Biografi

Edman, släkt, härstammar från en oxhandlare Erik, vars son Sven Eriksson i Bäck var född västgöte och fader till befallningsmannen över grevskapet Visingsborg Erik Svensson Edman (d. 1662), som upptog sitt släktnamn efter hemmanet Ed på Visingsö. Hans yngre son assessorn i Göta hovrätt Johan E. (d. 1698) hade sonen Gillis E., som blev ryttmästare vid Smålands kavalleriregemente och 1727 adlades med namnet Edenhielm (f. 1694, d. 1748), troligen på grund av sitt adliga gifte med en dotter till lagmannen, sedermera landshövding Erland Broman. Denne Gillis Edenhielm slöt emellertid själv sin ättegren. Hans farbror häradshövdingen i Tveta, Vista och Mo härader i Småland Gustaf E. (f. 1647, d. 1714), var fader till bl. a. kaptenen vid Älvsborgs regemente Johan E. (f. 1699, d. 1770), vars son Erik E. adlades och adopterades 1777 på sin faders kusins namn och nummer. Denne, såsom adelsman Erik Edenhielm (f. 1736, d. 1808), blev överste för Älvsborgs regemente 1800 och fick generalmajors avsked 1805. Han hade som ung deltagit i Pommerska kriget och därvid utmärkt sig 13 dec. 1761, när han, då blott fänrik, (tillbakaslog ett preussiskt anfall mot redutten Meyenkrebs nära Demmin. Han deltog även i Gustav III:s finska krig. Om Erik Edenhielms son, generalmajoren och landshövdingen Gillis Edenhielm, se denne. Han slöt den adliga ättegrenen.

Den ofrälse släkten E. fortplantades av häradshövding Gustaf E:s (se ovan) äldste son och kapten Johan E:s bror, landssekreteraren i Västmanlands län Erik E. (f. 1688, d. 1733). Om dennes sonson expeditionssekreteraren och v. landshövdingen Johan Eric E. se nedan. Hans släktgren fortlever liksom en från hans bror salpetersjuderistyresmannen i Stockholms, Uppsala och Västmanlands län Carl Theodor E. (f. 1771, d. 1820) stammande gren.

Författare

Bengt Hildebrand.

Källor och litteratur

Källor: K. K:son Leijonhufvud, Ny svensk släktbok (1901–06); Svenska släktkalendern, 1919, utg. av G. Elgenstierna; T. Säve, Sveriges deltagande i sjuåriga kriget åren 1757–1762 (1915).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Edman, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16629, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16629
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Edman, släkt, urn:sbl:16629, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-25.