Meriter

Brilioth, Yngve Torgny, f. 12 juli 1891 i Västra Eds församling. Föräldrar: kyrkoherden Herman August Brilioth och Gertrud Ekeman. Elev vid Visby h. allmänna läroverk; avlade studentexamen därstädes 12 juni 1907; student i Uppsala 3 sept. s. å.; fil. magister 30 maj 1910; fil. lic. 30 maj 1913; disp. för fil. doktorsgrad 7 dec. 19.15; fil. doktor 31 maj 1916; teol. kand. 15 dec. 1917; avlade praktisk teol. examen 11 dec. 1918; prästvigd för Uppsala ärkestift 15 dec. s. å.; har företagit studieresor till England 1911, till Italien 1913 och till England, Tyskland och Schweiz som Thunsk stipendiat under sammanlagt tretton månader åren 1919−22. Genomgick provar vid Uppsala h. allmänna läroverk vt. och ht. 1918; pastorsadjunkt i Helga trefaldighets församling 15 jan.−15 juni 1919; docent i kyrkohistoria vid Uppsala universitet 30 sept. s. å.; regementspastor vid Upplands infanteriregemente 14 maj 1920−30 sept. 1925; professor i kyrkohistoria vid Åbo akademi 24 mars 1925 (med tillträde 1 sept. s. å.).

Gift 24 sept. 1919 med Brita Söderblom, f. 31 dec. 1896, d 1989 ^[1], dotter till ärkebiskop Lars Olof Jonatan (Natan) Söderblom.

Biografi

Under sina tidigare akademiska läroår inriktade sig B. framför allt på de klassiska språken, och den grundliga humanistiska skolning, som han härigenom förvärvade, gjorde honom väl förberedd för de medeltidshistoriska forskningar, genom vilka han sedermera gjort sin kanske mest framträdande vetenskapliga insats. Hans första mera omfattande arbete var doktorsavhandlingen »Den påfliga beskattningen af Sverige intill den stora schismen» (1915). Grundad huvudsakligen på det i senare tid framdragna vatikanska aktmaterialet, som B. i större utsträckning än någon annan svensk medeltidshistoriker har bearbetat och utnyttjat för deskriptiv historisk framställning, skänker denna undersökning åtskilligt mer än det i sig självt betydelsefulla ämnet anger och torde överhuvud vara det förnämsta bidrag till kyrkosamfundets historia i vårt land under Folkungatiden, som framkommit efter Reuterdahl. En fortsättning i viss mån av gradualavhandlingen, ehuru med bredare anläggning, är B:s andra stora arbete på den medeltida kyrkohistoriens område, »Svensk kyrka, kungadöme och påvemakt 1363−1414» (1925), som är av betydande värde jämväl för vår politiska historia under det mecklenburgska främlingsväldets och drottning Margaretas tidevarv. De ifrågakommande vatikanska akterna ha även här, till sin huvudsakliga del för första gången, tagits i anspråk för skildringen, men därjämte har förf. vunnit en överraskande rik och värdefull skörd exempelvis ur sådana sedan gammalt tillgängliga källor som Johannes Hildebrandis kopiebok (C. 6 i Uppsala universitetsbibliotek), vars brevmaterial av tidigare forskare på grund av sin svårbearbetade beskaffenhet i avsevärd mån lämnats åsido, och våra medeltida kopieböcker i övrigt. Forskningens omfattning och allsidighet, rikedomen på detaljuppgifter och icke minst det energiska grepp, som genomgående utmärker sammanställningen mellan den allmänkyrkliga och den speciellt svenska utvecklingen under den stora västerländska kyrkoschismen, tillförsäkrar arbetet en framskjuten plats inom vår nyare kyrkohistoriska litteratur. Utom de nyssnämnda båda huvudarbetena har förf. på medeltidshistoriens område offentliggjort åtskilliga smärre undersökningar, av vilka somliga delvis äro att betrakta som biprodukter till dessa, medan andra — särskilt märkes den kulthistoriska uppsatsen »Till belysning av den svenska medeltidskyrkans mässfromhet» (i Teologiska studier tillägnade Erik Stave, 1922) — ha en fristående karaktär och ytterligare betyga vidsträcktheten av B:s forskningsintressen och studier inom medeltidskyrkans råmärken.

Vid sidan av sin forskning och akademiska lärargärning har B. ägnat sig åt prästerlig verksamhet och framträtt med en samling religiösa betraktelser och föredrag, »Tidernas konung» (1924). Som praktisk kyrkoman har han dels organisatoriskt (bl. a. i samband med den allmänkyrkliga konferensen i Stockholm aug. 1925), dels litterärt — genom ett flertal i olika publikationer tryckta skrifter — ådagalagt sitt intresse för de nutida kyrkliga enhetssträvandena. Med det moderna anglikanska kyrkolivet äger han en intim förtrogenhet, dokumenterad även i vetenskapligt författarskap, främst i »Nyanglikansk renässans» (1−3, 1921−23; även i engelsk översättning 1925 under titeln »The anglican revival. Studies in the Oxford movement», med förord av biskopen av Gloucester A. C. Headlam), som på grundvalen av omfattande litteraturstudier, delvis bedrivna under upprepade forskningsresor till England, skildrar och analyserar Oxfordrörelsen, dess förutsättningar, förlopp och karaktär och som utgör hans huvudarbete inom den allmänna, kyrkohistorien.

Författare

G. Carlsson.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: se ovan samt Uppsala universitets årsredogörelser 1919/20—1924/25 och inbjudan till B:s installation som professor i Åbo 1925.

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Yngve T Brilioth, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16950, Svenskt biografiskt lexikon (art av [a:16448:G. Carlsson.]), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16950
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Yngve T Brilioth, urn:sbl:16950, Svenskt biografiskt lexikon (art av [a:16448:G. Carlsson.]), hämtad 2024-04-18.