Meriter

1. Simon Anders Cronstrand, f. 20 jan. 1784 på Törneby egendom, Kalmar landsförsamling, d. 22 febr. 1850 i Stockholm. Föräldrar: salpetersjuderidirektören Lars Cronstrand och Johanna Katarina Beckerström. Åtnjöt undervisning i hemmet; student i Uppsala 4 okt. 1796; disp. 13 dec. 1798 (Specimen academicum progressuum aesthetices cum cultura philosophiæ connexum exhibens, p. 1; pres. N. F. Biberg); avlade examen rigorosum 22 mars 1800; disp. pro gradu 7 juni 1800 (Dissertatio mathematica de spirali Archimedea; pres. N. Landerbeck); fil. magister 16 juni 1800. Docent i experimentalfysik vid Uppsala universitet 17 aug. 1806; uppförd på andra förslagsrummet till adjunkt i matematik därstädes 10 dec. 1808; adjunkt i samma ämne vid krigsakademien på Karlberg 28 febr. 1809; adjunkt vid Vetenskapsakademiens observatorium 17 maj 1809; uppförd på andra förslagsrummet till matematum inferiorum professuren vid Uppsala universitet 24 nov. 1810 och på tredje förslagsrummet till astronomie professuren därstädes 27 apr. 1811; astronomie observatör vid Vetenskapsakademien 22 juni 1811; professor vid fältmätningskåren (sedermera topografiska kåren) 17 jan. 1815 (erhöll professors lön 28 sept. 1818); lärare vid artilleriläroverket; erhöll i uppdrag av Vetenskapsakademien att årligen redogöra för framstegen inom astronomien 1820; v. sekreterare vid Vetenskapsakademien 1821–8 mars 1839; lämnade på grund av sjukdom sin befattning som akademiens astronom 13 sept. 1837; inspektor för akademiens observatorium 1840–50. Erhöll pris av Krigsvetenskapsakademien 1805; KorrespLKrVA 1811; LVA 1812 (ledamot av inspectura aerarii 1821–39 och av redaktionsutskottet 1821–50); erhöll av Vetenskapsakademien Ferrnerska belöningen 1813, 1815, 1822 och 1824 och tillsammans med J. Svanberg Lindbomska belöningen 1825; arbetande LKrVA1816; RNO 1824; LVS 1828; innehade dessutom ryska S: t Stanislausorden 3kl sedan 1835 och var ledamot av Krigsvetenskapsakademien i Palermo sedan 1835.

Gift 27 juli 1847 med Gustava Charlotta Wiklund, f. 25 apr, 1796, d 2 nov. 1872, dotter till organisten i Stockholm Nils Wiklund.

Biografi

C, som under sin Uppsalatid var lärjunge till Z. Nordmark, kallades 1806 till docent i experimentalfysik. Då hans tid som universitetslärare kom att omfatta blott tre år, hann han icke göra några egentliga insatser inom fysiken. Efter sin anställning vid krigsakademien på Karlberg övergick han till geodesien. Det synes hava varit bekantskapen med J. Öfverbom, som länkat in C:s intresse på det senare forskningsområdet. Sedan C. 1815 utnämnts till professor vid fältmätningskåren, ägnade han sig flitigt åt trianguleringsarbeten. Åren 1815–32 företog han triangelmätningar inom Uppland, Västmanland, Södermanland, Närke, Östergötland, Västergötland, Småland, Blekinge, Skåne, Halland, Bohuslän och Dalsland. År 1824 utförde han astronomiska ortsbestämningar mellan Uppsala och Gävle, och under åren 1834–35 verkställde han sammanbindningen över Ålandshav mellan de svenska och finska triangelnäten. C:s sista geodetiska arbete var en basmätning på Öland under åren 1839–40.

C. var en skicklig observatör, och hans bidrag till uppränningen av vårt lands topografiska kartverk voro av erkänd betydelse. Om hans arbetssätt och personlighet säger en minnestecknare: »Cronstrand fann ofta svårigheter vid början av ett företag, men denna gjord, kunde ingen vara outtröttligare än han var intill dess slut. Bisakerna oroade honom föga, dessa överlämnade han gärna åt sina biträden, men själva observationerna utförde han med brinnande iver och under fullaste själsspänning intill arbetets slut, vittnande om att han då fann sig uti sitt rätta kall.»

År 1823 beslöts en definitiv reglering av vårt lands mått-, mål- och viktsystem. För detta ändamål krävdes en noggrann bestämning av relationen mellan den svenska längdenheten och sekundpendelns längd på Stockholms observatorium. Det blev C, som tillsammans med J. Svanberg fick utföra de för detta arbete erforderliga pendelmätningarna (1825, 1832).

Redan år 1831 började C:s synförmåga på ena ögat att förminskas och upphörde alldeles under det följande året. Då även andra sjukdomar tillstötte, måste han år 1837 lämna sin befattning som akademiens astronom. Några självständiga insatser av betydenhet inom astronomien hade han ej gjort. Vid sidan av en del observationer vid solförmörkelsen 7 sept. 1820 och iakttagelser av några stjärnockultationer utgav han under åren 1820–36 på grund av akademiens uppdrag årliga redogörelser för framstegen inom astronomien. Dessa översikter utmärka sig för samvetsgrannhet och noggrannhet och äga jämväl ett bestående värde, som skulle vara väsentligt större, därest de kunnat fortsättas en längre tid. Efter avskedet från astronombefattningen ägnade sig C. intensivt åt utarbetandet av en handbok i praktisk astronomi, vilken utkom i tvenne delar 1841–43. Detta arbete var avsett att användas som grundlinjer till föreläsningarna vid militärläroverket på Marieberg. På grund av sin starkt koncentrerade stil lämpade det sig dock föga för nybörjare men ägde som en koncis och klar framställning av dåtidens praktiska astronomi obestridliga förtjänster. Läroboken blev C:s sista verk. Han var nu en kroppsligen och andligen bruten man, som fjättrades vid sängen under de återstående åren av sin levnad. Vid riksdagen 1850–51 beviljades pension åt hans änka.

Författare

Knut Lundmark.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Diss. mathem. de spirali Archimedea. Upps. 1800. 4: o 1 bl., 12 s., 1 pl. (Diss. pro gradu, pra;s. N. Landerbeck.) — Diss. mathem. de spiralibus parabolicis et hyperbolicis. Upps. 1802. 4: o 1 bl., 28 s., 1 pl. (Diss., praes. C., resp. Chr. Stenhammar.) — Diss. mathem. de trigonometria e sectionibus conicis. P. 1—2. Upps. 1804. 4: o 22 s., 2 pl., 1 tab.-4-tit. & dedik. (Diss., prass. C, resp. S. F. Lidman & C. Behm.) — Svar på den af K. Kr. vet. akad. år 1804 uppgifna fråga: Hvar böra tyngdspunkten och tapparnes medellinie vara belägne på en kanon, när lavetten längst skall uthärda kammarens hoppning och kanonens tillbakafart ? (KrVA Handl., 1805, s. 38—55; prisbel. skrift). — Diss. latitudinem observatorii Holmiensis, ex observationibus determinatam, sistens. Upps. 1811. 4: o 1 bl., 17 s. (Diss., prass. C, resp. A. Wårlin.) — Stockholms observatorii polhögd beräknad (VA Handl., 1811, s. 291-—295). — Om bestämmandet af tiden, då anomalia vera är gifven och banan ej mycket afvikande från en parabel (ibid., 1813, s. 13—21). — Aldebarans occultation d. 18 sept. 1810, beräknad (ibid., 1815, s. 34—42). — Om solförmörkelsen den 19 nov. 1816 (ibid., 1817, s. 14—22). — Om magnet-nålens missvisning i Stockholm (ibid., 1817, s. 198—202). — Bidrag till bestämmandet af Stockholms observatorii longitud (ibid., 1821, s. 1—3). — Försök att förklara indernas verlds-åldrar (ibid., 1822, s. 37—49; även sep. under titel: Astronomisk förklaring öfver indernes verlds-åldrar. Sthm 1822. 15 s.).— Die Länge Christiania's von Stockholm und Paris (Astron. Nachrichten, Bd 1, 1822, sp. 182). — Extra-meridian-högders begagnande till bestämmande af pol-högden, då denna är lika eller nära lika med den observerade stjernans decli-nation (VA Handl., 1823, s. 1—4; även sep. Sthm 1838. 6. s.). — Om sättet att från de anmärkta tids-momenterna vid observationer af lika sol-högder bestämma tiden och urets dragning (VA Handl., 1824, s. 195—216; även sep. under titel: Om tids-bestämmelse genom observerade lika och corresponderande solhögder. Sthm 1825. 30 s.). — Beobachtung der Sonnenfinsterniss 1820 Sept. 7 zu Nyköping (Astron. Nachrichten, Bd 3, 1824, sp. 373). — Breite und Länge von Nyköping (ibid., sp. 374). — Beobachtung der Bedeckung von Alcyone's durch den Mond 1820 Aug. 29 in Nyköping (ibid., sp. 374). — Ober eine Berichtigung der BessePschen Sonnentafeln, nebst BessePs Zusatz (ibid., Bd 8, 1830, sp. 101). — Beobachtung von Sternbedeckungen 1830 Oct. 23 bis Nov. 29 in Stockholm (ibid., Bd 11, 1834, sp. 407). — Handbok i practiska astronomien. H. 1—2. Sthm 1840—43. (8), 121, (3), (24) s.; (4), 192, (38) s. [H. 1 även i en något varierande uppl. s. å.] — Årsberättelser i astronomien 1821—1836 (i VA Årsberättelser 1821—1836). Handskrifter (i Geodet. avdelningens av Rikets allm. kartverk arkiv): Protokoll över triangelmätningar i Skåne, Halland, Bohuslän, Dalsland och Västergötland 1816—1818 (sign. G. 1013, 1023, 1026). — Triangelmätning 1815—1818 från Kullaberg till Kinnekulle och till norska gränsen (G. 1027). — Protokoll över triangelmätningar i Västergötland och Östergötland 1819 —1820 (G. 1033). — Protokoll över triangelmätning från Hävringe till Stockholm 1821 (G. 1038). — Triangelmätning 1819—1821 från Billingen till Stockholms observatorium (G. 1039). — Protokoll över triangelmätning emellan Stockholm och Uppsala 1822 (G. 1040). — Triangelmätning emellan Katarina kyrktorn i Stockholm och Strängnäs samt Uppsala domkyrkotorn 1822 (G. 1041). — Protokoll över triangelmätning från Röllöga till Trintorp 1823 (G. 1044). — Triangelmätning från Stockholm till Söderarm och Arholma båk 1823 (G. 1045). — Longituds- och latitudsobservationer i Uppsala län 1824 (G. 1048; tills, med A. Haeggbladh). — Orter bestämda ifrån triangelnätet i Jönköpings, Linköpings, Nyköpings och Stockholms län 1825 (G. 1050). —-Reduktioner till signalernas medelpunkter vid Västerkusten och andra punkter (G. 1051). — Triangelmätning emellan Hävringe båk och Spårö båk samt emellan Strängnäs och Arboga 1826 (G. 1055). — Protokoll över sistnämnda triangelmätning (G. 1056). — Triangelmätning vid basen emellan Gålön och Utön samt från Omberg till Taberg 1827 (G. 1061). — Triangelmätning från Omberg till Taberg 1827 (G. 1063, 1064). — Protokoll över triangelmätning från Glättenäs förbi Örebro till Vargklevsberget 1828 (G. 1068). — Triangelmätning mellan Vanas och Linde 1828 (G. 1069). — Protokoll över sistnämnda triangelmätning (G. 1071). — Protokoll över triangelmätningar i Kalmar län 1830—1831 (G. 1081). — Protokoll över triangelmätningar i Blekinge, Småland, Skåne och på Öland 1832 (G. 1085). — Orter bestämda ifrån triangelnätet genom Halland 1835 (G. 1106). — Protokoll under triangelmätningar vid Upplandskusten åren 1834 och 1835 (G. 1110, 1111). — Bihang till longituds-och latitudsbestämningar från 1815, 1824—1836 (G. 1119; tills, med A. Hffiggbladh och J. F. Arosenius). — Basmätningar på Öland med Besselska apparaten åren 1839 och 1840 (G. 1129). — Protokoll vid basmätning på Öland 1840 (själva mätningen under ledning av C, prot. fört av kapten O. L. Levin m. fl.) (G. 1130). — Triangelmätning från Söderarm till Gävle 1834—1842 (G. 1142).

Källor och litteratur

Uppsala akad. kanslers skrivelser till K. M:t 10 dec. 1810 och 24 juli 1811 samt biographica, RA; Kalmar nations i Uppsala matrikel (dep. UB); Geodetiska avdelningens arkiv, Rikets allm. kartverk. — Minnesteckning i VA Handl. 1850 och minnestal i KrVA Handl. 1851; O. Bergström, Slägten Cronstrand (1884); E. W. Dahlgren, Kungl. Sv. vetenskapsakademien. Personförteckningar 1739—1915 (1915).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Simon Anders Cronstrand, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15708, Svenskt biografiskt lexikon (art av Knut Lundmark.), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15708
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Simon Anders Cronstrand, urn:sbl:15708, Svenskt biografiskt lexikon (art av Knut Lundmark.), hämtad 2024-04-23.