Johannes Tidikindi Bultius
Född:omkr 1558Död:tidigast 1598 – Polen (Troligen i Polen)
Kunglig sekreterare, Politisk aktör
Band 06 (1926), sida 670.
Meriter
Bultius, Johannes Tidikindi (Jöns Tidiksson Bult), f. omkr. 1558, d. troligen i Polen. Elev vid kollegiet på Riddarholmen 1576; övergick till katolska läran; reste utrikes juli 1577; elev vid jesuitkollegiet i Dillingen sept. s. å. och vid collegium Germanicum i Rom 24 jan. 1578—7 juli 1584; återvände till Sverige; K. sekreterare (med beställning 1 nov. 1585); följde Sigismund till Polen och på dennes andra svenska resa 1598; vistades därefter i Polen.
Biografi
Bördig från Östergötland och med protestantisk uppfostran blev B. 1576 en av de första lärjungarna i Johan III: s nyupprättade »collegium» på Riddarholmen i Stockholm, som leddes av jesuitpatern Laurentius Norvegus, »Klosterlasse». Där övergick han inom kort till katolska läran och tillhörde den grupp av sex unga. svenskar, som av pater Laurentius i juli 1577 under kollegiekamraten Peter Brasks (se denne) ledning sändes till jesuitkollegiet i Rom för att utbildas till missionärer för hemlandet. Den 13 juli 1577 gav pater Laurentius de unga männen ett öppet rekommendationsbrev, och konung Johan bidrog med 300 dir till resekostnaderna. I aug. kommo ynglingarna till Innsbruck men förlade efter de därvarande jesuitfädernas råd en tid för pestens skull sina studier till jesuitkollegiet i Dillingen. Sedan Peter Brask och den berömde Petrus Canisius i Innsbruck supplikerat hos jesuitgeneralen om reseunderstöd, inskrevos ynglingarna 24 jan. 1578 i collegium Germanicum i Rom med särskild rekommendation av »protektorn» för de påvliga seminarierna i utlandet, kardinalen av Como. B. fortsatte där sina studier i sex och ett halvt år, varefter han återvände till hemlandet. Där inträdde han som sekreterare i Johari III:s kansli. Enligt 1588 års beställningsregister lydde B:s beställning, daterad 1 nov. 1585, på en lön av 233 dir, därav 40 dir i penningar. B. var en av de svenska sekreterare, som från början medföljde den nyvalde konung Sigismund till Polen, och i dennes tjänst förblev han allt framgent. I sin konungs kansli intog B. utan tvivel en central och inflytelserik ställning. Ett tecken därpå är den rest. av hans korrespondens, som finnes i svenska riksarkivet och utgöres av ett ganska stort antal brev från åtskilliga, delvis mycket framskjutna personer och från korporationer i Sverige och Östersjöprovinserna. Breven innehålla nämligen vid sidan av politiska nyheter främst, framställningar om eller tack för B: s understöd och förord för vederbörandes suppliker och önskemål. I samma riktning tala Jonas Werwings uppgifter om att B. fick mottaga skänker av adelsmän och att han var en mellanhand mellan konungen och kardinal Malaspina. Sekreteraren Nils Rask gav i sina brev till B. uttryck åt sin fientlighet mot hertig Karl, Gustav Baner berättade 1588 om Johan III: s ängslan, att Sigismunds omgivning icke vakade över att denne skyddades mot förgiftning och andra faror. Våren 1596 klagade hertig Karl i ett brev till Erik Sparrre (28 maj) över att B. uppehållit hertigens sändebud Mårten Kerner, medan flera Klas Flemings sändebud fingo besked av Sigismund själv, och den 13 juni 1597 dementerade han i ett brev till B. eftertryckligt det av Per Rasmusson utspridda ryktet, att hans sändebud Isak Behm skulle ha haft i uppdrag att mörda Sigismund med en kniv. Under konung Sigismunds andra resa till Sverige 1598 sändes B. bl. a. att efterforska Birgittas, Katarinas och Ingrids kvarlevor i det härjade Vadstena kloster men fick trots lock och pock ej reda på helgonens ben utan måste nöja sig med att hämta de tomma silverskrinen, vilka Sigismund sedermera tog med till Warschau. Den 22 aug, sände hertig Karl sin sekreterare Sven Tidiksson, B:s broder, till denne. Hans uppdrag var att söka förmå B. att för Sigismund utveckla, huruledes striden uppkommit genom rådsherrarnas intriger, samt framföra hertigens löfte om eftergifter, ifall konungen avlägsnade förrädarna från sin person. Missionen avlöpte emellertid ej bättre än att Sven Tidiksson stannade kvar i det kungliga lägret, varför hertigen indrog hans egendom. Sedan B. med konungen återvänt till Polen, äro hans vidare öden okända.
Författare
B. Linden.
Sök i Nationella Arkivdatabasen
Arkivuppgifter
Tryckta arbeten
Källor och litteratur
Källor: Riksregistr., hertig Karls registr., kanslitjänstemäns koncepter och brev, Sigismunds tid, allt i RA; räntekammarböcker samt beställnings- register 1588, kammararkivet. — Documents concernant les relations entré le Saint-Siége et la Suéde durant la seconde moitié du 16: e siécle, rec. & annotés par H. Biaudet, 2: 1 (1912); Handl. rör. mötet i Reval, kon. Sigis-munds resor till Sverige och polska legationen 1599, utg. af H. Almquist ('Hist. handl., 23, 1910); Hertig Carls slaktarebenck . .. 1617, utg. av T. Berg (1915). — A. G. Ahlqvist, Om aristokratiens förhållande till konungamakten under Johan III: s regering, 2 (1866), s. 9; H. Almquist, Bidrag till kännedomen om striden mellan konung Sigismund och hertig Karl 1598—99 (1916), s. 85; H. Biaudet, Om finske studerande i jesuitcollegier (Historiallinen arkisto, 19 (1905); S. J. Boethius, Hertig Karls och svenska riksrådets samregering, 2 (Hist. tidskr., 1885) s. 81; G. Bolin, Johan III: s högskola å Gråmunkeholmen, 1 (Samf. S:t Eriks årsbok, 1912); N. Eden, Den sv. riksstyrelsens reorganisalion 1594—1602 (Hist. tidskr., 1901) s. 193; A. Jonsson, Hertig Karl och Sigismund 1597—1598 (1906), s. 88, 92; J. Messenius, Scondia illustrata, 8 (1702), s. 73, 78; S. Tunberg, Sigismund och Sverige 1597—1598, 1—2 (1917—18; särsk. d. 2, s. 59, 175 och passim); J. Werwing, Kon. Sigis- munds och kon. Karl den IX: s historier, 1 (1747).Hänvisa till den här artikeln
Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till.
Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johannes Tidikindi Bultius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17145, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. Linden.), hämtad 2024-04-19.
Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17145
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare.
Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johannes Tidikindi Bultius, urn:sbl:17145, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. Linden.), hämtad 2024-04-19.
