Biografi

Eliasson, släkt. Familjen E:s stamfader Elias Joseph (f. omkr. 1734, d. 1811) kom 1790 i samband med den judiska invandringen under Gustav III:s regering till Sverige från Malchin i Mecklenburg och bosatte sig i Stockholm, där han i en lägre befattning var knuten till Mosaiska församlingen. Hans son grosshandlaren Joseph Eliasson (f. 1784 i Malchin, d. 1860) levde i rätt små omständigheter. Dennes söner Levy Joseph E. (f. 1818, d. 1886) och Meyer Joseph E. (f. 1820, d. 1883) övertogo emellertid på förmånliga villkor affärsverksamheten efter sin fasters man, konstsamlaren Alexander Ludvig Soldin, som uppnått en avsevärd förmögenhet på klädestillverkning och vars enda barn dog 1859. Levy Joseph E., vilken hade burskap som fabriksidkare i Norrköping redan från 1846, erhöll på sin lott klädesfabriken i Norrköping med tillhörande fastigheter och blev millionär. Han sålde fabriken till Ströms a.-b. och flyttade till Stockholm, där han vid mitten av 1860-talet inköpte det Grewesmühlska huset, Brunkebergstorg 11. Den andre brodern, Meyer Joseph E., övertog Soldins klädesbutik vid Storkyrkobrinken i Stockholm. Hans son Axel Henrik E. (se nedan), har gjort sig känd som mångårig ledare av Barnens dags-festerna i Stockholm och som grundare av Axel Eliassons konstförlag. Hans firma ombildades 1932 vid hans död till aktiebolag och leddes till 1941 av en av hans söner, Georg Axel Edvard E. (f. 1905), nu direktör för Nils-Georgs musikförlags a.-b. i Stockholm.

Författare

Birgitta Lager.

Källor och litteratur

Källor: Mosaiska församlingens i Stockholm arkiv. – I. A. Bonnier & A. Hanell, Anteckningar om svenska bokhandlare intill år 1935, 2 (1935); Gamla judiska gravplatser i Stockholm (Judiska litteratursamfundets skriftserie, 8, 1927); [C. F. Lindahl,] Svenska millionärer. Minnen och anteckningar af Lazarus, 2 (1898); E. Ringborg, Bidrag till Norrköpingsindustriens historia, 2 (1923); H. Valentin, Judarnas historia i Sverige (1924). – Meddel. av cand. phil. R. Simönis. Stockholm.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Eliasson, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15996, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Lager.), hämtad 2024-11-08.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15996
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Eliasson, släkt, urn:sbl:15996, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Lager.), hämtad 2024-11-08.