Meriter

Albert Victor Cassel, f.6 aug. 1857 på Hallkved i Funbo socken. Föräldrar: brukspatronen Knut Cassel och Elisabet Matilda Schwan. Elev vid Karolinska h. elementarläroverket i Örebro ht. 1870 och vid Tekniska skolan i Örebro 28 aug. 1873—1 juni 1876.; studerade vid polytekniska högskolan i Aachen 1876—78 och bedrev studier i kemi vid universitetet i Heidelberg 1878—80; lantbrukselev vid Gammalstorp i Tuns socken och sedermera vid Bjärka Säby i Vists socken i Östergötland; har företagit åtskilliga resor för studier av nötkreatursaveln, bl. a. till Skottland 1882—83. Biträdde fadern i skötseln av Stjärnsund; innehade tillika Edö i Askersunds socken 1890—1900; ordförande i Södra Närkes hus-hållningsgille 1894—1901; inköpte Stjärnsund 1898; ledamot av styrelsen för Askersunds andelsmejeriförening m. b. p. a. från 1906; kommunalman. RVO 1913; LLA 1913; RNO 1921; KV02kl 1926; innehar Örebro läns hushållningssällskaps guldmedalj.

Gift 19 maj 1897 med Augusta Karolina Henrietta Reuterswärd, f. 29 mars 1870, dotter till översten Pontus Henrik Vilhelm Reuterswärd.

Biografi

C. har framför allt gjort sig känd genom sitt arbete för den svenska nötkreatursavelns förkovran, varvid han fullföljt och systematiskt genomfört sin faders, Knut Cassels, verksamhet i detta syfte. Redan på mitten av 1700-talet bestodo kreatursbesättningarna på många av mellersta Sveriges större egendomar av tämligen storvuxna och högmjölkande, röda eller rödbrokiga djur. De bildade stammar eller »raser», som under 1800-talet genom utbyte av avelsdjur starkt påverkade varandra men också i större eller mindre grad rönte inflytande av importerade ayrshire- och korthornsdjur. En dylik, alltjämt genom korsningar med importerade djur utvecklad stam »av gammal svensk herregårdsras» skall på 1760-talet ha kommit från Stjärnsund till Degeberg i Västergötland och därifrån till Katrineberg i Värmland. Från sistnämnda egendom överfördes den slutligen till Valaholm i Västergötland, varifrån den under namn av Valaholmsrasen spriddes i Västergötland, Närke och Södermanland. Då Knut Cassel 1860 köpte Stjärnsund, återförde han från sitt fädernehem Laxå kreatur av Valaholmsras till deras uppgivna ursprungsort, där då en besättning av »herregårdsras» fanns. Genom målmedveten avel och omsorgsfullt urval utbildades sedermera besättningen på Stjärnsund till hög grad av ädelhet och produktionsförmåga. C., som under resor i utlandet studerat husdjursskötseln, fick redan under faderns livstid övertaga det närmaste ansvaret för vården av kreatursbesättningen på Stjärnsund samt utövade tillika tillsynen över gårdens mejeri och hushållningssällskapets till gården (från 1888) förlagda skola »för nötkreatursskötares undervisning och utbildning». På sjuttonde allmänna lantbruksmötet i Göteborg 1891 tilldrogo sig stjärnsundskreaturen berättigad uppmärksamhet. Som en följd härav bildades 1892 Avelsf öreningen för. rödbrokig svensk boskap med ändamål att tillvarataga inom landet befintligt avels-material av rödbrokig boskap och med undvikande av import arbeta på frambringandet av en nationell boskapsras. Att detta arbete krönts med framgång beror i mycket därpå, att från Stjärnsund, kunnat hämtas förädlingsmaterial, som på grund av den målmedvetet ledda aveln bibragts en. hög grad av likformighet och säkerhet i förärvningsförmåga. Visserligen har C. ej personligen, tagit större del i föreningens tillkomst och utveckling, men han har som innehavare av den ledande avelsdjursbesättnirtgen  inom den rödbrokiga svenska boskapsrasen mycket bidragit till rasens; spridning. Om Stjärnsundsbesättningens höga ståndpunkt .vittna några hundratal bägare och medaljer, som tilldelats C:s fader och; honom själv för rödbrokig boskapsavel, däribland tjugonde allmänna, lantbruksmötets stora guldmedalj.

Under nära. tre årtionden har C. varit verksam i Askcrsunds landsförsamlings kommunala och kyrkliga liv såsom ledamot av. kommunalnämnd, fattigvårdsstyrelse, kyrko- och. skolråd, kp.mrnu-, nalnämndens, kommunalstämmans och kommunalfullmäktigess., ordförande samt. ordförande i direktionen för Askersunds sjukstuga.; Mot .sin. församling har han utövat en storartad friköstighet genörn donationer till kyrka, skola, kommunalhus, epidemisjukhus, prästgård och ålderdomshem.

Författare

K. W. Åderman.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

0 Källor: J. V. Jonsson, Örebro läns kongl. hushållnings-sällskaps, historia lw3—V902, 1—2 (1902); K. A. K: son Leijonhufvud, Ny svensk'släktbok .(1906) • Hist.-geogr. och statist, lexikon öfver Sverige, 4 (1863), art Laxå; [C. F. Lindahl], Svenska millionärer, af Lazarus, 7 (1902); P. von Möller;: 1867 åri* fp.rs.ta., kammare (1:875); Svenska slott och herresäten, Nérike (1911- Ny följd 1923); O. F. Strokirk, Kultur- och personhist. anteckningar, 1, 3 (1915, 20); H. Söderstéen, Släkten Cassels äldre stamtafla (Personhist. tidskr., 1914); Fr. Åkerblom, Hist. anteckningar om Sveriges nötkreatursafvel (1891); L. M. V. Omberg. Svensk slägtkalender 1886; dens., Svenska ättartal, 13 (1905).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Albert V Cassel, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16482, Svenskt biografiskt lexikon (art av K. W. Åderman.), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16482
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Albert V Cassel, urn:sbl:16482, Svenskt biografiskt lexikon (art av K. W. Åderman.), hämtad 2024-04-18.