Meriter

Anders Baltzar de Maré, f. 9 mars 1798 i Stockholm, d. 6 sept. 1882 på Marieholm, V. Eds sn (Kalm.). Föräldrar: bergsrådet Jacob Gustaf de Maré och Emerentia Helena Hoppenstedt. Student vid Uppsala univ. 1814; kansliex. 1817; hovrättsex. s. å.; e. o. kanslist i handels- och finansexpeditionen s. å.; kopist 17 dec. 1818; protokollssekreterares n. h. o. v. 5 juni 1822; led. av borgarståndet vid riksdagarna 1840—41 och 1844—45; LLA 1851; led. av kommittén angående förbättrad skogshushållning 20 juni 1855; e. o. fullmäktig i Jernkontoret 1856—59 och 1862—71; ordf. i Kalmar läns norra hushållningssällskap 5 mars 1859—28 jan. 1865; adlad 4 maj 1860; led. av ridderskapet och adeln vid 1862—63 och 1865—66 års riksdagar; ordf. i Kalmar läns norra landsting 1865— 1866; hed:led. av nämnda hushållningssällskap 29 jan. 1866. Erhöll Jernkontorets stora guldmedalj 1835; RNO 1852; KVO 1859; KmstkVO 1869; HedLLA 1870.

G. 1 juli 1823 m. Anna Maria Nordenström, f. 10 okt. 1806 på Lugnsbo, V. Husby sn (Ög.), d.20 dec. 1886 i Västervik, dotter av lagmannen Emil Nordenström och Anna Helena Noréus.

Biografi

D. lämnade tidigt statstjänsten för att ägna sig åt praktiska värv. Vid faderns död 1821 övertog han skötseln av Ankarsrums bruks- och lantegendom i Hallingebergs socken, Tjust. Genom hans stora organisationsförmåga sattes bruket snart i ett enligt tidens krav ovanligt gott skick. Han lät på egen bekostnad vid Ankarsrums masugn anställa försök med tackjärnsblåsning med varm bläster, vilka försök, liksom de vid Brevens bruk samtidigt utförda, bidrogo till utvecklingen av tidens järnhantering. För denna insats tillerkändes honom redan 1835 Jernkontorets stora medalj i guld. På 1840-talet började på Ankarsrum gjutas de sedermera mycket använda projektilerna av tackjärn. Han utvidgade under hand bruksegendomen genom inköp av Toverums bruk med tillhörande masugn (i grannsocknen Locknevi) samt Eds bruk, Vinäs m. fl. egendomar. Genom sina förtjänster om bruksindustrien, till vars förnämsta målsmän han räknades,, blev han e. o. fullmäktig i Jernkontoret samt upphöjd i adligt stånd.

D. var från 1840 ledamot i borgarståndet såsom ombud för ett bruksdistrikt. Han tillhörde den oppositionsgrupp av godsägare, vilkas främste man var bruksidkaren Thore Petre, och var under riksdagarna synnerligen aktiv. Sedan D. 1860 adlats, bevistade han såsom huvudman den sista ståndsriksdagen och uppträdde under debatterna i dec. 1865 för representationsreformen.

I sin hembygd blev D. genom sin ekonomiska ställning samt stora arbetsförmåga och begåvning snart den ledande kraften. Han var en av de främsta tillskyndarna till att Kalmar läns hushållningssällskap 1859 delades i tvenne. Han blev den förste ordföranden i det norra hushållningssällskapet. Han förordnades likaledes av K. M:t till ordförande i Kalmar läns norra landsting, då detta läns landsting 1864 delades i två. Inom sin ort åtnjöt D. stort anseende och aktning. I det officiella eftermälet i Post- och Inrikes Tidningar karakteriseras han som verksam, kraftig, rättrådig och dugande. Som husbonde var han i bygden vida känd för sin stränghet; enligt gammal sed förekom under hans tid på Ankarsrum ännu husagan. Samtidigt ansågs han väl sörja för sina många underlydandes bästa. Han var, sades det av en insiktsfull minnestecknare vid hans död, iorddrott i detta ords gammaldags betydelse».

Författare

Gerhard Hafström.

Arkivuppgifter

Brev från D. finnas i Hartmansdorffska och Eugène von Rosens samlingar i Riksarkivet samt till W. F. Dalman och E. Key i K. biblioteket.

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Underdånigt betänkande och förslag ang. åtgärder befrämjande af en förbättrad skogshushållning. Afgifvet den 28 juni 1856 Sthm 1856. 1 bl., 252 s. (Reservation av D. såsom kommittéledamot 249—252).

Källor och litteratur

Källor: Berättelse om besluten vid Bruks-societetens allm. sammankomst i Jern-kontoret år 1835; G. Lagerström & H. Erickson, Fullmäktige i Jernkon-toret 1747—1934 (19351: Ada Rvdström & G. Hafström. Boken om Tjust, 7 (1928).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders Baltzar de Maré, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17452, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gerhard Hafström.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17452
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders Baltzar de Maré, urn:sbl:17452, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gerhard Hafström.), hämtad 2024-04-19.