Meriter

2. Matthias Edenberg, den föregåendes son, f. 11 mars 1640 i Uppsala, d. 30 mars 1709 på Kipplingeberg, Bälinge sn (Upps.). Student vid Uppsala univ. dec. 1648, vid Strassburgs univ. 1658, i Leiden 1665–67; premier gentilhomme vid C. Totts, P. Sparres och E. Ehrensteens ambassad till Holland 28 aug. 1672, vid kongressen i Köln 1673–74 och i Frankrike 1674; kommissionssekr. vid ambassaden 12 dec. 1674; levde senare som privatman.

G. 1) 27 april 1680 på Östervallby, Rasbo sn (Upps.), m. Elisabeth Stigzelia, adlad Lilliemarck, f. 6 juli 1656, d. 31 juli 1681, dotter av ärkebiskopen doktor Laurentius Stigzelius och Christina Buraea, samt förut g. m. professorn Uno Terserus, f. 1642, d. 1675; 2) 26 dec. 1687 i Stockholm m. Margaretha Catharina Clo, f. 7 okt. 1664, d. 17 jan. 1747 i Stockholm (Klara), dotter av underståthållaren Jacob Lenaeus, adlad Clo, och Catharina Biörenklou.

Biografi

Den rike köpmannen och godsägaren Claes E. synes ha ägnat alldeles särskild omsorg åt uppfostran av sin begåvade son Matthias. Redan tidigt utbildades denne under ledning av en särskild informator på utländska resor, som började 1658 i Tyskland och Holland och på 1660-talet utsträcktes även till Frankrike och Italien. Flera dagböcker på latin vittna om den unge E:s intresse för allt, som han fick se och lära. Språkkunnig och även i övrigt väl utbildad ingick E. i diplomattjänst. Han anställdes hos den stora ambassad, som avgick med Clas Tott, Per Larsson Sparre och Edvard Ehrensteen till Holland 1672, tjänstgjorde ytterligare vid fredskongressen i Köln 1673–74 och skickades slutligen 1674 till Frankrike för att bereda ambassadens ankomst dit. Under alla sina resor hade den förmögne E. tillfälle att odla sina stora kulturintressen, köpa böcker, mynt och medaljer. Han synes snart ha tröttnat på tjänsten och drog sig tillbaka till det från fadern ärvda säteriet Kipplingeberg samt levde sedan som privatman och välbeställd godsägare. Hans samlingar funno en fristad på nämnda herrgård och fortforo att intressera honom, ehuru han synes ha funderat på att sälja en del 1678. Han hade nämligen köpeanbud av en holländsk diplomat på samlingen av medaljer i silver och koppar men hembjöd den då genom brev till Nils Gyldenstolpe åt K. M:t för 3,500 eller åtminstone 3,000 rdr. Försäljningen synes emellertid ej ha blivit av. E:s myntkabinett omfattade huvudsakligen romerska mynt och ansågs av E. Brenner vara en av de bästa i sitt slag. Samlingen ärvdes och förkovrades sedan av dottersonen Matthias Benzelstierna (se denne), hos vilken E:s samlarlidelse gick igen, liksom den återfinnes hos ättlingarna von Engeström. På Kipplingeberg hade E. även sitt stora och värdefulla bibliotek, mest i teologi, historia och statsvetenskap men även. med inslag av juridik och medicin. Biblioteksförteckningen finns i von Engeströmska saml. (C. VI. 1–7) i K. biblioteket, vilket synes antyda, att även böckerna ärvts av dottersonen och från denne kommit till hans systerson L. von Engeströms bibliotek. I Bälinge uppträdde E., liksom tidigare fadern, som donator till kyrkan, som han skänkte dopfunt och silverkärl. Han ligger begraven där och ett epitafium i marmor, rest av M. Benzelstierna 1762, bevarar hans minne. Vid E:s död voro mynt- och medaljsamlingarna beslagtagna för en fordringsägare, men änkan återbekom dem genom Svea hovrätts resolution av 9 juni 1729.

Författare

Bengt Hildebrand.

Arkivuppgifter

E:s papper finnas i von Engeströmska saml., K. biblioteket. Däri ingå de ovan (se släktart.) nämnda Edenbergska släkthandlingarna, vidare E: s resejournaler, räkenskaper från 1672 och brev-konceptbok från 1667–68 (i B. V. och VI.). I Riksarkivet finnas brev från E., hans journal för tiden 1672–73 och avskrifter av handlingar från kongressen i Köln i Hollandica och Allmänna freds- kongresser (Köln), i Uppsala univ.-bibliotek koncept till hans journal över Totts och Ehrensteens beskickning 1675 (E 545 c) samt brev till N. Gyldenstolpe 1673–78 (Nordin 449).

Källor och litteratur

Källor: Riksregistr., RA, och övriga ovan anförda handskr. – E. Brenner, Thesaurus nummorum sueo-gothicorum (1731), s. 258; S. Hildebrand, Några anteckningar om det von Engeströmska biblioteket, 1 (Nord. tidskr. f. bok- o. bibl.-väsen, 6, 1919), s. 82; C. A. Klingspor, Bidrag till Upplands beskrifning (Upplands fornminnesfören:s tidskr., 2, 1890), s. 224–231; E. Wrangel, Sveriges litterära förbindelser med Holland (1897).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Matthias Edenberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16605, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16605
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Matthias Edenberg, urn:sbl:16605, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-19.