Meriter

Björklund, Johan Abraham, f. 28 juni 1844 i Uppsala. Föräldrar: slaktarmästaren Johan Gustav Björklund och Sofia Charlotta Lindström. Elev vid Uppsala katedralskola ht. 1855–vt. 1861 och vid Norrköpings lyceum ht. 1861–1863; student i Uppsala 26 sept. 1863; måste av ekonomiska skäl avbryta studierna; återvände till universitetet 1868; Östgöta nations förste kurator 1871. Medarbetare i veckotidskriften Samtiden 1872, i Stockholms dagblad maj–okt. s. å. och i Nya dagligt allehanda 1 nov. s. å.; stiftande medlem av Publicistklubben 1874 (upprepade gånger styrelseledamot och ordförande); redaktionssekreterare 1878, souschef 1884, huvudredaktör och ansvarig utgivare 3 febr. 1891–31 maj 1905, allt i Nya dagligt allehanda; har dessutom, ofta under signaturerna Bld och Janus, lämnat bidrag till ett flertal periodiska skrifter; deltog som Publicistklubbens delegerade i redaktionen av Julkvällen och Från Mälarstrand 1887–88; redaktör för Sveriges allmänna handelsförenings månadsskrift 1894 (utgivningsbevis 20 nov.); v. ordförande vid publicistmötet i Gävle 1895; styrelsemedlem och v. ordförande i Svenska publicisternas understödsförening 1897, ordförande därstädes 1902; ordförande i Svenska pressbyrån 1905; direktör för Svenska telegrambyrån 1906–08; ledamot i kommittén för konstindustriutställningen i Stockholm och dess pressombud 1909; ordförande i Allmänna pensionsförsäkringsbolagets förlags-a.-b. och i Stockholms södra jäsffabriks-a.-b.; styrelseledamot i Nya Hansa och i a.-b. Pumpseparator. RVO 1905.

Gift 1) 29 dec. 1874 med Helena Augusta Rundstedt, f. 14 maj 1845, d 16 febr. 1877, dotter till fabrikören Samuel Rundstedt i Norrköping; 2) 24 aug. 1878 med första hustruns syster Hedvig Dorotea Rundstedt, d 4 dec. 1840.

Biografi

B. tillhörde under nästan hela sin publicistiska bana, i trettiotre år (1872–1905); Nya dagligt allehandas redaktion, som medarbetare, redaktionssekreterare, souschef och slutligen huvudredaktör och ansvarig utgivare. Han gjorde sig till en början under signaturen Jarnus känd som en kunskapsrik och stilistiskt framstående teater- och litteraturanmälare, men han övergick småningom till politiskt författarskap, vilket sedan 1883 förnämligast sysselsatte honom, till dess huvudredaktörsskapet kom att medföra även varjehanda administrativa uppgifter. B. har sålunda kommit att knyta sitt namn till Nya dagligt allehanda under en tid, då tidningen spelade en mycket framskjuten roll såsom det konservativa, särskilt det protektionistiska partiets huvudorgan. I tullfrågan intog B. en strängt konsekvent ståndpunkt, icke blott under 1880-talets strider utan även under striderna om det nya systemets utbyggande under 1890-talet; liksom han 1892 var en av den Boströmska ministärens ivrigaste klandrare med anledning av nedsättningen av spannmålstullarna, så understödde han 1895, så gott som ensam inom hela pressen, regeringens förslag om reglering av proportionen mellan tullarna på malen och omalen spannmål, vilket förslag också efter häftiga strider, med en obetydlig modifikation, gick igenom. I norska frågan intog B. en bestämt avvisande hållning gentemot ensidiga krav från norrmännens sida på en friare ställning inom unionen liksom även mot alla tendenser till svenska eftergifter i detta hänseende. B. bidrog i sin tidning verksamt till agitationen för mellanrikslagens uppsägning (1895). Å andra sidan förordade han livligt förslaget om Lule—Ofotenjärnvägens byggande som statsbana (1898). Den tredje fråga, varåt B. ägnade huvudparten av sitt intresse, var försvarsfrågan; här var han alltid att finna bland de ivrigaste försvarsvännerna och understödde vid alla avgörande tillfällen (t. ex. 1892, 1901) med Värme förslagen till förbättring av försvarsorganisationen. B. var i sitt tidningsmannavärv en man med varm och levande övertygelse och drog sig icke för att uttala denna, men han gjorde det merendels i en lugn och saklig ton, och hans inlägg voro avfattade i en helgjuten, kultiverad stil, vilket avvann dem respekt även från motståndarnas sida. För publicisternas fackintressen har B. gjort betydande insatser, bl. a, i Publicistklubben. I den adress, varmed denna klubb uppvaktade B. på hans sjuttiofemårsdag (28 juni 1919), hyllades han för sin »betydelsefulla verksamhet i det offentliga ordets tjänst, präglad av personlig ridderlighet och levande känsla för publicistkallets höga mål och ansvar».

Författare

G. Jacobson.

Källor och litteratur

Källor: Nya dagl. allehanda, spridda årg. 1872—1905, samt 25 o, 28 juni 1919; Hvar 8 dag, Arg. 4 (1902/03), N:o 7; Publicistklubbens matrikel vid 20 :e århundradets början, utg. af V. Millqvist (1901). — Ang. B:s bidrag till den periodiska litteraturen, se B. Lundstedt, Sveriges period, litteratur, 2, 3 (1896, 1902).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Abraham Björklund, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18292, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18292
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Abraham Björklund, urn:sbl:18292, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2024-04-19.