Biografi

Essén, släkt från Västergötland, vilken härstammar från torparen Jakob Persson i Essunga sn (Skarab.). Hans son Anders Essén (f. 1801, d. 1875), tog sitt namn efter hemsocknen. Som ung lärare vid allmänna barnskolan i Borås startade E. kommissionsbokhandel där 1833 och erhöll s. å. utgivningsbevis på Borås Nya Tidning, som trycktes på det av honom 1834 grundade Essénska boktryckeriet. Följande år blev A. E. kyrkoherde i Hössna och överlät bokhandel, tidning och tryckeri till annan person. År 1845 blev han prost, 1853 LVO och 1868 kontraktsprost. Som driftig lantbrukare och ägare till Hössna herrgård (Åkerby) var A. E. 1853–61 vice ordförande i Älvsborgs läns södra hushållningssällskap och blev 1861 dess hedersledamot. I sitt gifte med Ingegerd Elisabeth Bjursten (syster till författaren A. H. Bjursten) hade A. E. sonen Ludvig E. (f. 1847, d. 1918), justitierådman i Göteborg 1886 och LVVS 1887. Denne hade i sin ungdom deltagit i Svenska akademiens tävlan 1869 och vunnit andra pris för skaldestycket »Sigurd Olofsson», sorgespel i fyra akter (tr. 1870), och publicerade även senare dikter och uppsatser i tidningar och tidskrifter. L. E. ansågs under sin första tid i Göteborg som en skicklig affärsjurist, tillhörde 1888–89 riksdagens andra kammare men drabbades av en svår nervsjukdom. L. E:s son, Anders Axel Harald E. (f. 1880, d. 1951; pseud. Anders Eje) var författare av bl. a. äventyrsromaner och reseskildringar. Efter studier i Uppsala vistades han några år i Sydamerika, var 1908–11 medarbetare i Göteborgs-Posten, 1911–18 i Stockholms-Tidningen (under pseud. Mac Andrew), blev 1919 redaktör för Vecko-Journalen och var 1923–28 chefredaktör i Åhlén och Åkerlunds förlag. Under sina omfattande utlandsresor skaffade Axel E. sig kunskap om de internationella miljöer, där handlingen i hans många romaner i allmänhet utspelas. Mest kända äro, utom äventyrsromanen »George Kessers generalkupp» (1915), de journalistiska skildringarna av en jorden runt-resa: »Folk, fä och fakirer» (1922) och »Färgade friherrar» (1923). I hans omfattande produktion märkas även noveller, pojkböcker och teaterstycken, bl. a. »Rajahn» (1924), som uppfördes på Oscarsteatern i Stockholm.

Författare

Birgitta Lager.

Källor och litteratur

Källor: Om Anders E.: Essunga förs:s födelsebok 1801, landsarkivet i Göteborg; I. A. Bonnier, Anteckningar om svenska bokhandlare intill år 1900, 1 (1920); L. A. Cederbom & C. O. Friberg, Skara stifts herdaminne 1850–1930, 2 (1930); B. Lundstedt, Sveriges periodiska litteratur, 3. Landsorten 1813–99 (1902); O. Mannerfelt & K. von Sydow, Älfsborgs läns hushållningssällskaps historia 1812–1912, 4 (1912). – Om Ludvig E.: Justitiematrikel, utg. af H. Gullberg (1902); O. Nordenskjöld, Minnestal hållna i Göteborgs K. vetenskaps- och vitterhetssamhälle... 3, 1919–1923 (VVS Handl. 4:e följden, bd 32:5, 1927); The royal bachelor's club 1769–1944 (1947); H. Schück, Sv. akademiens historia, 7 (1939). – Om Axel B.: H. Leander, Publicistklubbens porträttmatrikel (1924); B. Åhlén, Svenskt författarlexikon 1900–1940, A-L (1942) och nekrologer i dagstidningar 23 juni 1951.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Essén, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15485, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Lager.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15485
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Essén, släkt, urn:sbl:15485, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Lager.), hämtad 2024-04-25.