Meriter

2. Magnus Henrik Elmblad, den föregåendes son, f. 12 sept. 1848 på Herrestad, Karda sn (Jönk.), d. 9 april 1888 i Stockholm. Elev vid Stockholms gymnasium till 1865; mogenhetsex. i Örebro 29 maj 1867; student vid Uppsala univ. 15 okt. s. å.; överflyttade hösten 1871 till U. S. A.; redaktör i Hemlandet, Chicago; red. för Nya svenska amerikanaren april 1873; red. för Vårt nya hem, Kearney (Neb.), jan.–april 1877; medred. av Skandia, Moline (Ill.), till april 1878; medl. av Svenska amerikanarens redaktion juni 1878–juli 1884; återflyttade till Sverige 1884; medarbetare i Budkaflen, Söndags-Nisse m. fl. tidningar. – Ogift.

Biografi

Magnus E. hade, redan innan han emigrerade till Nordamerika, visat poetiska anlag genom sin översättning av Ibsens »Brand» och ett häfte »Fosterländska sånger» (1871). I Förenta staterna fann han under stora bekymmer sitt levebröd som en ganska medelmåttig tidningsman. Han var »som skapad att förgås därute, där helt andra egenskaper än att kunna skriva vacker vers krävdes» (Linder). E:s »litterära nomadliv» medförde svåra nedgångsperioder – han dyrkade även »andra gudar än Apollo», och han kunde aldrig bekväma sig till verklig journalistisk rutin. Bättre blev hans ställning, sedan hän 1878 upptagits i redaktionsstaben hos Svenska amerikanaren, vilken tidning 1866 hade uppsatts i Chicago för att 1877 återupplivas och bli ett populärt organ. E. tjänstgjorde där som kåsör och krönikör samt poet. Hans veckokrönikor under rubrikerna »I luftballongen» och »Mellan kulisserna» ha betecknats som humoristiska och spirituella, ehuru nyckfulla – E. »wrote mostly according to his own whims and fancies», heter det (Ernst Wilh. Olson). Det var emellertid egentligen såsom skald, som E. vann uppskattning. Han har betecknats som den förste mera kände svensk-amerikanske poeten. Han verkade dels som översättare av poesi, dels med originaldikter. E:s diktning speglade emellertid endast i ringa mån amerikanska förhållanden. En upplaga av hans »Samlade dikter», utgiven utan E:s medgivande och av okänd hand, utkom i Chicago 1878, en ny uppl. därav 1890, utg. av Svenska folkets tidning. Andra delen utgavs av E. Skarstedt på sistnämnda förlag. Svenska amerikanaren publicerade de episka skaldestyckena »Gunnar och Anna» samt »Kristina Nilsson». Sedan han 1884 återvänt till Sverige, där han även försörjde sig som tidningsman (Budkaflen, Söndags-Nisse m. fl.), utgav han själv ett band »Samlade dikter» 1887. Däri intogs även hans på blankvers skrivna »Allan Roini, en berättelse från Herzegowina», som Svenska akademien 1886 givit andra pris; det vittnar just inte om exakthet hos E., att han i stället på titelbladet har den kuriösa underrubriken »Prisbelönt vid Kungl. Vetenskapsakademien»! I svenska kretsar i U. S. A., där framträdandet av en poet i immigrantlägret var en uppseendeväckande nyhet, vann E. stor uppskattning och berömdes i översvallande ordalag; man hade tydligen behov av att få en »egen» poet, och det ligger också i E :s skaldskap något rörande, både med avseende på hans förhållande till Sverige och till det stora nya hemlandet. Emellertid är det för nutiden omöjligt att uppskatta honom på det sätt, som skett i äldre svensk-amerikanska kretsar, någon gång även i nyare sådana. E. bär som diktare otvivelaktigt epigonens stämpel. I allvarligare skaldestycken är han bäst i de sociala indignationsdikterna, där han tar den nya miljöns parti mot samfundsförhållandena i Sverige. Man kan här nämna »De förtryckta» och »Tjänsteflickan», vilka båda upptagits i Allwoods svensk-amerikanska lyrikantologi. Uppskattad blev på amerikanskt håll även »Den fjärde juli», som vänder sin udd mot »Europas sjuka», som synes »kronisk» och »fräter livets rot». När det gäller t. ex. en naturbeskrivande dikt som »Chicago i höstprakt», är E. emellertid föga originell, bilderna äro redan nötta klichéer och hopas i trängsel samt på ett sätt, vars bristande logik snarast ter sig lustig. Ibland blir E. rent trivial, som t. ex. i skaldestycket »Kuckeliku!» med början »Ack, finns väl på jorden en mänska så säll Som tuppen, den glada kamraten». Den prisbelönta »Allan Roini» är ledig och lättflytande – E. hade över huvud lätt att skriva vers – men så starkt Runebergspåverkad, samt med konventionellt bildval och föga originell berättelse, att den moderne läsaren står kall. Det är därför av vikt att påpeka, att då O. Linder talar om, att E. ibland »förnedrade» sin sångmö genom »att ställa henne i den fränaste slagdängeskrivningstjänst», måste en nutida läsare snarast anse, att här är det enda fält, där man ännu läser E. med verkligt nöje. Särskilt gäller detta hans mest bekanta dikt, den på sin tid även i Sverige omåttligt populära och allmänt sjungna slagdängan »Petter Jönssons resa till Amerika» med dess redan i början obetalbara humor: »Och Petter Jönsson han såg i Fäderneslandet, att ämbetsmännen förstört det nordiska landet. Då blev han ledsen och tänkte: 'jäkeln anamma'! Jag tror jag kilar min väg och det med detsamma.» Dess fortsättning om »det stora landet i väster, där ingen kung finns och inga kitsliga präster» speglar några av emigrantpropagandans motiv. Dikten vann sin stora spridning också genom att upptagas i A. I. Ståhls visbok (1877). Från Sverige skrev E. av den svensk-amerikanska läsekretsen mycket uppskattade Stockholmsbrev till Svenska tribunen, »men för vanligt tidningsarbete hade han varken håg eller fallenhet», och »när han skrev något i politiska eller religiösa frågor, saknades det rätta allvaret, och han gjorde sig skyldig till de värsta löjligheter och överdrifter» (Skarstedt). E. försökte sig även som dramaturg och novellist (bl. a. berättelsen »Missouris ros»).

Författare

Bengt Hildebrand.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Vid lektorn i historien Jonas Ludvig Aspings graf. Den 19 :de februari 1861. Sthm 1864. 4 :o. (4) s. (Anon.) — Fosterländska sånger. Af M. (Förr och nu. Illustr. läsn. f. hemmet, 1, 1870, s. 189—190, 217—218, 229; sign.). — Två dagar, (ibid., 1, 1870, Häft. 10, omsl. s. II, samt omtr. å s. 297; sign. M.). — Aslög, Blända och Filippa (ibid., Bd 2, 1S71, s. 259). — Bondesång före slaget vid Brunkeberg. Den 10 oktober 1471 (ibid., Bd 2, 1871, s. 310; sign. M.). — Fosterländska sånger. Sthm 1S71. 16 :o (2), 59, (3) s. (Flera av dikterna publicerade tidigare, se ovan.) — Fred och krig (Förr och nu, Bd 2, 1871, s. 23; sign. M.). — För Frankrike (ibid., Bd 2, 1871, Häft. 2, omsl. s. [2] ; sign. M.). — Svenska flaggan (ibid., Bd 2, 1871, s. 230; sign. M.). — Två nätter (ibid., Bd 2, 1871, s. 162—163; sign. M.). — Vid Engelbrekts stod (ibid., Bd 2, 1871, s. 250; sign. M.). — Eii svensk sång om den stora branden i Chicago, af Anders Nilsson, arbetskarl. (Ton: »Löjtnant Betzholz' visa») [Omsl.] Chicago 1872. (4) s. & omsl. (Pseud.) 2:a betydligt förökade uppl. 1872. (4) s. & omsl.'(Pseud.) — Fosterländska sånger. (Förr och nu, Bd 3, 1872, sp. 223—224; sign. M.). — Från Amerika. (I Aftonbladet lästes nyligen följande ur »Hemlandet» hemtade verser af Magnus Elmblad, dem vi här återgifva.) (ibid., Bd 3, 1872, Häft. S, omsl. s. II). — Från andra sidan oceanen. Bref till »Förr och nu». I—III. (ibid., Bd 3, 1872, sp. 117—127, 188—192, 246—250; I och II sign. M., III anon.). — En moders ögon. (Den 8 mars 1S73.) (ibid., Bd 4, 1873, sp. 253—254; sign. M. E—d). — För Sverge (ibid., Bd 4, 1873, sp. 30; sign. M. E—d). — Lillans första kängor (ibid., Bd 4, 1S73, sp. 172; sign. M.). — Petter Jönssons resa till Amerika [»Och Petter Jönsson han såg i Fäderneslandet»]. Finnes i ett flertal skillingtryck åren 1873— 1876 samt upptogs även i Vald samling af 700 svenska sångstycken, utg. af A. I. Ståhl. Ånyo genomsedd uppl. Sthm 1877. Även i senare uppl., den sista 1921. — Fosterländska sånger. Af M. E—d.(Förr och nu, Bd 5, 1S74, sp. SO—81, 154—155 ; sign.). — Maskeradnatten den 16 mars 1792 (Det är bal i kväll) (ibid., Bd o, 1874, sp. 672—673; sign. M. E—d.). — Svensk flaggsång (ibid., Bd 5, 1874, sp. 401-—402; sign. M. E—d). — Fosterländska bilder. 1. Tomas Larsson (ibid., Bd 6, 1S75, s. 31). — Det »glada» Stockholm (ibid., Bd 8, 1877, s. 238). — Samlade dikter. Utdrag ur Nya Svenska Amerikanaren. Chicago 187S. 249 s. [Enl. E. Skarstedt, Pennfäktare, 1930, s. 54, utkom ny uppl. av denna utg. 1890 samt 1878 en andra del av saml.]. — Gunnar och Anna. Eller nybyggarne. Folkdikt i tre sånger. Chicago [1880]. (2), 20 s. — Kristina Nilsson. Folkdikt i tre sånger. Chicago 1SS2. 4 :o. 10 s. (Svenska nationalbiblioteket. Utg. af Svenska Amerikanaren. No. 1.). — Frisk luft! (Polstjernan. Illustr. kalender för 1885, tr. 1S84, s. 13—14; undert.). — Också en höstvisa. (I den glada stilen. Idén af Béranger) (Illustrerad Nisse-Kalender för 1884, s. 131—133; sign. M. E—d). — En amerikansk tidningsman [Wilbur F. Storey]. Chicagobild. (Ur dagens krönika. Årg. 5, 1885, s. 579—61S). — Prärieregn (Förr och nu. Ny följd. 1, 1S88, sp. 386—368; sign. H. E—d). — En dröm (Svenska illustrerade familj-journalen 1887, s. 162). — En liten flicka (Illustr. Nisse-Kalender för 1887, s. 15—17). — Prärielif. Skildring. (Svenska illustr. familj-journalen 1887. Gratisbilaga n :r 24, s. 79—80). — Samlade dikter. Sthm 1887. 252 s. — Akta skogen! (Förr och nu. Ny följd. 3, 18SS, s. 47; sign. M. E—d) ; även utg. separat. Sköfde 1896. (4) s. (Undert.) — Efter bröllopet — på hotell. Amerikansk verklighetsbild upptecknad (Polstjernan. Illustr. kalender för 18S9, tr. 1SS8, s. 99—108). — Längtan (Förr och nu. Ny följd. 3, 18S8, s. 112; sign. M. E—d). — Azilla. Verklighetsbilder från den amerikanska nordvestern (ibid., 4, 1889, s. 82—84, 107, 110—111, 138—139). — Azilla, berättelse i tre sånger. Sthm (tr. Upsala) 1S92. 15 s. & omsl. (Stenografiskt bibliotek. 6.). — Några av Ers dikter i M. S. Allwood, Amerika-svensk lyrik (se Källor nedan).

Översatt: Anton Nielsen, Om Karin, som kom i högskolan. Berättelse, öfvers. af M. E. Sthm 1888. 53 s. — Kristofer Janson, Han och hon. öfvers. af M. E. Sthm 1869.168 s. — H. Ibsen, Brand, dramatiserad dikt i fem actér. öfvers. efter femte originalupplagan af Al. Sthm 1870. (4), 259, (1) s. — C. C. Carpenter, Inträdes-tal, hållet af Cyrus C. Carpenter, staten Iowas åttonde guvernör, inför lagstiftande församlingens båda kamrar den 11 januari 1872. öfvers. af M. E—d. Chicago 1872. 19 s. —¦ Slaget vid Blenheim. Efter John Southey (Polstjernan. Illustr. kalender för 1888, tr. 1885, s. 103—106; sign. M. E—d). — En strandad brigg. (Efter J. Throwbridge.) (ibid., 18S7, tr. 1886, s. 52—55). — Höstafton på farmen. Efter I. R. Throwbridge. (Förr och nu. Ny följd. 1, 1888, sp. 518; sign. il. E—d). — Dessutom ett flertal bidrag i Budkaflen och Söndags-Nisse.

Källor och litteratur

Karda förs:s dopbok 1848, Landsarkivet i Vadstena. – M. S. Allwood, Amerika-svensk lyrik genom 10O år 1848–194S (1949) ; O. A. Linder, Svensk-amerikanska tidningslitteraturen (Svenskarna i Amerika, red. av K. Hildebrand och A. Fredenholm, 2, 1925); E. W. Olson m. fl., History of the Swedes of Illinois, 1 (1908); E. Skarstedt, Pennfäktare (ny uppl., 1930).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Magnus Henrik Elmblad, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16021, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16021
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Magnus Henrik Elmblad, urn:sbl:16021, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-24.