Meriter

2. Thure Gustaf Olof Bottiger, den föregåendes broder, f. 29 aug. 1817 i Västerås, d. 14 apr. 1887 i Stockholm. Elev i Västerås trivialskola och gymnasium; student i Uppsala 15 okt. 1835; disp. 23 nov. 1842 (Torquato Tasso's Gerusalemme liberata, öfversatt och kommenterad, 1; pres. K. V. Böttiger); med. kand. 3 maj 1843; disp. 26 mars 1845 (Kirurgiska iakttagelser, 15; pres. K. H. Bergstrand); med. lic. 2 apr. 1845;. kirurgie magister 8 jan. 1846; avlade ämbetsprov 29 jan. 1846; erhöll 2 okt. 1847 med. doktorsdiplom utan promotion enl. K. resolution 16 juli 1845. Underläkare vid allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm 1 jan. 1839—31 mars 1840; sekreterare i kommittén för omarbetning av svenska farmakopén hösten 1839—våren 1840; stipendiat i fältläkarekåren 29 aug. 1839—15 maj 1848; innehade åtskilliga förordnanden, bl. a. som garnisons- och sjukhusläkare på Karlsborgs fästning 13 maj 1840—13 juni 1841; pensionär i fältläkarekåren 1845; uppbördsläkare å korvetten Najaden under en expedition i Östersjön och Nordsjön 15 maj—1 sept. 1845; amanuens vid serafimerlasarettets medicinska klinik 1 mars 1846—30 juni 1847; åtföljde som läkare landshövdingen F. Åkerman till Homburg v. d. Höhe m. fl. platser i Tyskland och Österrike sommaren 1846; fattigläkare i Kungsholmens församling 3 mars 1847—31 aug. 1848; underläkare vid serafimerlasarettet 1 juli 1847—15 maj 1848; tf. hovmedikus 1 juni—1 sept. 1849 och 1 juni—31 okt. 1852; tf. andre överläkare vid serafimerlasarettet apr. 1849, juli—aug. 1850 samt 1 juli 1852—31 juli 1853; intendent vid Djurgårdens hälsobrunn 28 apr. 1849—30 apr. 1858; sekreterare i Svenska läkaresällskapet 2 okt. 1849—6 apr. 1858 samt tillika redaktör för sällskapets tidskrift Hygiea samt dess Förhandlingar och Handlingar; sekreterare i medicinska sektionen av skandinaviska naturforskarmötet i Stockholm 1851; v. ombudsman i sundhetskollegiet 19 febr. 1852—30 apr. 1858; distriktsläkare i Klara församling under koleraepidemien hösten 1853; sekreterare i kommittén angående sinnessjukas vård 16 nov. 1854—18 okt. 1855; företog med offentligt understöd en resa till Danmark och Tyskland för studier angående skyddskopp-ympning och skydd mot smittosamma sjukdomar apr.—juli 1856; sekreterare i kommittén angående Stockholms stads sjukvård våren 1857; intendent vid S:t Ragnhilds vattenkur-anstalt i Söderköping våren; 1857 (konstitutorial 16 nov.) —1 sept. 1885 samt ledamot av styrelsen för S: t Ragnhilds vattenkur ans tälts a.-b.; ledamot av kommittén angående den medicinska undervisningen 4 febr.—30 juni 1859; medföljde som läkare på prins Oskars och hans familjs resa till Nizza 1 okt. 1861—1 maj 1862; ledamot, av direktionen för Söderköpings länslasarett och kurhus 4 okt. 1864— 1880; ledamot av en av hälsobrunnsbolaget tillsatt kommitté för utarbetande av nytt reglemente 15 dec. 1859—26 juni 1860; ordförande i Söderköpings stadsfullmäktige 1865—80; provinsialläkare i Söderköpings distrikt 21 dec. 1866; landstingsman 1869—82; en av stiftarna av Östergötlands och Södermanlands läkareförening 1873 och dess ordförande 1873—83; erhöll avsked från provinsialläkarebefattningen 22 okt. 1880. Ledamot av Svenska läkaresällskapet 1847; RNO 1858; RNSrtOO 1862; var dessutom ledamot av ett flertal utländska lärda sällskap.

Gift 19 nov. 1851 med Julia Katarina Ekströmer, f. 15 sept. 1828, d. 14 maj 1902, dotter till generaldirektören i sundhetskollegiet Karl Johan Ekströmer.

Biografi

B. var av sin samtid känd och uppburen som en ovanligt begåvad och mångsidigt användbar man, varom också skiftande och viktiga uppdrag vid sidan av hans egentliga läkarverksamhet buro vittne. Hans välde över det talade och skrivna ordet framhålles särskilt. Som Svenska läkaresällskapets sekreterare redigerade han i tio år (1849—58) tidskriften Hygiea samt sällskapets Handlingar och Förhandlingar. För hans sätt att sköta detta viktiga uppdrag uttryckte Sällskapet vid hans avgång sin tacksamhet genom en hedersgåva i form av en vas av silver. Bland de uppsatser, referat och smärre bidrag, varmed B. riktat Hygiea, kunna särskilt framhållas de nativitets- och mortalitetstabeller för Stockholm, som han 1850 publicerade i förvissning, att en dylik medicinsk statistik borde vara av stort intresse för vetenskapen och »i en framtid sannolikt av nu oberäknelig nytta till förekommande eller mildrande av så väl epidemiska som endemiska sjukdomar». Försöket fullföljdes ej, men B. sattes längre fram i tillfälle att under en utländsk resa ytterligare studera bekämpandet av de smittosamma sjukdomarna (1856). Sin egentliga insats gjorde B. emellertid icke på epidemiologiens utan på balneologiens område. Sedan han i åtskilliga år förestått Djurgårdens hälsobrunn, mottog han år 1857 befattningen som intendent vid S: t Ragnhilds vattenkuranstalt vid Söderköping efter kallvattenkurens skapare i Sverige den bekante J. O. Lagberg. Som balneolog tillhörde B. en grupp, läkare, vilka karakteriseraits som »mellanperiodens män» i balneologiens historia i vårt land. Det karakteristiska och gemensamma i dessa mäns verksamhet bestod däruti, att de efter den Lagbergska periodens sekteriska strider genom sin praktiska verksamhet och sina skrifter »gagnat vattenkurens sak och bidragit till att försona medicinen med denna». Så har det om B. sagts, att han väl ej som företrädaren var en entusiast, som ryckte alla med sig, men en man med goda medicinska studier, som »arbetade samvetsgrannt, övertygad om en från fantastiska utväxter rensad hydroterapis bestående värde». I Söderköping mötte B. uppgiften att genomföra en ekonomisk och administrativ reorganisation. av badanstalten. För brunnsinrättningens upprätthållande hade tidigare ett aktiebolag stiftats, men då det väsentligaste inflytandet på anstaltens angelägenheter sedan gammalt tillkom en årligen bland, brunnsgästerna för säsongen vald »brunnsrätt», saknades kontinuitet. För att råda bot på detta missförhållande utarbetades under B: s medverkan ett förslag till ny bolagsordning, vilket antogs av bolagsstämmans majoritet 1860 och i huvudsak fastställdes av K. M:t (18 juni 1864) trots förbittrat motstånd från den gamla självförvaltningens anhängare. De undersökningar rörande anstaltens rättsförhållanden, som föranleddes av nu berörda tvister, tillgodogjorde sig B. för en ganska utförlig historik över S:t Ragnhilds källa (1865), till vilken han fogade en av statistik och åtskilliga sjukdomshistorier belyst översikt över badanstaltens verksamhet och dess resultat. B., som under många år med sin bad-läkarbefattning förenade även provinsialläkartjänsten i orten, tog därjämte en framskjuten del i det kommunala livet. Han medverkade också till bildandet av en särskild läkarförening för Östergötland och Södermanland, vars ordförande han blev. Om dess livaktighet under B:s ledning vittna dess tryckta förhandlingar, vilka B. riktade med utdrag ur sin svärfaders, den bekante läkaren Karl Johan Ekströmers livfullt skrivna självbiografi. Sedan han på äldre dagar återflyttat till Stockholm, valdes han år 1882 till Svenska läkaresällskapets ordförande men avsade sig på grund av nedsatta krafter detta förtroende. B: s sista år fördystrades av sjukdom och melankoli. Något sträv till ytan, var han av sina vänner känd som en älskvärd man och rättrådig kamrat.

Författare

B. Boethius.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Sopor orsakad af cholaemi; en sjukdomshistoria från Kongl. serafimer-lazarettet (Hygiea, Bd 9, 1847, s. 421—424). — Om den af d:r Mörth uppgifna s. k. methodus antalgica (ibid., Bd 10, 1848, s. 305— 309). — Om nativiteten och mortaliteten i Stockholms stad under jan. och febr. månader 1850 (ibid., Bd 12, 1850, s. 247—250; 1 tab.). — Nativitets-och mortalitetstabeller för Stockholms stad under mars och april 1850 (ibid., s. 499—500, 1 tab.); under maj och juni 1850 (ibid., s. 683—684, 1 tab.); under 3:e qvartalet 1850 (ibid., Bd 13, 1851, s. 63—64, 1 tab.); under 4:e qvartalet 1850 (ibid., s. 127—128, 1 tab.). — Vattenkuranstalten i Söderköping. Historik, lokalbeskrifning och verksamhet under åren 1857—1863. Sthm 1865. 120 s. (Med. archiv, Bd 2, N:o 11.) — Smärre artiklar, översättningar och referat i Hygiea (1847—58), Aftonbladet 1861 (ang. tvisten om brunnsinrättningens förvaltning) samt Östergötlands och Södermanlands läkarefören. förhandl. (1873—78).

Översatt: Amerikanska läkareföreningens medicinska morallag (Hygiea, Bd 13, 1851, s. 150—162).

Utgivit: Fragmenter ur generaldirektören m. m. C. J. Ekströmers sjelf-biografi. 1—2 (Östergötlands och Södermanlands läkarefören. förhandl., 1879 —80, s. 104, 112—122; 1881, s. 94—108). [Forts, under titel:] Anteckningar under tyska och norska krigen 1813—1814. Ur Carl Johan Ekströmers sjelf-biografi (Tidskr. f. militär 'helsovård, 1885, s. 15—36). — C. W. Bottiger, Samlade skrifter. Bd 6. Sthm 1881. VIII, 467 s., 1 portr.

Redigerat: Hygiea. Bd 11—20. Sthm 1849—58. — Förhandlingar vid Svenska läkare-sällskapets sammankomster oct. 1849—maj 1858. Sthm 1850 —59. — Svenska läkare-sällskapets handlingar. Bd 7—10. Sthm 1851—57.

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 21 dec. 1866 och 22 okt. 1880 (meritförteckn.), RA. — B:s ovannämnda historik över vattenkuranstalten i Söderköping; nekrolog av C. M. Sondén i Hygiea 1887; A. J. Bruzelius, Sv. läkare-matrikel, 1 (1886), 3 (1901); F. Lennmalm, Svenska läkaresällskapets historia 1808— 1908 (1908); A. Levertin, Några drag ur den svenska balneologiens historia (Sv. läkaresällsk. Nya handl., 3: 2, 1900).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
T Gustaf O Böttiger, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16305, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. Boethius.), hämtad 2024-11-09.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16305
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
T Gustaf O Böttiger, urn:sbl:16305, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. Boethius.), hämtad 2024-11-09.