Jonas Beronius
Född:1779-10-28 – Skärvs församling, Skaraborgs län (på Ingelstorp)Död:1847-11-18 – Dannemora församling, Uppsala län (på Kullbol)
Bergmästare
Band 04 (1924), sida 20.
Meriter
1. Jonas Beronius, f. 28 okt. 1779 på Ingelstorp i Skärvs socken, d 18 nov. 1847 å Kullbol i Dannemora socken. Föräldrar: rektorn vid Lidköpings skola, sedermera utnämnde kyrkoherden i Norunga Peter Beronius och Brita Katarina Flygare. Genomgick trivialskolan och gymnasiet i Skara; student i Uppsala 5 okt. 1798; avlade examen till rättegångsverken 9 dec. 1799 och examinerades i bergsvetenskapen 9 dec. 1802. Elev hos E. Nordewall 1800; undergick examen i bergskollegiet 21 dec. 1802 och antogs till auskultant därstädes s. d.; ledde byggnadsarbeten vid Skultuna; konstmästare 1 mars 1805, kronogruvefogde 3 nov. 1806 och geschworner 6 okt. 1807, allt vid Dannemora; ledde byggnadsarbeten vid Harvik, Österby m. m.; erhöll bergmästares titel 13 jan. 1818; bergsfogde i Upplands och Roslagens bergsfögderi 26 juli 1830; erhöll avsked från geschwornersysslan 12 sept. 1839 med bruksårets utgång och från bergsfogdebefattningen 7 okt. 1847. Arbetande ledamot i Uppsala läns hushållningssällskap 1814; RVO 1819; LVA 1821.
Gift 16 okt. 1810 med Karolina Vilhelmina Bergvall, f. 7 aug. 1790, d 5 dec. 1872.
Biografi
B. har genom sin mekaniska skicklighet spelat en icke obetydlig roll för Dannemora gruvor och de kringliggande järnverken. Dannemoragruvorna hade år 1795 vid en översvämning av den invid dem belägna sjön drabbats av ett vattentillflöde, som först efter nära årslånga ansträngningar kunde övervinnas och klart visat nödvändigheten av genomgripande och omfattande skyddsåtgärder. Vid arbetenas planläggning anlitades B:s' gynnare E. Nordewall, och tack vare bl. a. dennes rekommendationer blev B. fäst vid det stora företaget. Han kom sålunda att leda byggandet av den 200 alnar långa stendamm, som uppfördes efter beslut år 1806 och blev färdig 1813. Med tillfredsställelse kunde han (1816) konstatera, att den fullständigt stod emot sjövattnet. Den på sin tid mycket omtalade anläggningen kompletterades, likaså under B:s' ledning, med andra betydande dammbyggnader. En svårighet för Dannemoragruvorna var en elakartad isbildning, uppgående ända till 30 och 40 famnar och förorsakad av den kalla luftens nedsjunkande i de vida dagöppningarna. B. lyckades bortsmälta isen genom att inpressa varmare luft medelst stora bälgar och gjorde sålunda den förut brukade dyrbara isrensningen överflödig. Uppmärksamhet inom fackkretsar tillvunno sig B:s' konstruktioner av uppfordringsverk och vattenhjul (engelska infallshjul). Till B: s' insatser vid Dannemoragruvorna hör även en fullständig nyorganisation av hela gruvdriften, varvid arbetarnas betalning ordnades efter betingssystem. Av bruken i Dannemoratrakten anlitades B. gärna vid byggandet av hamrar, sågar och kvarnar samt andra ingenjörsarbeten. Sin ålderdom ahan på akademihemmanet Kullbol, tillfredsställande sin verksamhetslust genom allehanda förbättringar av jordbruket och hemmanets åbyggnader.
Författare
B. Boëthius.
Sök i Nationella Arkivdatabasen
Tryckta arbeten
Tryckta skrifter: Utdrag af de vid Dannemora grufvor befintliga handlingar, relationer och räkenskaper rörande arbeten, som tid efter annan blifvit verkställde till vattnets afhållande från grufvorna och om deras tömmande efter den år 1795 timade öfversvämningen (Jernkont. annaler, Arg. 2, 1818, s. 77—87). — Berättelse om Dannemora grufvor (ibid., s. 88 —98, 1 pl.). — Beskrifning öfver nya konsthjulet och dermed förenade ftya stånggången vid Dannemora grufvor (ibid., Årg. 6, 1822, s. 163—175). — Vattenhjul med föränderlig skofling för bröstfall och underfall (ibid., Arg.. 9, 1825, senare häftet, s. 127—129).
Källor och litteratur
Källor : B:s ovan anförda skrifter; nekrolog över B. i Jernkont. annaler (1848) samt biografier över honom i VA Handl. (1847) och Sv. biogr. lexikon, N. F., 2 (1858—59); J. A. Almquist, Bergskollegium (1909).
Hänvisa till den här artikeln
Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till.
Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jonas Beronius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18106, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. Boëthius.), hämtad 2024-11-04.
Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18106
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare.
Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jonas Beronius, urn:sbl:18106, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. Boëthius.), hämtad 2024-11-04.