Meriter

2. Jenny Engelke, född Leopold, f. 9 mars 1838 i Norrköping, d. 18 maj 1914 i Stockholm (Engelbr.). Föräldrar: klädesfabrikören Fredrik Hjalmar Leopold och Agnes Lovisa (Louise) Arosenius. Undervisning av guvernanter och i flickpension; lärarinna i musik m. m.; författarinna.

G. 11 juli 1871 i Köping m. kaptenen vid Hälsinge reg. Johan Gustaf Wilhelm Engelke, f. 27 april 1833 i Uddevalla, d. 12 april 1899 i Stockholm (Hedv. El.).

Biografi

Jenny Leopold växte upp i Norrköping, där far och morfar voro klädesfabrikörer. Redan som barn hade hon lust att fabulera. Fjortonårig miste hon sin far, och när hennes uppfostran avslutats i flickpension, började hon själv undervisa dels i musik, dels i vanliga läroämnen. När hon 1871 äktat kapten Wilhelm E., fingo de sitt hem i Söderhamn. Maken, som var intellektuellt livaktig, utgav i serien »Nyare bidrag till kännedomen om de svenska landsmålen» två band »Helsingesägner» (1879–92; delvis omtr. »Helsinge-sägner», 1899); en del handteckningar av honom samt 22 brev från honom till A. Hazelius finnas i Nord. museets arkiv. Jenny E. roade sig med att skriva och uppmuntrades av maken men kom sig icke för att ge ut något originalarbete, medan han levde. Först 67-årig debuterade hon med »Prästgårdslif på trettiotalet» (1905), en rätt obetydlig och anspråkslös tidsskildring, som emellertid visade hennes historiskt skolade sinne, förmåga av pastischartad stil och grundliga kännedom om äldre miljöer. Boken slog an och kom i ny upplaga efter ett år. Hon övergick nu till att skildra sin mödernesläkt, Arosenius, som ursprungligen hetat Rank, i två böcker, båda utkomna 1906. I den ena, »Prosten Ranks ättlingar», är »Söderbjörka» prästgård identisk med Söderbärke (Kopp.), där hennes morfars far Petrus Arosenius (d. 1783) var prost. Det andra arbetet, en mera kulturhistorisk berättelsesamling, delvis i lätt romantiserad form, från »gamla Norrköping» har titeln »En stor svensk småstad» och är hennes kanske bästa arbete. Hon tecknar där bl. a. morfadern Johan (Janne) Arosenius' (SBL, 2, s. 260) köpmanshem – klädesfirman Söderberg & Arosenius var ett av det dåtida Norrköpings förnämsta affärsföretag; Janne Arosenius' bror assessor Carl Arosenius, färgare i Norrköping, skildras även i boken. I en följande släkthistoria, »Fru patronessan» (1907, 2:a uppl. 1908), övergick hon till andra Aroseniusfränder i Vingåkerstraktens sörmländska miljö. Hon skildrar där Johanna Sophia Arosenius' son, grosshandlaren och brukspatronen på Beckershov och Forssa C. G. Indebetous maka Elisabeth Schlytern (f. 1733, d. 1808), efter bl. a. hennes bevarade dagböcker; namnet Indebetou är i boken camouflerat som »van Geldern». Fru E. fortsatte nu i rask följd med romaner i samma lätt historiska dräkt. I »Lyckans tempel» (1911) figurerar under knappt förändrat namn (»Nohrfors») översten, teaterdirektören och författaren C. G. Nordfors. Utan att nå fram till den högre litteraturens landamären är Jenny E:s produktion i sitt slag icke utan förtjänster och värde och blev också av samtiden livligt uppskattad. Den vittnar om hennes trofasta kärlek till släkt och bygd, ingående studium av framfarna tiders källskrifter och förmåga att leva sig in i gångna människors miljö, åskådning och uttryckssätt. Med särskild medkänsla såg hon på kvinnans ställning i äldre tid. Hon har rörande de präst-, borgar-och herrgårdskretsar, som hon tecknat, skapat ett galleri av kraftigt framträdande gestalter, som fängsla också därför, att hon haft direkt historiska förebilder och vetat att utnyttja särskilt mödernesläktens arkiv och minnen. Även i tidskrifter som Dagny och Idun och i pressorgan som Norrköpings tidningar medarbetade hon. Personligen var fru E. en fin och älskvärd dam, med mycket livlig och intressant konversation, fängslande också genom varmhjärtad humor.

Författare

Bengt Hildebrand.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Prästgårdslif på trettiotalet. Uppteeknadt. Sthm 1905. 110 s. 2 :a uppl. 1906. 110 s. – Prosten Ranks ättlingar. En gammal släkthistoria. Sthm 1906. (2), 189 s. – En stor svensk småstad. Skildringar från »Gamla Norrköping». Sthm 1906. 195, (1) s. – Fru Patronessan. Ur ett gammalt släktarkiv. Sthm 1907. (3), 137 s. 2:a uppl. 1908. 141 s. – Välgörare. Tidsbilder. Sthm (tr. Upps.) 1908. 185 s. – »Familjeflickan». Breffragment funnet i släkt-arkivet (Dagny. Tidn. för sv. kvinnorörelsen, Årg. 2, 1909, s. 522–523, 536, 546–548). – Landtprästens sockenkrönika. Gömda bref från femtiotalet. Ut-gifna. Sthm (tr. Upps.) 1909. 189 s. – Britt-Marie. En familjehistoria från seklets början. Sthm 1910. 182 s. – Trotjänarinnan (Dagny. Tidn. för sv. kvinnorörelsen, Årg. 3, 1910, s. 283–285). – I Harald Toftes gård. Berättelse från hem-lifvet på Färöarna i gamla tider. Sthm 1911. 132 s. (Iduns romanbibliotek. 54.). – »Lyckans tempel». Ur minnesböckerna. Sthm 1911. 172 s. – Något om brefskrifning i flydda tider. (Idun, Årg. 24, 1911, s. 104–105, 150–151, 216–217, 281–282, 295–296, 350, 398–399, 473–474, 486–487). – En turistfärd under sommaren 1828. Efter gamla dagboksanteckningar. (Dagny.-Tidn.-för-sv.-kvinno-rörelsen, Årg. 4, 1911, s. 77–79, 90–91, 103–104). – Dessutom artiklar i Norrköpings tidningar.

Översatt: [M. A. Mackarness,] »Regn och solsken». Små berättelser. Köping (tr. Sthm) 1SS1. 96 s. & omsl. ([M. A. Mackarness,] Solstråle-berättelser, N:o 11). – [M. A. Mackarness,] »En dröm». Berättelse. Öfvers. från engelskan. Sthm 1899. 95 s. & omsl. ([M. A. Mackarness,] 'Solstråle-berättelser. Ny följd. N:o 2). – [M. A. Mackarness,] »Rosor och törnen». Berättelser, öfversatta från engelskan. Sthm 1899. 140, (1) s. & omsl. ([M. A. Mackarness,] Solstråle-berättelser. Ny följd. N :o 1).

Källor och litteratur

Källor: Dödlista för Stockholm norr 1S99 och 1914, SSA. – Jenny E :s utgivna arbeten (se ovan). – G. Anrep, Svenska slägtboken, 1:2 (1872); Walborg Bergström, Från gångna tider (1920); F. Engelke, Släkten Engelke (1950); K. K:son Leijonhufvud, Ny svensk släktbok (1906) ; Ebba Nordenadier, Jenny »Engelke (Idun, 20, 1907); M[aria] R[ieck-] M[üller], En sjuttiofemåring (Dagny, 6, 1913); nekr. i Norrköpings tidningar 19 mal 1914. – Meddel. av dir. G. Indebetou.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jenny Engelke, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16143, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16143
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jenny Engelke, urn:sbl:16143, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-19.