Biografi

Edgren, släkt. Flera olika svenska släkter med namnet E. finnas. Den mest kända av dessa är Värmlandssläkten E., som härstammar från ett hemman i trakten av Malöga gästgivargård i Eds sn (Värml.). Namnet, tydligen taget efter Ed, anlades av Johan E. (1.724–89), arrendator av säteriet Averstad under Uggleborg i Ölserud sn, från 1780-talet ägare av Smedsgården i Millesviks sn (båda i Värml.). Släkten delade sig i tre grenar med hans tre söner. Den äldste av dessa, postmästaren i Åmål Gustaf E. (1757–1840), hade bl. a. sonsonen vice häradshövdingen Gustaf Elias E. (1837–1903), sekreterare i Överståthållarämbetet, som 1872–89 var g. m. den berömda författarinnan Anne Charlotte Leffler (1849–92), även känd i sin produktion som fru Edgren eller fru Edgren-Leffler, 1890 omg. m. Pasquale, hertig di Caianello; om henne se Leffler. Denna släktgren E. är utdöd, men Gustaf E:s dotterson (son av sadelmakaren Johan Segerberg och Beata Christina E.), professorn Johan Gustaf E. (E. 4), adopterades av en sin morbror och bar sålunda sin mors släktnamn; J. G. E. slöt i sin tur sin släktgren. Andra huvudgrenen E. stammar från postmästaren Gustaf E:s broder prosten fil. mag. Johan (Jan) E. (1761–1814), fader till Axel Hjalmar E. (1813–64), som ägde Agneteberg vid Arvika. En dennes dotter blev mor till kyrkohistorikern professor Hjalmar Holmquist, medan de två äldsta sönerna voro baptisten Johan Alexander (John Alexis) E. (E.. 1) och språkmannen professor August Hjalmar E. (E. 2); bådas grenar fortleva i Nordamerika, medan deras broder, affärs-och livförsäkringsmannen i Malmö direktören Axel Albert E:s (1845–88) gren lever kvar i Sverige. Tredje huvudgrenen stammar från Gustaf och Johan E: s (se ovan) yngste broder, kronofogden assessorn Erik E. (1767–1818) i Värmland och fortlever likaså. Dennes sonsons son sjökaptenen Anders Henning E. (f. 1874) har utgivit den utförliga släktmonografien »Från Johan Edgren ... härstammande släkter» (1923), som omfattar även släktens ättlingar på kvinnosidan.

Författare

Bengt Hildebrand.

Källor och litteratur

Källor: A. H. Edgrens monografi, se ovan; K. K:son Leijonhufvud, Ny svensk släktbok (1901—06); Svenska släktkalendern 1919, utg. av G. Elgenstierna.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Edgren, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16611, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16611
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Edgren, släkt, urn:sbl:16611, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-24.