Meriter

Englund, Nils Jacob Hugo, f. 26 aug. 1856 på Saxared, Gällstads sn (Älvsb.), d. 13 jan. 1924 i Vänersborg. Föräldrar: lantbrukaren Nils Englund och Maria Christina Stomberg. Genomgick 1871 kurs för utbildning av småskollärare; anställd som ordinarie sådan 1872–73; bitr. lärare i P. Hedéns privatskola för gossar i Göteborg hösten 1874; elev i Göteborgs högre allm. läroverk 1875–80; mogenhetsex. där 26 maj 1880; student vid Uppsala univ. 6 sept. s. å.; med. fil. ex. där 25 maj 1881; med. kand. 30 maj 1885; med. licentiat 29 maj 1888; med. hedersdoktor i Uppsala 31 okt. 1917; legitimerad läkare 30 maj 1888; genomgick hösten 1893 vid Karolinska institutet kurs för vinnande av kompetens till förste provinsialläkarebefattning; kortare förordnanden vid kirurgiska och obstetriska klinikerna i Uppsala 1888–89 samt vid Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg; stadsläkare i Ulricehamn 15 maj 1889–1 juni 1893; överläkare vid Ulricehamns sanatorium 1890–92; provinsialläkare i Fjällsjö distrikt (V. norrl.) 19 maj 1893–13 mars 1899; förste provinsialläkare i Älvsborgs län och provinsialläkare i Vänersborgs distrikt 14 april 1899–30 dec. 1911 samt förste provinsialläkare i Älvsborgs län enbart 30 dec. 1911–27 aug. 1921; läkare vid anstalten för obildbara sinnesslöa Fredriksberg 1907–12. Led. av tuberkuloskommittén 1897, av jubileumsfondskommittén 1897–98, av hälsovårdsstadgekommittén 1909; led. av Vänersborgs stadsfullmäktige 1901–15 (ordf. 1912–14); led. av direktionen för Vänersborgs hospital och asyl. RVO 1895; RNS:tOO 1904; RNO 1909; KVO2kl 1920.

G. 1) 2 sept. 1890 i Borås m. Hedvig Wilhelmina (Lalla) Sundbeck, f. 13 sept. 1866 i Borås, d. 17 april 1896 i Backe, Fjällsjö sn (V. norrl.), dotter av fabrikören Carl Alfred Sundbeck och Maria Wilhelmina Odenius; 2) 30 sept. 1898 i Linköping m. grevinnan Augusta Elisabeth Maria Mörner af Morlanda, f. 20 sept. 1871 på Lunnevad, Sjögestads sn (ög.), d. 10 juni 1938 i Vänersborg, dotter av kammarherren greve Claes Gustaf Ernst Mörner af Morlanda och friherrinnan Mathilda Lovisa Napoleona Palmqvist.

Biografi

Med högsta betyg kom Nils E. från läroverket i Göteborg till Uppsala, där han blev god vän med bl. a. J. A. H. Hammar, G. Th. Mörner, Hj. Öhrvall och August Bondeson. E. utbildades även genom studier i hygien 1889–90 hos Max Gruber i Wien samt i Berlin, Frankfurt a. M., Sydtyrolen och annorstädes. E. studerade tuberkulin hos Robert Koch i Berlin hösten 1890 samt bastubadfrågan i Finland 1897.

E. fann sin stil som tjänsteläkare i Norrland – han var i blomman av sin ålder, hade lätt att ta folk och fick en betydande praktik. Provinsialläkeriets tillvaro kan hos oss räknas i århundraden och avser jämväl hälsovård. Denna hade genom nyheterna inom bakteriologien fått sina fält mångfaldigade, och E. skärskådade med ogrumlad blick vad gammalt och nytt innebure för landsbefolkningens hälsa. Redan från 1893 hade han uppdragit vissa riktlinjer för smittornas bekämpande, till en början kanske mest med tanke på difteri och tuberkulos, senare omfattande farsotsåtgärderna i hela deras vidd. Han började 1894 en kampanj för sjuksköterskors anställande på landsbygden; året därpå inledde han – efter utländska uppslag – en serie undersökningar rörande formaldehydens och dess vattenlösningars användning som desinfektionsmedel. År 1896 börja E:s energiska framstötar för folkbad i formerna bastubad och skolbad samt för brunnars sanering.

Hälsovården ingriper på många sätt i vardagslivet, varvid ständig avvägning måste ske mellan medicinska, sociala samt allmän- och privatekonomiska synpunkter med därmed följande motsättningar mellan oliktänkande. E. hade i Vänersborg, dit han flyttade 1899, gott utgångsläge för sina förslag genom sin erfarenhet, ämbetsställning som läkare och stadsfullmäktig. Han satte oförtövat i gång med utomordentlig kraft, med hela registret, år efter år, i tal och tryck, på egen eller myndigheters bekostnad eller för insamlade medel. Han påverkade personer och föreningar, talade på sammanträden och årsmöten med patos, envis saklighet och humor, stridsglad och obekymrad i sitt inre, utåt en god reklam för sina program. E. intresserade sig mycket för de döva och dövstumma; han hade här gott stöd genom sin vänskap med Elisabeth Anrep-Nordin och hennes make Fredrik Nordin. E. utförde en även av samtiden högt skattad gärning, av betydelse också för riket. År 1902 fick han Svenska läkaresällskapets stora pris för sitt arbete för folkhygienen. Flera av hans uppslag vänta än i dag på sin lösning, många viktiga fördes redan under hans livstid i hamn. E. skrev en vårdad svenska. Han var en hemkär, harmonisk människa, utan splittrande intressen, en god såningsman i vår karga nordiska mylla.

Författare

Richard Erhardt.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Fall af jodoformförgiftning (Upsala läkarefören. för-handl., Bd 24, 1888—89, s. 198—199). — Några fall af circumskript ödem i huden (Hygiea, Bd 53: 2,1891, s. 295—298). — Några försök med pyoktaninum coeruleuin (Merck) (ibid., Bd 53: 2, 1891, s. 631—635; även särtr. s. å., ös.). — En gastro-entero-colitis-epidemi, med infektionen öfverförd genom mjölk. Ur stadsläkarerapporten från Ulricehamn för år 1891 (Upsala läkarefören. förhandl., Bd 27, 1891—92, s. 425—427). — Några meddelanden från Ulricehamns sanatorium (Eira, Årg. 15, 1891, s. 37—46). — Ulricehamns sanatorium och vattenkur 1891. Utdrag ur rapporter till Medicinalstyrelsen (ibid., Årg. 16, 1892, s. 423—428). — [Cirkulär:] Till kommunalnämndens ordförande... [jämte: Förslag till instruktion för epidemi-sköterska]. Ulricehamn 1892. 7 s. — Om sjukvården på landet vid smittosamma sjukdomar. Ulricehamn 1893. 26 s. — Om behandling av andra gradens brandskador (Eira, Årg. 17, 1893, s. 293—299). — [Några iakttagelser angående difteriterapien] (Förhandl. vid 6:te allm. sv. läkaremötet i Gefle 1893... red. af E. Sederholm, s. 18—20). — Om difteri och åtgärder i hemmen mot sjukdomens spridning (Helsovännen, Årg. 8, 1893, N :o 21, s. 309—315; även särtr. s. å., 7 s.). — Om difteri och de åtgärder, som böra vidtagas till förebyggande af sjukdomens spridning. Härnösand 1893. 7 s. 2:a omarb. uppl. 1898. 12 s. — Om sjuksköterskors anställande på landsbygden. Härnösand 1894. 30 s., 4 vikta tab.-bl.). — Om nervfeber eller tarmtyfus ooh åtgärder till att förebygga sjukdomens spridning. Sthm 1894. 23 s. & omsl. (Helsovännens flygskrifter, N :r 14). —Utredning för en mindre epidemisjukstuga (Eira, Årg. 18, 1894, s. 13—19). — Formalin (formol; 40 °/o formaldehyd). Ett nytt smittreningsmedel (ibid., Årg. 18, 1894, s. 778—782; även särtr. s. å., 7 s.). — Difteri och dess behandling (ibid., Årg. 19, 1895, s. 135—145, 170—179; även särtr. s. å., 20 s.). — Desinfektions-åtgärder på landsbygden. Föredrag... (ibid., Årg. 19, 1895, s. 575—589, 611—627; diskussionsyttranden i Förhandl. vid 7 :e allm. sv. läkaremötet i Lysekil 1895, red. af E. Sederholm, s. 91—100; även särtr. s. å. 31, (1) s.). — Om smittosamma sjukdomar och åtgärder till förekommande af deras spridning. Lärobok och handledning för sjuksköterskor, desinfektörer, kommunalnämnder och allmänhet. Stfhm 1895. 1 bl., 93, (1) s. — Om formaldehyden (formalin, formol) och dess användning såsom desinfektionsmedel. iSthm 1896. 2 bl., 45, (1) s. — [Om desinfektion med formalin]. Genmäle till d :r I. Anderssons föredrag om formalin [i Sv. läkaresällsk.] d. V2 1896 (Hygiea, Bd. 58:1, 1896, s. 391-^16). — Om folkbad och skolbad. Föredrag i Sv. provinsialläkarefören. (Helsovännen, Årg. 11, 1896, N:o 22—23, s. 321—325, 334—.337). — Hälso- och sjukvårdens ställning inom Fjällsjö provinsialläkaredistrikt (Eira, Årg. 20, 1896, s. 401—412). — Desinfektion med formalin. Föredrag hållet vid 'Sv. provinsialläkarefören. årsmöte i Stockholm den 7 september 1896 (ibid., Årg. 20, 1896, s. 687—697, 723—732; även särtr. s. å., 1 bl., 20 s.). — Desinfektionsförsök med formalin och formaldehyd [samt ett ref.] (ibid., Årg. 20, 1896, s. 797—805 ; även särtr. 1897, 7, (1) s.). — Om det finska badstubadet och dess lämplighet såsom skol- och folkbad i Sverige. Beseberättelse (ibid., Årg. 21, 1897, s. 421—432, 457—465; även särtr. s. å., 1 bl., 21 s.). — Om skol- och folkbad. Föredrag... (Förhandl. vid 8 :e allm. sv. läkaremötet i Stockholm 1897, red. af H. Wetterdal, s. 150—162; även särtr. s. å., 12 s.). — Hvad iakttagas bör vid några af våra allmännaste smittosamma sjukdomar (Sv. folkkalender 1897, tr. 1896, s. 11—20). — Om hudens vård samt om folkbad. Sthm 1898. 1 bl., 73, (1) s., 10 pl.-bl. & omsl. (Läsning för folket. Tilläggshäfte, 1897. N. F. N:r 9). [Enl. Widstrand, Sveriges läkarehistoria:] 2:a uppl. Vänersborg 1923. — Underdånigt betänkande afgifvet den 4 februari 1898 af komitén för jubileumsfondens användande. Sthm 1898. 23 s. (Undert. föret. ss. kommittéledamot). —Upplysningar oöh råd för lungsotens bekämpande. Sthm 1898. Fol. 1 bl. Flera uppl. Även övers, till finska, 1901. — Till formalinfrågan (Eira, Årg, 22, 1898, s. 324—329). — Om hälso- och sjukvårdens ordnande på landsbygden (ibid., Årg. 22,1898, s. 563—570, 596—606, 627—636). — Lokalbehandling af difteri (ibid., Årg. 22, 1898, s. 655—665, & 24, 1900, s. 129—132). — Om behandling af brännskador medels lerjordsomslag (ibid., Årg. 22, 1898, s. 727—781). — Några erfarenheter rörande badstubadets återinförande på landsbygden (Förhandl. vid Hälso- vårdsfören. i Stockholm sammankomster, Årg. för 1898, tr. 1899, s. 26—52). ¦— Upplysningar och råd rörande skarlakansfeber och de åtgärder, som böra vidtagas mot sjukdomens spridning. Vänersborg 1899. 8 s. ¦— Om epidemisjukhus eller -sjukstugor på landsbygden (Förhandl. vid 10:e allm. sv. läkarmötet i Örebro 1901, red. af B. Buhre, s. 159—166; även i: Eira, Årg. 24, 1901, s. 565— 572; även särtr. u. å., 8 s. & omsl.). — Behandling af elakartad halssjukdom (difteri) (Eira, Årg. 27, 1903, s. 2—6). — Om vård åt botligt lungsiktiga (ibid., Årg. 27, 1903, s. 171—177). — Orsaken till döfheten (döfstumlheten) hos lär-jungarne vid döfstumskolorna i Sverige (Nord. tidskr. för döfstumskolan, Årg. 6, 1904, s. 101—111; även särtr. s. å., 13 s.). — Anvisningar rörande farsotssjukstugors anordning... [dat. 14 mars 1904]. Vänersborg 1906. 1 bl. — Förslag till ändring af gällande hälsovårds- och epidemistadgar därhän, att farsotssjukvården på rikets landsbygd må blifva på tillfredsställande sätt ordnad (Förhandl. vid 13:e allm. sv. läkarmötet i Sundsvall 1907, red. af Hj. Forssner, s. 158 —164). — Farsotssjukvården på rikets landsbygd (Allm. sv. läkartidn., Årg. 4, 1907, s. 225—236, 310—323). — Ett par nya metoder för desinfektion med formal-dehydgas utan särskilda apparater. Föredrag ... (ibid., Årg. 4, 1907, s. 729—733; även särtr. s. å., 4 s. & omsl.). — Förslaget till stadganden rörande rättsmedicinska undersökningar (ibid., Årg. 4, 1907, s. 937—941). — Ett prejudikat. Till frågan om epidemisjukvårdens ordnande på landsbygden (ibid., Årg. 5, 1908, s. 359—361; även särtr. s. å., 6 s.). — Motivering och förslag till antiseptisk lokalbehandling vid vissa farsotssjukdomar (Hygiea, Bd 70:2, 1908, s. 787—801; även särtr. s. fi., 15, (1) s.). —¦ Memorial rörande ordnandet av tuberkulossjukvården inom Älfsborgs län [samt:] Program och plan för en tuberkulossjuk-vårdsanstalt för 30—32 sängar (Bil. till farsots- och tuberkuloskommitténs betänkande, s. 29—42 [i Älfsborgs läns landstings handl. 1909]). — Om »Läkarens åtgärder vid farsotssjukvård». Föredrag... 1911 (Allm. sv. läkartidn., Årg. 9, 1912, s. 225—229; även särtr. s. å., 5 s.). — En difterifarsot i ett landsortssamhälle (ibid., Årg. 9, 1912, s. 281—291; även särtr. s. å., 11, (1) s.). — Åtgärder för förbättring af bostadshygienen. Vänersborg 1916. 8 s. — Till behandlingen av difteri (Sv. läkartidn., Årg. 19, 1922, s. 138—139). — Dessutom åtskilliga smärre ref. och meddel. i olika tidskr. samt mindre uppsatser i Helsovännen åren 1897—1917 om badstubadet, lungsotens bekämpande, åtgärder mot scharlakansfeber och andra farsoter, orsaken till för tidig dövhet, desinfektion med formalingas och andra hygieniska och epidemiologiska ämnen.

Källor och litteratur

Källor: E:s skrifter. – Hvar 8 dag, Årg. 16, 1915, nr 44; E. Långström & G. Stern, Göteborgs studenter, 1 (1917); Sveriges läkarehistoria, 3:1, utg. af A. J. Bruzelius (1901), 4:1, red. av A. Widstrand (1930). – Meddel. av revisor Gösta Englund. Stockholm.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils Jacob Hugo Englund, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16165, Svenskt biografiskt lexikon (art av Richard Erhardt.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16165
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils Jacob Hugo Englund, urn:sbl:16165, Svenskt biografiskt lexikon (art av Richard Erhardt.), hämtad 2024-04-25.