Meriter

Adam Mauritz August von Eckermann, f. 1 aug. 1859 på Edeby, Ripsa sn (Söd.), d. 11 dec. 1921 i Stockholm (Skeppsh.). Föräldrar: kammarherren Anton Thure Fredrik von Eckermann och grevinnan Ulrika (Ulla) Eleonora Amalia Lewenhaupt. Avgångsex. från Tekniska högskolan 10 juni 1880, från l'Ecole d'Application du Génie Maritime i Cherbourg 6 juli 1881; skeppsritare hos R. Napier & Sons i Glasgow 1882—85; superintending engineer hos M. Nordenfelt 1885–86; underingenjör vid mariningenjörstaten 1 juni 1888; tf. e. ingenjör där 7 juni 1889; tf. ingenjör där 14 okt. 1898, ord. 22 dec. s. å.; verkstadsföreståndare vid flottans station i Stockholm 19 jan. 1901; marindirektör av 2. gr. 30 dec. 1905; marindirektör av 2. gr. vid mariningenjörstaten 1906; marinöverdirektörsassistent i Marinförvaltningen 25 jan. 1907; chef för ingenjördepartementet i Karlskrona 1 okt. 1909; tf. marindirektör av 1. gr. 24 mars 1910; marinöverdirektör och chef för mariningenjörkåren samt chef för Marinförvaltningens ingenjöravdelning 24 april 1914; marindirektör av 1. gr. vid nämnda kår 8 maj s. å. RVO 1901; LÖS 1906; KDD02gr 1913; RNO 1914; LKrVA 1914; KV02kl 1917; innehade även andra utländska ordnar.

G. 10 maj 1893 i Bern, Schweiz, m. Beate Dorothea Christina Busch, f. 22 febr. 1870 i Berlin, adoptivdotter till envoyén Clemens August Busch och dotter till hans maka Margaretha Bendemann i ett hennes tidigare gifte.

Biografi

Under sin tjänst som chef för ingenjördepartementet i Karlskrona tog August E. initiativet till nybyggande vid Karlskronavarvet av u-båtar, vilket sedermera med gynnsamma resultat fortsatts, samt intresserade sig särskilt för varvets förbättrande och verkstädernas modernisering för att möjliggöra byggande även av större krigsfartyg. I sådant syfte erhöll han 1914 i uppdrag att tillsammans med dåvarande varvschefen, kommendör A. B. Juel, och dåvarande chefen för Götaverken, direktör H. Hammar, verkställa utredning rörande flottans varvs i Karlskrona utvidgning och modernisering.

Som marinöverdirektör fick E. på sin lott att i tekniskt hänseende realisera det flottprogram, som fastställdes av 1914 års försvarsriksdag. Bland viktigare steg, som han därvid tog i fråga om den tekniska utvecklingen, må särskilt nämnas övergång till utväxlade ångturbiner för fartygens framdrivning på pansarbåtarna »Gustaf V» och »Drottning Victoria» samt jagarna »Wrangel» och »Wachtmeister».

E. hade stor del i utvecklingen av vårt u-båtsvapen. Intresset för detta vapen väcktes, då E. som superintending engineer hos M. Nordenfelt i Grekland och Turkiet övervakade hopsättande och komplettering av samt provturer med till dessa länder levererade, i England byggda u-båtar av Nordenfelts konstruktion. Som verkstadsföreståndare vid Stockholms örlogsvarv ledde han arbetena på vår första u-båt, den av C. E. Richson konstruerade »Hajen», som kronans ombud deltog han i leveransbesiktningen i Spezia av »Hvalen», som chef för ingenjördepartementet i Karlskrona ledde han planläggningen av arbetena på u-båtarna »Braxen», »Gäddan», »Laxen» och »Abborren» och som marinöverdirektör framlade han förslagen till »Hajen», »Salen» och »Valrossen» samt planerna för u-båtarnas utveckling med ledning av världskrigets erfarenheter, vilka tillgodogjordes på »Bävern», »Illern» och »Uttern». Hans sista arbete för marinen gällde utarbetandet av planerna för »Valen», en för vår flotta helt ny typ.

Författare

Y. Schoerner.

Källor och litteratur

Källor: Generalrulla för mariningenjörstaten och mariningenjörkåren, Marinstaben. – Berättelse över Kungl. Örlogsmannasällsk:s verksamhet under 1921 [med dödsruna över E.] (Tidskr. i sjöväsendet, 85, 1922); J. Kleberg, Amiralitetskollegium – Marinförvaltningen. Biografiska anteckningar 1634–1934 (1934); Sv. teknologföreningen 1861–1936, red. av G. Indebetou & E. Hylander, 1 (1937).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Adam Mauritz August Eckermann, von, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16571, Svenskt biografiskt lexikon (art av Y. Schoerner.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16571
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Adam Mauritz August Eckermann, von, urn:sbl:16571, Svenskt biografiskt lexikon (art av Y. Schoerner.), hämtad 2024-04-19.