Meriter

Cumelin, Johan Petter, f. 3 dec. 1764 i Stockholm, d. 13 maj 1820 därstädes. Föräldrar: husgerådsbetjänten vid K. husgerådskammaren Sven Kumblin och Lisa Greta Jansdotter. Elev vid Konstakademien 1778, hos Johan Fredrik Martin 1781—88 och hos Elias Martin 1782; bodde 1803—14 i Preisiska huset vid Drottninggatan, där han även hade koppartryckeri; ansökte 1813 (ans. ink. 13 juli), sedan huset testamenterats till kronan, förgäves om fri upplåtelse av lägenheten på livstid; bodde sedermera till sin död i sockerbruksidkaren generalkonsul Z. L. Zachrissons hus på Blasieholmen; ansökte förgäves om en vid hovgravören M. R. Helands död 1814 indragen pension å 100 rdr. (ans. ink. 14 juli); sökte kopparstickarlönen vid Konstakademien efter J. F. Martin 1816 (ans. ink. 5 nov.), men blev förbigången av K. D. Forssell AgréFrKA 1803; LFrKA 1805; hovgravör. — Ogift.

Biografi

C. uppmuntrades i sina studier till konstnär av hertig Karl, som väl kommit i beröring med hans fader på slottet. För sin utbildning står han främst i tacksamhetsskuld till bröderna Martin, särskilt Johan Fredrik, vilken tog sig an honom och i mer än sju år lät honom bo hos sig. Den långa träningen i den Martinska skolan har icke blott burit frukt i C:s egen produktion inom grafiken utan skänkte honom även en grundlig utbildning i koppartryckarkonsten. Tack vare den sistnämnda färdigheten kunde han 1803 biträda A. F. Skjöldebrand vid utgivandet av dennes »pittoreska resa» till Nordkap, vilken förmodligen också trycktes på hans koppartryckspress. Möjligt är även, att han tryckt åt K. D. Forssell, med vilken han stod i nära förbindelse enligt bouppteckningens vittnesbörd. Samma källa ger också anledning att förmoda, att han drivit handel med konstutensilier. Lägger man härtill, att Louis Masreliez hörde till hans vänner och att han hade en boksamling huvudsakligen omfattande fransk vitterhet, som såldes 1821, är detta allt, vi veta om C: s enskilda liv, frånsett att han blev inblandad i Louis Belanger's och Joseph-Ange Cordier de Bonville's process med deras förlagsman G. L. Hagemeister (1800—02). Ehuru säkerligen andra och mäktigare intressen stodö bakom, kan C. ej fritagas från sin andel i skulden till att Belanger's storslaget anlagda planschverk över Sverige kom att förbliva ofullbordat och outgivet.

C. utmärkte sig icke för någon avsevärdare produktivitet som grafiker. Hans betydelse för svensk grafik är dock större, än vad hittills antagits, då en del blad, som förut tagits för akvareller, kunna bestämmas såsom handkolorerade konturetsningar. C: s tidigaste självständiga arbeten torde vara dels några rätt sällsynta stockholmsvyer (Blå slussen, Skeppsbron mot norr från trakten av Tullhuset, Utsikt från Riddarholmen och två små vyer av Haga), dels en vy av Strängnäs och en av Vadstena slott. Dessa handkolorerade konturetsningar äro alla utförda i Martinarnes speciella maner och synas höra till den period, då C. nyss lämnat J. F. Martins ateljé.. Till dem sluta sig några miniatyrartade akvareller med Stockholmsmotiv från 1785 i grosshandlaren Viktor Strokirks ägo.

Sommaren 1789 medföljde C. hertig Karl, då denne gick till sjöss som befälhavare på örlogsflottan i ryska kriget. Han kom. sålunda att bevista sjöslaget vid Ölands södra udde 26 juli, då segern gick hertigen ur händerna till följd av att Per Lilliehorns eskader ej ingrep i striden. På hösten utförde C. sina bekanta tolv planscher över sjöexpeditionen. Enligt samstämmiga uppgifter voro dessa beställda av hertig Karl. Måhända ha de också haft ett dagspolitiskt syfte. De söka nämligen bl. a. åskådligt klarlägga Lilliehorns manöver och vissa andra omständigheter, som bidrogo till att striden blev oavgjord. Värdefull ur denna synpunkt är bilden av svenska och ryska flottorna, seglande på linje inoms skotthåll, men hindrade att växla skott på grund av sjöhävningen. Till samma ämneskrets hör en akvarell av C. ur Karl XV :s samling, som föreställer sjöslaget utanför Kronstadt 4 juni 1790. Bilderna av sjöexpeditionen 1789 blevo mycket populära och äro de mest. spridda av. C: s arbeten.

Ett helt annat öde har drabbat C:s förnämsta verk, en serie av tio stycken akvarellerade konturetsningar, som skildra den engelska parken vid Finspong. Dessa äro icke blott ytterst sällsynta, utan finnas icke ens i komplett svit på något håll. Ett antal vyer (med étatvarianter) i nationalmuseum kompletteras emellertid av en annan ofullständig men väl utförd och till all lycka signerad serie i Westinska samlingen i Uppsala universitetsbibliotek. Sammanställda bilda de ett förtjusande helt, som gör all heder åt konstnären och kan betraktas som ett verkligt tidsdokument. Besläktad med dessa etsningar är en av C. utförd akvarell föreställande »Gravmonumentet över Kerstin Brahe av vännerna Aurore och Emil De Geer 1792», som såldes hos Bukowskis 1895. År 1805 utställde C. en av Finspongvyerna på Konstakademien, och före hanjs val till ledamot i akademien uppvisades just dessa vyer. En originalakvarell till vyn av Finspongs slott från parken äges av landshövding A. Ekman i Mariestad. Östgötska motiv hava också sju planscher, som C. utförde för H. O. Sundelius' arbete »Norrköpings minne» (1798). En är kopia efter J. van den Aveelens stick i Suecia-verket, medan en vy av staden från norr är ett originalarbete, daterat 1797. I samband med C:s topografiska bilder kan det erinras om att K. biblioteket äger ett par små landskapsgravyrer, signerade av en för övrigt okänd gravör J. G. Cumlin.

Även som porträttgravör framträdde C. Han har sålunda utfört bilder i punktgravyr av Gustav IV Adolf, av Aurora Taube, gift De Geer (efter Sergel), och av den franske generalen Victor Moreau samt en akvatintaetsning av »Monsieur et madame Casagli dans le pas de deux du premier acte dlphigenie en Aulide á Stockholm l'hyver de 1802» (plåten i nationalmuseum). En osignerad bild av madame Casagli i baletten Rövarbandet fanns i K. M. Sondéns samling. Till C. ha attribuerats en kombinerad punkt- och akvatintagravyr av Karl Johan som kronprins samt en punktgravyr av den ryske fältmarskalken Suvorov. En akvatintaetsning av Karl August på lit de parade, som Karl Snoilsky tillskriver K. G. Eckstein, har i auktionskatalogen över professor K. Ståhls samling givits åt C.

Efter teckningar av dåvarande fänriken i flottan Salomon Brelin skall C. ha utfört tvenne politiska karikatyrer, dels »Finis coronat opus», som framställer konteramiralen Lilliehorn ridande på en galt med den onde bakom sig (av Snoilsky med tvekan förd till M. R. Heland), dels »Duellen i skogen», ett stort blad i akvatint med hittills ouppklarat innehåll. Som bokillustrationer äro några gravyrer tänkta, som C. utförde efter Masreliez' teckningar med antika figurer och efter antika kaméer, liksom en plansch över hästens anatomi och en botanisk plansch. Honom till-skrives också några planscher över svenska regenter alltifrån Björn på Håga samt en akvatint föreställande en kvinna sörjande vid en gravurna. Efter J. J. von Bilang har C. utfört två ornamentstick för elfenbensarbeten 1798. Slutligen har han gjort ett par exlibris, det ena för A. D. Hummel.

C. är i högre grad än M. R. Heland och P. Nordquist den typiske Martineleven, därför att han mindre än de nämnda hade något, eget att komma med, endast i försvagad och urvattnad form kunde fortsätta traditionen från sina båda lärare. Och likväl är han av ett obestridligt intresse för eftervärlden. Hans sjömilitära bilder äga i all sin naivitet ett visst källvärde, hans Finspongsvyer äro vid sidan av de Martin-Helandska Forsmarksvyerna den mest typiska exponenten för sin tids herrgårdsromantik, och hans fåtaliga Stockholmsvyer ge oss ett dyrbart bidrag till kännedom om huvudstadens utseende omkr. år 1790. F. Verner har kopierat en av de sistnämnda, vyn av Skeppsbron, i sina ytterst svaga men populära Stockholmslitografier, och den store K. Billmark har trettio år senare utfört en litografi över Skeppsbron, som bildar en naturlig fortsättning av traditionen från Martinarne och. C.

Författare

G. Wengström.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor: C:s arbeten i nationalmuseum, KB och UB; hovförsamlingens dop-, vigsel- och dödböcker, slottsarkivet; död- och begravningsbok, Jakobs kyrkoarkiv; bouppteckn., mantals- och taxeringslängder, Stockholms stadsarkiv; elevmatrikel och dagböcker, konstakademien; biographica, slottsrättens protokoll 1800—1801, statskontorets skrivelse till K. M:t 2 okt. 1815, akademiens för de fria konsterna skrivelse till K. M:t 30 nov. 1816 samt statsrådsprotokoll för handels- och finansexpeditionen 1815, RA. — F. Boye, Målarelexikon (1833); C. M. Carlander, Sv. bibliotek och exlibris, 1 & 3 (1904); C. E. Delen, Förteckning öfver framl. hofgravören J. P. Cummelins boksamling (1821); Från hällristningar och gallerier (Dagens nyheter 20 sept. 1905); A. Hafström, De bildande konsternas utöfvare i Sverige (1884); F. Hazelius, Louis Belanger och hans Voyage' pittoresque de la Suéde (Konstvet. tidskr, 1922); N. Kristersen, Bildkonstnärer i Sverige (handskr, national -musei bibi.); L. Looström, Den sv. konstakademien 1735—1835 (1887); Porträtt och kopparstick, som tillhört framl. professor C. Ståhl (1882); C. Snoilsky, Sv. hist. planscher, 4, 1719—1891 (Kunel. bibi. handl.. 18. 1 RQfi^ StorWhnlms- bilder från fem århundraden (1923); H. O. Sundelius. Norrköpings minne (1798); G. Upmark, Kon. tafvelsamling. Beskrifvande förteckning (1882).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Petter Cumelin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15734, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Wengström.), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15734
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Petter Cumelin, urn:sbl:15734, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Wengström.), hämtad 2024-04-18.