Biografi

Erdtman, släkt från Småland. Äldste kände stamfadern Henrik Erdtman (f. 1746, levde ännu 1821), först landskanslist i Växjö och charta-sigillata-ombudsman, blev 1792 ordinarie landsfiskal i Kronobergs län. Han hade sonen Johan Gustaf Erdtman (f. 1771, f 1817), korpral vid Sunnerbo kompani av Smålands husarer 1791. Den senare hade i äktenskap med sergeantdottern Brita Margareta Hagelstein (vars mor var Christina Emerentia Lagergréen, löjtnantsdotter från Tolg) bl. a. sonen Carl Gustaf E. (f. 1801, t 1877), bagare i Karlshamn. Dennes son, läroverksadjunkten i Linköping fil. doktor Johan Henrik E. (f. 1826, f 1894), blev far till konstnären Elias Henrik E. (se nedan). Hans söner Otto Gunnar Elias E. (f. 1897) och Holger Gustav Henrik E. (f. 1902) ha båda gjort sig kända som vetenskapsmän. Gunnar E. är sedan 1945 lektor vid Bromma läroverk i Stockholm och har publicerat sammanlagt omkr. ett hundratal arbeten och uppsatser i växtgeografiska, kvartärgeologiska och pollenmorfologiska ämnen. Brodern Holger E., sedan 1945 professor i organisk kemi vid Tekniska högskolan i Stockholm, har även utgivit ett stort antal vetenskapliga arbeten, bl. a. rörande naturprodukters kemi, främst träkemi.

En syster till konstnären Elias E., Maria E. (f. 1861, f 1907), hade i äktenskap med folkskolläraren, sedermera affärsmannen Julius Örtegren sonen Sigurd Julius E. (f. 1888, f 1951), som antog namn efter modern. Sigurd E. var en högt begåvad bohemnatur, med ett efter modern ärvt vackert yttre. Under vidsträckta resor upplevde han skiftande öden: var affärsman i Göteborg, journalist i bl. a. Finland, U. S. A. och Sverige, hade stora framgångar som sångare i Amerika, kompositör och sångpedagog i Trondheim och Stockholm. Han utgav några diktsamlingar och diktkompositioner.

Författare

Birgitta Lager.

Källor och litteratur

Källor: Försainlingsböcker för bl. a. Bergunda, Furuby, Linneryd, Nöbbele, Urshult och Växjö samt bouppteckningar, Landsarkivet i Vadstena; Generalmönsterrullor 1791, 1794 och 1798, KrA; släkttavla hos prof. H. Erdtman, Stockholm. – Läroverks-matrikel år 1885, utg. af S. G. Dahl (1886) ; Linköpings stifts matrikel år 1865, utg. af J. Th. Widegren (1865) ; P. G. Vejde, Kronobergs läns herrgårdar (1929). – Om Sigurd E. se J. Ingelow & I. Nilsson, Sv. folkförfattare, [1], (1929), och nekrolog i Sv. Dagbl. 3 jan. 1951. – Meddel. av prof. H. Erdtman. Stockholm.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erdtman, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15326, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Lager.), hämtad 2025-05-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15326
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erdtman, släkt, urn:sbl:15326, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Lager.), hämtad 2025-05-16.