mark] i Sv. dagbl. 19 sept. 1929, samt i Strengnäs tidn. sept. 1929.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Isak Nikolaus Fehr, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15197, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Löw.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15197
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Isak Nikolaus Fehr, urn:sbl:15197, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Löw.), hämtad 2024-04-19.