Meriter

2. Simon Döpken (Depken) d. y., den föregåendes son, f. 1586 i Västerås, d. 10 sept. 1625 där och begr. 18 sept. s. å. i familjegraven i Västerås domkyrka. Studerade som ung, enligt J. Rudbeckius med god framgång, »sin kristeliga tro och religion såsom ock tungomål och bokliga konster» och gav till en början »gott hopp om sig, att han skulle bliva en lärd person»; övergick i enlighet med föräldrarnas önskan till att »lära köpmanshandel» och blev snart sin faders främste medhjälpare i Västerås; uppgives omkr. 1620 vara rådman och kyrkovärd; namnes 1625 av Carl Bonde som bruksägare i Västerbergslagen med Skinnskatteberg. Då D. bar samma namn som sin fader, bodde i samma stad, hade samma yrke och avled endast fem år efter denne, är det ofta omöjligt att avgöra, om en källuppgift avser fadern eller sonen, och detta har i regel och ämiu i nyutkommen litteratur rörande familjen D. givit upphov till förväxlingar.

G. 1610 m. Christina Christoffersdotter, f. i Västerås, d. 1630 där i pesten, dotter av ett ansett borgarpar (ej av bergsmannen Christoffer i Nor vid Stora Kopparberget, vilket på grund av 1700-talsuppgifter hittills uppgivits).

Biografi

D. visade liksom fadern stor frikostighet emot domkyrkan i Västerås. Sin förmögenhet placerade han annars förutom i handelsrörelsen i gårdsköp och förvärvade snart utöver de ärvda husen i Stockholm och Västerås flera nya gårdar. Från 1619 bodde han i »Strijkegården» vid Kyrkogatan i Västerås. D: s änka ärvde efter sin make en betydande förmögenhet och kunde bl. a. 1626 och 1628 genom nya gåvor till domkyrkan vidmakthålla familjetraditionen. Makarna hade tio barn, av vilka endast tre överlevde fadern. Vilka dessa voro, är icke, trots ofta förekommande uppgifter rörande barnen i litteraturen, tillfredsställande utrett. År 1631 rekommenderar Erik Larsson von der Linde hos Axel Oxenstierna varmt en Johan Döpken »s. Simon Döpkens son», vilken är »en ung kar» och har nyligen av von der Linde brukats att skeppa K. M: ts spannmål i Finland. Han är emellertid icke i övrigt bekant. En annan ung man, »s. Simon Döpkens arvinge», vilken var student, rekommenderas i Kammarkollegium till 100 rdr av »hans och hans medarvingars pretention av kronan». Ett av de till mogen ålder komna barnen var enligt obestyrkt, ofta förekommande uppgift Anna Simonsdotter Depken (Döpken), vilken dog i jan. 1668 och begrovs i Stockholms storkyrka. Hon var gift tre gånger, 1) m. borgaren i Stockholm Johan Gert Gerdes, stamfader för adliga och friherrliga ätterna Gerdessköld, genom vilket gifte hon blev delägare i Skultuna mässingsbruk; 2) i nov. 1642 m. Hans Ludvig Schiutz (Schutz), borgare i Stockholm och förvaltare av nämnda bruk; 3) i april 1658 m. senare biskopen i Strängnäs Ericus Gabrielis Emporagrius, vars son blev adlad Lillieflycht. De Depkenska gårdarna i Västerås och Stockholm synas ha till större delen försålts kort efter D: s död genom svågern Jacob Grundels försorg. Sålunda sålde denne 1625 stärbhuset tillhöriga hus i Västerås till domkyrkan för 500 dlr, och svågrarna Michel Melitz och Thomas Funck övertogo 1626 av stärbhuset fastigheterna kring Järntorget i Stockholm för sammanlagt 4,100 dir gångbart svenskt mynt. Den Depkenska släktgrenens i Västerås egendomar blevo sålunda tidigt splittrade på flera händer.

Författare

Å. Kromnow.

Källor och litteratur

Källor: Svea hovrätts lihri causarum 95:3:7. 105:2:13. 113-5-7 117:7:17, 118:8:7, RA; Sandberg-ska saml.. KA: Tänkehnkpn 1fi9fi 'Tvét-,' församlingens vigselbok 1640—1700. Stockholms stadsarkiv: *f TC^rrv/r^ saml., KB. — Kammarkollegiets protokoll med bil., 1, 1620—1638 CHandl ror. överiges hist., 4: 1, 1934); Axel Oxenstiernas skrifter och brefvexlin?. 2:11 (1905). — F. de Brun. Holmiana et alia. 5 (1924): A. Hahr, Västerås domkvrka (1923); S. Kjellberg, Västerås under Johannes Rudbeckii tid (Från Johannes Rudbeckius' stift, 1923): Marita Linderen. En borgarfamilj i 1600-talets Västerås (Länstidningfens 'iul. [Vestmanlands läns tidnings julläsning] 1933); E. Lyberg, Från Tärntors;et till Kopparberget (Dalarnas hembvedsbok 10411: J. Rudbeckius, En trostenjk likpredikan hållin . . . uthi... Siman Simanszons Depekensfl] ... begraffning

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Simon Depken d.y. (Döpken), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17468, Svenskt biografiskt lexikon (art av Å. Kromnow.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17468
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Simon Depken d.y. (Döpken), urn:sbl:17468, Svenskt biografiskt lexikon (art av Å. Kromnow.), hämtad 2024-04-19.