Meriter

Fabricius, Jacob (urspr. Schmidt), f. 19 juli 1593 i Köslin, Pommern, d. 11 aug. 1654 i Stettin. Föräldrar: borgaren i Köslin, skomakaren Joachim Schmidt och Elisabeth Witten. Gick i skola i Köslin och från sitt 18:e år i pedagogien i Stettin; huslärare i Lübeck; student vid Rostocks univ. okt. 1614; anställd vid stadsskolan i Köslin 1616; diakon i nämnda stad 1619; kyrkoherde och prost i Rügenwalde 1620; hertiglig pommersk hovpredikant s. å.; hovpredikant i Stettin 14 febr. 1621; inskriven vid Greifswalds univ. 11 juni 1625 och var då teol. kand.; teol. licentiat i Greifswald 12 juni s. å.; teol. doktor där 20 juni 1626; hovpredikant och fältsuperintendent hos Gustav II Adolf 29 jan. 1631, tjänstgörande till konungens död 1632; återgick till sin tjänst i Stettin; hertiglig superintendent i Hinterpommern 18 sept. 1634; tillika kyrkoherde i Marienkirche i Stettin och professor vid gymnasiet där 20 febr. 1641 (svensk konfirm. på beställningarna som superintendent, kyrkoherde och professor 12 okt. s. å.; tillträdde 12 mars 1642).

G. 18 jan. 1619 i Köslin m. Esther Micraelius, f. 26 juni 1600 i Köslin, d. 5 nov. 1665 i Stettin, dotter av diakonen i Köslin Joachim (Lütkeschwager) Micraelius och Margareta Krüger.

Biografi

F., som latiniserade sin faders namn (Schmidt), gjorde sig i unga år bemärkt bl. a. genom sina kunskaper i hebreiska. Efter studier i den pommerska hemstaden Köslin samt i Stettin fortsatte han först i Lübeck. Familjen var fattig, varför F. tog informatorsplats för att kunna försörja sig själv. Han studerade filosofi och teologi där och i Rostock. Kallad till hemstadens skola 1616 efterträdde han 1619 diakonen J. Micraelius i Köslin, vars dotter han äktat s. å. Härigenom blev F. svåger till historieskrivaren Johannes Micraelius. Uppmärksammad av hertig Bogislav XIV av Pommern blev F. dennes hovpredikant i Rügenwalde 1620 samt året därpå i Stettin, dit hertigen överflyttat efter hertig Frans' död. F. hade skyldighet att predika fyra gånger i veckan samt under helger varje veckodag. Han undervisade unga adelsmän samt följde hertigen på resor. F:s vetenskapliga verksamhet började med skrifter för uppnående av licentiat- och doktors-värdigheterna i Greifswald 1625–26. Genom en ny skrift 1629 råkade han i en teologisk strid med en Lübeckteolog.

Då F. i juli 1630 beledsagade hertig Bogislav, lärde Gustav II Adolf känna honom, hörde honom predika i Stettin och begärde, att F. skulle få bli hans hovpredikant, enär den ordinarie hovpredikanten Johannes Bothvidi skulle överflytta till biskopsstolen i Strängnäs. Hertigen var föga benägen att bli av med F. men gav honom tjänstledighet jan. 1631, först för ett år och sedan förlängdes denna.

För F. började nu tvenne ytterst händelserika år vid den svenske konungens sida. Dagligen höll F. morgon- och aftonbön med konungen. Han följde med under hela dennes färd nedåt Sydtyskland. F. höll tacksägelsepredikan i Würzburg 9 okt. 1631. När Gustav Adolf 24 april 1632 intågade i Augsburg, red han direkt till S:ta Anna-kyrkan, där F. predikade. Ehuru F. ej var blind för svagheterna i konungens impulsiva personlighet, beundrade han honom i högsta grad, och Gustav Adolf i sin tur hörde honom gärna och rådförde sig med honom i samvetsfrågor. F. stödde konungen i hans toleranta religionspolitik gentemot katolikerna. Just i Augsburg uttalade han sålunda i en predikan: »den, som icke vill otvungen falla till den rätta, tron, han må låta bli, och honom bör man icke med våldsamma medel tvinga därtill, emedan Gud fordrar frivillig dyrkan och var och en måste själv göra Herren räkenskap, huru eller vad han har trott». Med J. Durie (se denne) förhandlade F. och Johannes Matthiaj på konungens uppdrag rörande Duries kyrkliga enhetssträvanden (Westin). Under resorna med svenska hären knöt F. talrika förbindelser med protestantiska teologer i olika delar av Tyskland. Efter mönster av en bönsamling av Johannes Bothvidi utgav F. 1632 en bönbok för krigsmän.

Dramatiskt är F:s deltagande i slutakten, slaget vid Lützen den 6 nov. 1632. Då dimman omöjliggjorde omedelbar framryckning, lät konungen F. under väntetiden förrätta morgonandakten. Rörande sitt deltagande i själva slaget har F. senare lämnat en relation (tr. av Wittrock i Hist. tidskr. 1932), som man icke kan läsa utan gripenhet. Den är visserligen nedskriven 18 år efter slaget, men, som generalstabsverket över kriget säger, »den berörde händelser, som måste hava bränt sig in i hans minne». Den är därtill mycket klart skriven. F. hade följt efter, då konungen red till attack med Smålands ryttare, men hann icke fram, förrän dessa började strömma tillbaka, och fick då av regementspredikanten veta, att konungen var sårad. F. blev därpå indragen i den ström av ryttare och knektar, som synbarligen sökte sig tillbaka till landsvägen. Inför tillbudet till panik samlade F. en del officerare, bland dem Georg Fleetwood (se denne), och soldater, uppstämde en psalm, som upptogs av de närvarande och som kom folket att stanna. »Etliche Hundert Mann, will nicht sagen von Tausenden», skriver F., skockades kring honom och ordnade sig på nytt. I spetsen för denna trupp synes han, hovpredikanten, ha hejdat ett fientligt anfall. Först på aftonen fick F. beskedet om konungens död. F. var sedan med på den kungliga likfärden till Wolgast och höll i slottskyrkan där den 16 juli 1633 sin ofta citerade stora likpredikan (»Justa gustaviana») över konungen.

En stor diskussion har förts och är måhända ännu ej avslutad rörande F:s förhållande till den psalm, som länge gick under enbart konungens författarnamn: »Verzage nicht, du Häuflein klein!», på svenska i översättning av J. O. Wallin: »Förfäras ej, du lilla hop». Enligt en sen tradition, vars värde bestreds av Geffcken, har F. diktat psalmen efter anvisning av Gustav Adolf. Kitzig har gjort en större utredning härom 1935, som dock kritiserats av Ahnlund (Hist. tidskr. 1936). Kitzig anser, att tankeinnehållet stammar från konungen, den poetiska utformningen från F. och melodien från fältpredikanten M. Altenburg. Ahnlund avvisar ej helt tanken på F:s författarskap, men anser Kitzigs bevisning på viktiga punkter felaktig. Den senare har 1938 kommit med motkritik, som dock ej ger något egentligt nytt.

Efter Gustav Adolfs död återkallades F. av hertig Bogislav som hovpredikant och återvände till Stettin. Hertigen gjorde honom nu 1634 till superintendent i Hinterpommern. När, efter Bogislavs död 1637, förhållandena i Pommern nyordnades av svenskarna, bekräftade man okt. 1641 F. i hans ämbeten, även som kyrkoherde vid S:ta Maria och professor vid Stettins pedagogi. Han anges som en för de svenska intressena nitälskande, flitig och allvarlig stiftschef (Malmström). Över hertig Bogislav hade F. också hållit likpredikan, t. o. m. två gånger, 1637. I sitt äktenskap hade F. fyra döttrar, alla gifta med Stettinpräster, och tre söner, av vilka de två äldsta dogo unga. Även den tredje, Bogislav F., dog ung, som student i Wittenberg 1651. Detta tog hårt på faderns krafter. Denne träffades av slag i predikstolen aug. 1654 och dog ett par dagar därefter.

Författare

Bengt Hildebrand.

Arkivuppgifter

F:s brev till Axel Oxenstierna (11 st. 1632–46) finnas i Riksarkivet, liksom enstaka brev från F. till Johan Oxenstierna, Thure Nilsson Bielke, A. Erskein, Gustaf C:son Horn och Åke Tott; i Biographica där finnas ett par suppliker av F. och hans änka. I Uppsala univ.-bibliotek finnas bl. a. brev från F. 1645 till Johannes Matthise (sign. G 171) samt avskrift av ett F:s brev till G. G:son Gyllenhielm (E 401).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Ein und dreissig Kriegsfrågen von dem itzigen erberm-lichen Kriege in Deutschlandt ... Alten Stettin 1630. 12: o 540, (11) s. [Utvidgad uppl.:] Fiinff und dreissig Kriegsf ra gen, ... auffs new obersehen, und mit mebr Pragen verbessert ... Alten Stettin 1631. 12: o 709, (11) s. — Christliche Dancksagungs Predigt nach dem von Gott verliebenen herzlicben Sieg zu Würtzburg ... U. o. 1631. 4: o 41 s. [Annat tr.:] 4: o 31 s. — Christliche Danck- und Trost-Predigt, nach gliicklicher Eroberung der Stadt Augspurg ... am 14. Tage Aprilis Anno 1632 gehalten ... Augspurg 1632. 4: o (2), 38 s. [Annat tr.:] Franckfurt am Mayn 1632. 4: o 28 s. — Etliche Gebett, so in .König. May. zu Schweden Kriegsheer, nebenst den Psalmen Dauids unnd der christlichen Litaney, von den Feldtpredigern gebrauchet unnd der Soldatesca fürgebettet werden. ... Franckfurt 1632. 44 s. [Annat tr.:] Etliche Gebet, so in Köngl. [!] Majest, zu Schweden Kriegsheer, neben den Psalmen Davids unnd der christlichen Litaney, von den FeldPredigern gebrauchet und der Soldatesca fürgebettet werden. ... Augspurg 1632. 12: o (1), 49[=94] s. — Justa gustaviana. Das ist christliche Klag- und EhrenPredigt, bey Erhebung und Abfuhrung der Königlichen Leiche . . . Gustavi Adolphi ... den 10. Julij Anno 1633 gehalten . .. Alten Stettin 1633. 4: o Kopparst. titelbl., (10), 92 s., 1 kopparst. pl.-bl. [Sekundärt tr.:] [Nürnb.] u. å. 4: o Kopparst. titelbl., (4), 01 s., 1 kopparst. pl.-bl. [Omtr. under tit.:] Christl. Klag- und Leichen-Predigt iiber den höchstseel. Hlntritt ... Gustavi Adolphi .. ., in der fürstlichen Schloss-Kirchen zu Wolgast den 16. Julii An. 1633 gehalten ... (Hornilice funebres in nuce, ed. Chr. Philander, Dresden & Leipz. 1711, s. 903—929). — Griindliche Wiederlegung des falsenen Vorgebcns, damit den weyland grossmächtigsten ... König zu Schweden, Gustavum Adolphum . .. wegen der Calvinisterey verdächtig zu machen, ein calvinischer Prediger aus der Pfaltz, nahmens Johannes Cunradus Hopsius, sich bemiihet hat, zur nothwen-digen Ehrenrettung verfasset. Alten Stettin 1034. 4: o (2), 26 s. [Andra tr.:] Ibid. 1634. 8: o 23 s. U. o. o. å. [erstlich gedr. in Alten Stettin . .. 1634] 4: o (2), 26 s. — Das edle Wunderbueh der israelitischen Richter, durch welche Gott der Herr viel grosse Wunder, zum Heyl seines bedrangten Volckes, gethan hat, in S3 Predigten erkläret, und auff jetzige Zeit mit sonderbarem Fleiss gerichtet. Nürnb. 1636. 4: o Kopparst. försättsbl. o. titelbl., (16), 1490, (12) s. — Disputatio prima in Genesin, ... de qua . .. sub prajsidio ... Jacobi Fabricii .. . respondebit Valentinus Säntfftleben[!] ... Stetini [1642]. 4: o (20) s. — Dua; orationes inaugurales, quarum alteram, De agno super montern Sion stante, Jacobus Fabricius . ..; alteram, De animorum morbis et remediis, M. Joannes Micraelius ... postridie ld. April, anno ceroe Chr. 1642 solenniter recitavit, ... Stetini [1642]. 4: o (80) s. ¦— Probatio visionum. Nürnb. 1642. [Endast känd gnm uppgift i 2: a uppl.:] Probatio visionum, das ist: Christliches, in Gottes Wortbund bewärh-ten[ !] Schrifften reiner Theologen wolgegriindetes Bedencken von Gesichtern, deren etliche können göttliche Offenbarungen, etliche aber teufflisehe Ver-fiihrungen seyn ... Nürnb. 1643. 4:o (6), 116 s. [Fransk uppl.:] Breve des visions. Amsterdam 1659. S: o (Enl. C. G. Jöcher, Allgemeines Gelehrten-Lexicon, Th. 2, 1750, s. 485.) — Thesauri praastantissimi delectus, das ist: Die gute Wahl, welche der königliche Prophet David, in Erwehlung des allerbesten Schatzes, gethan hat, ... in einer gehaltenen Leichpredigt, bey Leichbegängnus der ... Frawen Elisabeth Magni Tochter, des ... Herrn Johann Classon Rysings gewesenen eheliehen Haussfrawen, welche im lauffenden 32. Jahr ihres Alters, den 2. Junij Anno 1646 seeliglich im Herrn entschlaffen, ... erkläret. Alten Stettin 1646. 4: o (2), 36 s. ¦— Discussio nugarum stolterfothicarum, das ist: Schrifftmässige Wiederlegung des unnutzen Geschwätzes, welches M. Jac. Stolter-foth in seinen beyden letzten Schrifften, die heutigen Visiones betreffend, unter dem fürgewandten Schein der Warheit Kettung, wieder die klare Warheit, gantz sophistischer und tiickiseher Weise getrieben hat, zur Vertheidigung der gött-lichen Ehre und zu Stewr der lautern gantz unverfälschten Warheit ans Licht gegeben. Alten Stettin 1G49. 4: o (S), 112 s. — Firma Davidis fiducia, das ist: Die feste Zuversicht, so der königliche Prophet David auff Gott gesetzet hat ... in einer christlichen Leichpredigt . .. bey volekreicher Leichbegängnus des .. . Herrn Johann Classohn Rysing ..., als derselbige ... den 2S. Januarij anno 1649 ... entschlaffen ... Alten Stettin 1649. 4: o 40 s. — Mira christianorum beatitudo, das ist Die wunderbahre Seligkeit, welche den creutztragenden Christen wird in Gottes Wort zugelegt ... in einer christlichen Leichpredigt, welche bey ... Leich-begiingniis des ... Herrn Antonii Schlieffens ..., als derselbige .. . den 26. Augusti anno 1650 diese Welt gesegnet, ... gehalten ist ... Alten Stettin [1650]. 4: o 64 s. — Summum Davidis bonum; das ist: Das höheste und allerbeste Gut, däran der königliche Prophet sich hat fest gehalten, ... in einer christlichen Leichpredigt, welche bey ... Leichbegängnuss des ... Herrn Sebastiani Hempels, ... als derselbige im 57. Jahr seines Alters den 23. Junii anno 1650 diese Welt gesegnet, ... gehalten ist. Alten Stettin 1650. 4: o (55) s. — Jucundaj domieilii coelestis mansiones, das ist: Die lieblichen öder herrlichen Wohnungen ... des himmlischen Vaters ... in einer christlichen Leichpredigt ... bey ... Leichbegängnuss ... Erici Stiernflyehts, als derselbige ... den 21. Junii anno 1650 ... entschlaffen ... Alten Stettin 1650. 4: o (40) s. — Sitis davidica cervina? com-parata, das ist: Des königlichen Propheten Davids geistlicher Durst ..., betrach-tet in einer christlichen Leichpredigt, welche bey ... Leichbegängnuss des ... Herrn Isaac Niepeisen .. ., als derselbige ... den 14. Januarii anno 1650 diese Welt gesegnet, .. . gehalten ist ... Alten Stettin [1650]. 4: o [Ofullst. ex. i KB omfattar (2) s., s. 33—42.] — Vitse humana? conditio, das ist: Der Zustand des menschlichen Lebens ... in einer christlichen LeichPredigt ... bey . .. Leichbegängnuss des ... Hn. Jacob Grundel Helmfeldes, ... den 10. Maji anno 1652 von dieser miiheseligen Welt abgefodert ... Alt. Stettin [1652]. 4: o 44 s. — Bogislai XIV, ducis pomeranorum, mors placida, ... das ist: Drey christliche Leich Predigten, in welchen der sanffte Tod ... des Fursten und Herrn Herrn Bogisslaffen .. . für Augen gestellet ist ... Alten stettin 1654. 4: o (8), 170 s. — Nota? et observationes ad Jo. Adolphi Cypraji Annales episcoporum slesvicensium edit. Colon. Agripp. 1634 (Monumenta inedita rerum germanicarum prsecipue cimbricarum et megapolensium, ed. E. J. von Westphalen, T. 3, Leipz. 1743, sp. 379—3S1; tills. m. C. F. Feustking). — F : s relation om slaget vid Lützen är tr. i Hist. tidskr., 52, 1932, s. 305 ff. (samt av Kitzig 1935). Om F:s förhållande till psalmen »Förfäras ej du lilla hop» se texten ovan.

Se i övrigt beträffande F: s arbeten C. G. Jöcher, Allgemeines Gelehrten-Lexicon, Th. 2, Leipz. 1750, s. 4S5, samt A. C. Vanselow, Gelehrtes Pommern, Stargard 1728, s. 33 f.

Källor och litteratur

Källor (jfr ovan) : Riksregistr. (lat-tyskt) 1641, RA. – Axel Oxenstiernas skrifter och brefväxling, 1:7 (1926) ; Die Matrikel der TJniversität Rostock, hrsg. von A. Hofmeister, 3:1 (1893); Ältere Universitäts-Matrikeln, hrsg. von E. Friedländer, 2:1–2 (Publicationen ans den K. Preussischen Staatsarchiven, 52, 55, 1893–94). – N. Ahnlund, Gustav Adolf och det evangeliska väsendet (Festskrift till Werner Söderberg den 4 oktober 1932); dens., [rec. av Kitzigs avh. 1935] (Hist. tidskr., 56, 1936, s. 41S f.); Allgemeine deutsche Biographie, 6 (1877), s. 514 f., och 21 (1885), s. 700 (Micraelius); J. Arckenholtz, Méraoires concernant Christine reine de Suéde ..., 1 (1751), s. 13; J. AV. Beckman, Konung Gustaf II Adolfs krigspsalm n: o 378 i svenska psalmboken (HA: s Handl., 26, 1869, s. 293–320); H. Brulin, Fugiendum est – »det gäller att fly».. Hur Gustav II Adolfs hovpredikant ingrep i slaget vid Lützen (Stockholms-Tidn. 1928, nr 351 B, julnr 23 dec.); H. Diemar, Untersuchungen iiber die Schlacht bei Lützen (16. November 1632) (Marburg 1S90); J. Geffcken, Gustav Adolphs Schwanengesang, ... (Hamburg 1856); Hj. Holmquist, Svenska kyrkan under Gustav II Adolf 1611–1632 (Sv. kyrkans hist, 4:1, 1938); B. Kitzig, Gustav Adolf, Jacobus Fabricius und Michael Altenburg, die drei Urheber des Liedes Verzage nlcht, du Häuflein klein! (Göttingen 1935); dens., Der Leichenzug Gustav Adolfs (Forschungen zur brandenburgischen und preussischen Geschichte, 51, 1938); dens., Gustav Adolf und »Arerzage nicht, du Häuflein klein» ! (Monatsschrift fur Gottesdienst und kirchliche Kunst, 43, 193S); O. Malmström, Bidrag till svenska Pommerns 'historia 1630–1653 (1892), s. 72; [H. Moderow & E. Muller], Die evangelischen geistlichen Pommerns von der Reformation bis zur Gegenwart, 2 (1912), s. 564 (med fel dödsår för P.); J. O. Opel, Zur Erinnerung an Gustav Adolf (1894), s. 51; D. B. Röse, Herzog Bernhard der grosse von Sachsen-Weimar, 1 (1S28), s. 367, anm. 54; F. von Soden, Gustav Adolph und sein Heer in Süddeutschland von 1631 bis 1635, 1 (1865) ; Svenska biblioteket, [utg. av C. C. Gjörwell], 2 (1758), s. 351; Sveriges krig 1611—1632, utg. av Generalstaben, 6 (1939); A. Westén, Svenska kongl. hofclericiets historia, 1 (1799) ; G. "Westin, Negotiations about church unity 1628–1634. John Durie, Gustavus Adolphus, Axel Oxenstierna (UUÅ 1932, Teol. 3, 1932); dens., Svenska kyrkan och de protestantiska enhetssträvandena under 1630-talet (TJTJÄ 1934, Teol. 1, 1934) ; H. Wijkmark, Konungens fältpredikanter (i dens., Kyrkohistoriska fragment, 1937), s. 140 f.; G. Wittrock, Fyra relationer om slaget vid Lützen (Hist. tidskr., 52, 1932). – Meddel. av professor N. Ahnlund, Stockholm.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jacob Fabricius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15589, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15589
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jacob Fabricius, urn:sbl:15589, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-25.