Meriter

1. Nils Djurklow, f. 20 maj 1641 i Stockholm, d. 29 mars 1714 i Jönsarbo, Heds sn, (Västm.). Föräldrar: kamreraren Jacob Johansson och Malin Eriksdotter. Studerade i Uppsala 1647—53 och i Holland 1653—58; livdrabant 1659; företog resa i Österrike och Ungern 1661—63; fänrik vid Södermanlands reg. 1663 och vid Västmanlands reg. 16 okt. 1665; tjänstgjorde i Riga juli 1666—sept. 1667; löjtnant vid nämnda reg. 28 juni 1667; konfirm.-fullm. 26aug. s. å.; tjänstgjorde vid befästningsarbetena på Karlsburg i Bremen april 1672—nov. 1674, i Pommern från nov. s. å., därav i Demmin aug. 1675—3 okt. 1676; kapten 18 mars 1675; tjänstgjorde i Stralsund 3 okt. 1676—22 okt. 1678; fången vid Bornholm 5 dec. s. å. och förd till Köpenhamn, sedan till Gliickstadt samt i Flensborg juli 1678—30 nov. 1679; hemkom till Malmö nov. s. å.; åter kommenderad till Tyskland, i Karlsburg jan. 1680—maj s. å., hemkom 21 juni s. å.; adlad 5 nov. s. å.; major 22 juli 1683; överstelöjtnant 3 febr. 1694; överste för Kalmar reg. 7 mars 1700; avsked 9 nov. 1701.

G. 1) 27 febr. 1681 på Lottesta, Härads sn (Söd.), m. Elisabeth Morgonstierna, f 24 juni 1693 och begr. 1 okt. s. å. i Folkärna kyrka (Kopp.), dotter av överstelöjtnanten Daniel Morgonstierna och Anna Margareta Svinhufvud af Qvalstad; 2) 16 sept. 1694 i Stockholm m. Anna Maria Reenstierna, f. 1662, f 15 april 1729 på Jönsarbo och begr. 29 maj s. å. i Schönströmska graven i Heds kyrka, dotter av kommissarien Abraham Momma, adlad Reenstierna, och Ingrid Johansdotter, samt änka 1692 efter assessorn Peter Svedberg, adlad Schönström.

Biografi

Efter studier i Uppsala och i Holland, där han särskilt ägnade sig åt språk, aritmetik och fortifikation, kom D. tillbaka lagom för att deltaga i andra danska kriget under Karl X Gustav, var med vid Köpenhamns belägring, följde sedan konungen till Göteborg och vistades där vid hans död 1660. Då han under den följande fredstiden saknade sysselsättning hemma, medföljde han ambassadören Per Sparre till Wien (1661) och gjorde sedan tillsammans med kejserlige generalmajoren Schultz resor i Ungern, där han besökte läger och befästningar. Efter tjänst i Riga hemkom han okt. 1667; större delen av sin officerstid tillhörde han Västmanlands rege- mente. Såsom kapten tog han med utmärkelse del i kriget på tysk mark 1675—79. Han var med i striderna vid Fehrbellin och Demmin, åtnjöt överbefälhavaren 0. W. von Königsmarcks synnerliga förtroende och synes ha varit den egentlige ledaren av operationerna till Stralsunds skyddande från sjösidan och kaperiernas bekämpande. Sedan Stralsund måst kapitulera, for D. sjö-ledes hemåt, men fartyget strandade vid Bornholm, och D. blev jämte åtskilliga andra tillfångatagen av danskarna och kvarhölls i Danmark till fredsslutet. Hans bragder under kriget meriterade honom för adelskap (1680). Under fredsåren fortsattes hans militära avancemang, och då kriget bröt ut 1700, fick han utan ansökan chefskapet för Kalmar regemente. I spetsen för detta deltog han i landstigningen på Själland, men då regementet 1701 skulle inskeppas för att deltaga i fälttåget i öster, begärde D. avsked, därtill föranledd av en sjuklighet, som troligen var sviter av de blessyrer han under krigen ådragit sig. D. var icke blott en tapper och duglig officer utan även en kunnig och bildad man, som gärna underhöll sig med lärda och boksyn ta män. Det sades om honom, att han »lärt sitt vittra tal förljuva med ett salt — som fordom i Aten och Rom så mycket galt».

Författare

G. Jacobson.

Tryckta arbeten

Tryckt skrift: öfverste Nils Djurklows (f. 1641, f 1714) egénhändiga lefnadsteckning, meddelad af G. Djurklou (Hist. tidskr., 14, 1894, s. 131-154).

Källor och litteratur

Källor: Militaria, ansökn. o. meritförteckn., RA; Likvidationer, 5—6, vol. 34, nr 1305, KA. — Kongl. may:ts tro-man. .. Nils Diurclows beröm-wärde lefnad . .. sammanfattad wid des begrafning . .. 1714. U. å. Fol. (Personalvers med biogr. anm.); D:s ovan anförda siälvbioar.: N. Wimarson. Sveriges krig i Tyskland 1675—1679, 1—3 (1897—1912).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils Djurklow, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17569, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17569
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils Djurklow, urn:sbl:17569, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2024-04-24.