Gustaf Bonde, Trolle-
Född:1806-02-03 – Stockholms stad, Stockholms länDöd:1884-02-05 – Stockholms stad, Stockholms län
Kavalleriofficer, Godsägare, Hovman
Band 05 (1925), sida 396.
Meriter
14. Gustaf Trolle Bonde, den föregåendes brorson, f. 3 febr. 1806 i Stockholm, d 5 febr. 1884 därstädes. Föräldrar: överstekammarjunkaren greve Fredrik Ulf Bonde och grevinnan Ulrika Johanna Lewenhaupt. Student i Uppsala 6 juni 1821; kvartermästare 8 febr. 1823 och kornett 22 apr. s. å. vid livregementets husarkår; avlade lilla matematiska examen 3 juni s. å.; löjtnant. 28 maj 1828; ordonnansofficer hos konung Karl XIV Johan. 15 febr. 1831; ryttmästare 10 mars 1832; erhöll avsked ur kåren 18 okt. 1834; tjänstgörande kammarherre hos drottning Desideria 11 juli 1839; erhöll avsked ur krigstjänsten 23 juli 1842; överstekammarjunkare 28 jan. 1862; tjänstfri vid hovet 1872. LLA 1863; LSkS 1868; HedLFrKA 1871.
Gift 1) 14 okt. 1832 på Sjöö i Uppland med friherrinnan Sofia Lovisa Banér, f. 23 maj 1811, d 5 juli 1834, dotter till överstelöjtnanten friherre Johan Gustav Banér; 2) 24 maj 1841 med sin svägerska friherrinnan Julie Vilhelmina Elise Susanna Banér, f. 13 okt. 1821, d 20 febr. 1911.
Biografi
B. tillträdde efter faderns död (1852) Vibyholm i Södermanland, efter farbroderns, excellensen greve G. Trolle-Bonde, död (1855) Sävstaholm i Södermanland, Katrineholm, Härrestad, Bordsjö och Askeryd i Småland och Trolleholm i Skåne samt efter sin faders syssling hovmarskalken greve Gustav Ulf Bonde Hörningsholm i Södermanland och Toftaholm i Småland — samtliga fideikommisser. Han ägde ock Kesäter i Södermanland och Hässelby i Uppland samt hälften i Bondeska palatset i Stockholm. B. kan. alltså utan överdrift betecknas som sin tids störste jorddrott i vårt land. De dyrbara bok- och konstsamlingarna på Sävstaholm ingingo icke i fideikommisset, men B. inlöste dem från de övriga arvingarna för 70,000 rdr b:ko, och han förstod väl att bevara traditionerna från farbroderns dagar med hänsyn till intresserad och frikostig omvårdnad särskilt om de rika konstsamlingarna, ett förhållande, varom dessas fortsatta tillväxt under hans tid bär vittne. Ett erkännande av B:s visade nit för konstens sak var hedersledamotskap i Konstakademien ävensom ordförandeskapet i Stockholms konstförening, varmed han under många år betroddes.
Författare
G. Jacobson.
Sök i Nationella Arkivdatabasen
Källor och litteratur
Nekrologer i samtida tidningar; [C. F. Lindahl], Sv. millionärer, 5 (1900); L. Looström, Konstsamlingarna på Säfstaholm (1882).
Hänvisa till den här artikeln
Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till.
Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf Bonde, Trolle-, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17928, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2024-11-08.
Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17928
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare.
Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf Bonde, Trolle-, urn:sbl:17928, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2024-11-08.