Meriter

1. Carl Johan Brodén, f. 1 maj 1818 i Mariestad, d. 6 juli 1898 i Förslöv. Föräldrar: fanjunkaren Esaias Brodén och Maria Elisabet Swartz. Elev vid Mariestads läroverk 1826 och vid Skara h. lärdomsskola 1828; student i Uppsala 7 okt. 1836; disp. 1 juni 1840 (Om de grekiska romanerna, d. 2; pres. F. A. Dahlgren); fil. kand. 16 juni 1842; disp. 22 febr. 1845 (Aischylos' sorgespel, d. 25; pres. V. F. Palmblad); fil. magister 16 juni s. å. Vik. kollega vid Skara h. lärdomsskola 3 aug. 1842; kollega därstädes 22 apr. 1844; tf. adjunkt vid Skara gymnasium ht. 1847; tf. lektor därstädes vid åtskilliga tillfällen 1850–66; prästvigd i Skara mars 1859; avlade pastoralexamen 6 apr. 1861; uppförd på andra förslagsrummet till kyrkoherde i Larv 17 apr. s. å. och på tredje förslagsrummet till kyrkoherde i Flo 18 juni 1862; utan ansökan uppförd på tredje förslagsrummet till domprost i Skara 16 mars 1864; lektor i kristendom och hebreiska i Skara med Vinköls och Marums pastorat som prebende !20 maj s. å. (tillträdde 1 maj 1866); kallades 27 juni 1873 av chefen för ecklesiastikdepartementet att deltaga i överläggningar i Stockholm angående läroverksfrågor; bevistade kyrkomötet 1873 vid förfall för biskop J. A. Butsch; uppförd på första förslagsrummet till biskop i Skara 25 juni 1875; ledamot av riksdagens andra kammare för städerna Mariestad— Skara—Skövde 1876–78; kyrkoherde i Förslöv och-Grevie 1 febr. 1878. LNO 1873; teol. doktor 1 juni 1877, promoverad 6 sept. s. å.

Gift 1) 1 juli 1856 med Karolina Maria Gallander, f. 2 maj 1823 (enligt Skara stadsförsamlings husförhörsbok), d. 10 okt. 1859, dotter till kronofogden Karl Erik Gallander; 2) 23 jan. 1865 med sin svägerska Emanuella Beata Gallander, f. 23 maj 1832, d. 10 jan. 1902.

Biografi

B. skildras som en ovanligt dugande lärare, som förstod att väcka sina lärjungars intresse. Han var ock av dem beundrad för sitt hurtiga väsen och sin frihet från all småaktighet. Med stor praktisk duglighet förenade han en fin bildning av humanistisk läggning och mångsidiga kunskaper. Han sysslade gärna med filosofiska och historiska studier och var särskilt skattad som latinsk debattör vid prästmötesdisputationer. Till befrämjande av undervisningen i klassiska språk bidrog han genom ett par läroböcker, av vilka den ena, en grekisk och romersk mytologi, utkom i flera upplagor. Ehuru hans utbildning vunnits inom den filosofiska fakulteten, började han på egen hand studera teologi, sedan han fått anställning som lärare i Skara. Därvid tillägnade han sig en friare åskådning redan före den modernare teologiens genombrott i vårt land. Till sin läggning var han icke så litet spekulativ, och hans slutsatser voro ofta djärva. Vid 1873 års kyrkomöte, vari B. deltog, debatterades det av kommitterade framlagda katekesförslaget. B:s inlägg i debatten väckte mycken uppmärksamhet, för att icke säga uppståndelse. Han ansåg sig nämligen böra göra allvarliga anmärkningar emot förslaget, som han i viktiga läropunkter, angående försoningen och rättfärdiggörelsen, fann stridande hade mot skriften och den svenska kyrkans bekännelse. Han framställde i det avseendet anmärkningar mot en del stycken i katekesutvecklingen, vilka han ansåg lätt kunna leda till antinomism och missbruk av läran om Kristi förtjänst. B:s opposition framkallade skarpa gensagor från flera av mötets medlemmar. Så beklagade ett av lekmannaombuden för samma stift, som B. till följd av biskop J. A. Butschs förfall representerade, att från dennes plats hörts ord, som kunnat vara »en fingervisning på de stenar i stället för bröd, som man från vissa håll skulle vilja räcka landets barn» och som man måhända inom kort skulle komma att räcka dem, om mötet icke nu enades om antagandet av en katekes, »så enig med Guds ord, så trogen vår dyra kyrkas lära som det nu föreliggande förslaget». Emellertid förkastades detta med åberopande huvudsakligen av pedagogiska grunder. Men ehuru B. haft hela kyrkomötet emot sig, blevo dock de viktigaste sakliga anmärkningar, han riktat motförslaget, beaktade i den omarbetade och av K. M:t 1878 stadfästa katekesförklaringen. B. vann även den upprättelsen, att han ett par år därefter med de flesta rösterna uppfördes på biskopsförslaget i sitt stift. Genom sitt manliga och självständiga uppträdande vid kyrkomötet hade han sålunda tydligtvis ej förverkat sitt stiftsprästerskaps aktning och förtroende. — Under en senare tid följde B. med intresse det begynnande bibelkritiska forskningsarbetet.

Författare

Herman Levin.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Grunddragen af grekernas och romarnes mythologi. Till elementar-läroverkens tjenst. Mariestad 1853. (4), 98, 12 s. 4:e uppl. Sthm 1878. VII, 116 s. — De diversa ecclesias notioné lutheranorum et pontificiorum quasstiones symbolico-theologicas. Skara 1864. 47 s. (Avh. f. lektorat.) — Öfversigt öfver utvecklingen af läran om uppenbarelsen och den Heliga skrift under christendomens tre första århundraden. Föredrag (Handl. rör. prestmötet i Skara 1865, Skara 1867, s. 13-24). — Öfversigt af de bibliska böckernas innehåll med hufvudsakligt afseeride på den gudomliga frälsningsplanens historiska utveckling. Skara 1868. III, 136 s. 2: a uppl., öfvers. o. tillökt. Skara 1876. III, 152 s. — Två predikningar. Skara 1871. 30 s. — Minnestal öfver biskopen... Johan Albert Butsch (Protokoll vid prestmötet i Skara 1878, Skara 1878, s. 116—141). — Predikan vid Mariestads 300-åriga jubeldag den 9 okt. 1883. Mariestad 1883. 14 s.

Utgivit: Valda stycken ur P. Ovidii Nasonis Metamorphoses samt förklarande anmärkningar dertill. Skara 1857. VI, 64, 77 s. 2: a uppl. Skara 1869. (4), 141, (3) s.

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 28 dec. 1861 och 14 nov. 1862 (meritförteckn.), RA; Allmänna kyrkomötets protokoll 1873; B. J:son Bergqvist, Lunds stifts matrikel 1893; H. E. Hallberg, De bortgångnes minne (Handl. rör. prestmötet » Lund 1900); K: L. Johansson, Minnesord öfver de Skara stifts präster och elementarlärare, som af lidit mellan 1896 och 1902 (Prestmötet i Skara 1902).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Johan Brodén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16981, Svenskt biografiskt lexikon (art av Herman Levin.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16981
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Johan Brodén, urn:sbl:16981, Svenskt biografiskt lexikon (art av Herman Levin.), hämtad 2024-04-25.