Meriter

Bengt Magnusson, d 1294, riddare, riksråd, lagman i Östergötland, son till Magnus Bengtsson, likaledes lagman i Östergötland, tillhörde samma gren av Folkungaätten som Birger jarl, men hur nära han var släkt med denne, låter sig ej med visshet fastställas. Möjligen var Magnus Bengtsson son till Birgers broder Bengt.

Gift 1) med Margareta, d före 1275, då B. för hennes själs frälsning skänker några gårdar till ett kanonikat i Linköping; 2) med Sigrid, d 1289 och begraven i Skänninge dominikanerkloster.

Biografi

De notiser, som ur brev och urkunder kunna hämtas om B, äro mycket sparsamma. Sannolikt har han vid faderns död, 1263, omedelbart efterträtt denne som lagman. Den första bevarade urkund, i vars utfärdande han deltagit, är från år 1269. Från och med 1276 bär han riddarnamn. I ett flertal av konung Magnus' brev står han som medbeseglare, och han namnes bland de närvarande såväl vid Alsnö som vid Skänninge möte. Först i ett brev av år 1288 tillägges honom formligen rådsherretiteln, men säkerligen har han tillhört konung Magnus' råd alltifrån dess bildande i början av 1280-talet. År 1289 skall B. ha dragit på pilgrimsfärd. Han åtföljdes därvid av prosten Lars i Linköping; denne kom tillbaka år 1291, då han blev biskop i Linköping, och förmodligen har väl B. återvänt samtidigt. Lagmanstjänsten hade under hans frånvaro upprätthållits av sonen Magnus. Utom denne, som jämväl blev hans efterträdare som lagman, ägde han barnen Brynjolf, Ingeborg, g. m. Birger Petersson till Finstad, samt Katarina, g. m. drotsen Knut Jonsson (se Aspenäs-släkten). — Traditionen har till B:s namn knutit en romantisk berättelse, bevarad i Vadstenaabbedissan Margareta Klausdotters krönika om den heliga Birgittas släkt (från senare hälften av 1400-talet). Han är här konungens broder, bosatt pä Ulvåsa, och äktar denne oåtspord den lågättade Sigrid den fagra. Genom att sända honom en kappa, till hälften guldstickad, till hälften av simpel vadmal, förehåller först konungen brodern det olämpliga i detta äktenskap, men brodern svarar genom att låta sy vadmalen med guld och pärlor och besätta den med ädla stenar, och till slut blir konungen avväpnad genom Sigrids behag. Sägnen har ofta återberättats och slutligen vunnit stor popularitet genom Frans Hedbergs skådespel »Bröllopet på Ulfåsa», där emellertid i anslutning till en felaktig genealogisk konstruktion Birger jarl i stället för »konungen» framträder som herr Bengts anstolte broder. Numera har kritiken av hela berättelsen endast lämnat namnen Bengt och Sigrid oanfäktade. Ulvåsa har B. veterligen ej rått om. Sannolikt har detta gårdsnamn sitt ursprung från Birgittas man Ulf Gudmarsson.

Författare

Yngve Brilioth.

Källor och litteratur

Källor: Diplomatarium Suecanum; 1. 2 (1829, 37); Monumenta historica vetera ecclesias Suiogothicse, ed. E. Benzelius (1709-13)- Scriptores rerum Suec.carum, 3:2 (1876); H. Schück, Bröllopet på' UlS (Ur gamla papper, 1, 1892); K. G. Westman, Sv. rådets historia till år 1306 (1904)

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Bengt Magnusson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18486, Svenskt biografiskt lexikon (art av Yngve Brilioth.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18486
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Bengt Magnusson, urn:sbl:18486, Svenskt biografiskt lexikon (art av Yngve Brilioth.), hämtad 2024-04-19.