Meriter

2. Claes Gabriel Bergenstråhle, den föregåendes halvbror, son till hovrättsrådet Rudman Bergenstråhle i hans gifte med Lovisa Pfeiff, f. 24 sept. 1787 på Lunda i Bro socken, Uppsala län, d 31 jan. 1864 i Stockholm. Kadett vid krigsakademien 1800; avlade officersexamen sept. 1804; fänrik vid andra livgardet 6 nov. s. å.; adjutant 24 juli 1806; deltog med åländska fördelningen i landstigningarna i Finland 1808; löjtnant 28 dec. 1809; förste adjutant 15 jan. 1811; kapten i armén 6 apr. 1813; deltog i fälttågen i Tyskland s. å. och i Norge 1814; bevistade såsom ledamot av ridderskapet och adeln riksdagen 1815 och ett flertal följande riksdagar; stabskapten 27 febr. 1816; kapten i generalstaben och förste adjutant vid sjätte infanteribrigaden 13 aug. s. å.; major i generalstaben 18 mars 1817; ledamot i kommittén för utarbetande av nytt exercisreglemente för infanteriet 21 febr. 1820; överstelöjtnant 5 nov. 1821; förste adjutant vid andra infanteriinspektionen och stabschef 6 nov. s. å.; major i regementet 7 juni 1825; ledamot av kommittén angående nytt resereglemente och ny tågordning 7 febr. 1826—16 juli 1827; tillkallad i krigshovrätten vid granskning av ett av särskilda kommitterade 8 aug. 1826 avgivet förslag till ny krigslag 10 jan. 1828; förste major'21 apr. 1828; överste i generalstaben 21 aug. s. å.; v. landshövding i Jönköpings län 11 apr. 1835; generaladjutant 11 juni s. å.; landshövding i ovannämnda län 28 okt. s. å.; erhöll avsked från landshövdingämbetet 29 dec. 1855; friherre s. d.; erhöll avsked ur krigstjänsten 27 nov. 1860. Erhöll guldmedalj för tapperhet i fält 1809. RSO 1814; LKrVA 1824; KSO 1839; hedersledamot av Jönköpings läns hushållningssällskap 1846; KmstkNO 1848; erhöll CXIVJM s. å.

Gift 24 sept. 1822 med Kristina Sofia Lybecker, f. 17 febr. 1799, d 18 jan. 1888, dotter till kaptenen friherre Otto Vilhelm Lybecker.

Biografi

B., som i sin ungdom deltagit i trenne krig och tidigt blev medlem av generalstaben, var mycket intresserad av militära frågor, men hans egentliga betydelse är dock att söka på det civila området. Här var han vid sin utnämning till landshövding i Jönköpings län en oprövad kraft, men hans militära förtjänster och hans konungsliga sinnelag voro för de styrande en tillräcklig borgen för hans lämplighet. Inblick i allmänna frågor av olika B., som i sin ungdom deltagit i trenne krig och tidigt blev medlem av generalstaben, var mycket intresserad av militära frågor, men hans egentliga betydelse är dock att söka på det civila området. Här var han vid sin utnämning till landshövding i Jönköpings län en oprövad kraft, men hans militära förtjänster och hans konungsliga sinnelag voro för de styrande en tillräcklig borgen för hans lämplighet. Inblick i allmänna frågor av olika slag saknade han emellertid icke, och han ådagalade genast stor duglighet på sin nya post. Han grep energiskt in på flera områden. Så gjorde han mycket för jordbruket. Hushållningssällskapets verksamhet låg, då han tillträdda länet, nästan nere, men nu började dess handlingar till följd av hans yrkande vid årsmötet 1836 ånyo utges. På B:s initiativ anordnades flera gånger utställningar av nya lantbruksredskap vid landshövdingbostället Ryhov, där redskapens användning demonstrerades, till en början av från Degeberg tillkallade fackmän. B. var livligt verksam för bildandet av ett småländskt lantbruksinstitut; i det bolag, som stiftades för upprättandet av en s. k. rättarskola på Bjädesjöholm i Myresjö socken i Östra härad, ingick han som stor aktieägare och utverkade även, att skolan 1842 fick statsanslag. Mest betydelsefull var nog den andel, B. hade i sänkningar av sjöar och mossar för utvidgning av åkerarealen; många sådana företag genomfördes, de flesta efter en av honom utarbetad plan. Intresse för boskapsskötseln visade B. genom att på Ryhov anordna utställning av nötkreatur, att till sin egendom Näs i Norra Vedbo införskriva ädla nötkreatur från utlandet och att i mars 1855 taga initiativet till grundandet av ett s. k. stamholländeri, vilket dock ej kunde träda i verksamhet förrän ett par år efter slag saknade han emellertid icke, och han ådagalade genast stor duglighet på sin nya post. Han grep energiskt in på flera områden. Så gjorde han mycket för jordbruket. Hushållningssällskapets verksamhet låg, då han tillträdda länet, nästan nere, men nu började dess handlingar till följd av hans yrkande vid årsmötet 1836 ånyo utges. På B:s initiativ anordnades flera gånger utställningar av nya lantbruksredskap vid landshövdingbostället Ryhov, där redskapens användning demonstrerades, till en början av från Degeberg tillkallade fackmän. B. var livligt verksam för bildandet av ett småländskt lantbruksinstitut; i det bolag, som stiftades för upprättandet av en s. k. rättarskola på Bjädesjöholm i Myresjö socken i Östra härad, ingick han som stor aktieägare och utverkade även, att skolan 1842 fick statsanslag. Mest betydelsefull var nog den andel, B. hade i sänkningar av sjöar och mossar för utvidgning av åkerarealen; många sådana företag genomfördes, de flesta efter en av honom utarbetad plan. Intresse för boskapsskötseln visade B. genom att på Ryhov anordna utställning av nötkreatur, att till sin egendom Näs i Norra Vedbo införskriva ädla nötkreatur från utlandet och att i mars 1855 taga initiativet till grundandet av ett s. k. stamholländeri, vilket dock ej kunde träda i verksamhet förrän ett par år efter hans avgång. B: s framsynthet visade sig även i hans intresse för försäkringsväsendet. Till följd av hans initiativ bildades en brandstodsförening för länets hela landsbygd i stället för de förutvarande sockenföreningarna, och det var hans ingripande, man hade att tacka både för att företaget ej inskränkte sig till blott lösöreförsäkring och för att det ej efter första oktrojens utgång nedlades trots mångas missnöje över avgifternas storlek. Av mera bestående betydelse blev städernas lösöreförsäkringsbolag, i vars startande B. tog en väsentlig del. Vid riksdagen 1840—41 hade borgarståndet beslutat bildandet av ett dylikt bolag, för den händelse att teckningen komme att uppgå till minst fem miljoner. Då tillslutningen på grund av stadgarnas avfattning ej blev tillräcklig, ansåg borgarståndets kanslidirektion sig ej kunna vidtaga några åtgärder för företagets igångsättande, men nu grep B. in. Sedan en kommitté i Jönköping under ledning av assessor A. Filén utarbetat nytt förslag till reglemente, infunno sig på B: s kallelse i Jönköping i mars 1842 ombud från tjugu städer för förberedande överläggningar i saken. Det konstituerande mötet hölls 23 juli samma år, likaledes i Jönköping, under B:s ordförandeskap, och B. valdes till ordförande i centralstyrelsen; vid startandet utgjorde bolagets ansvarssumma femton miljoner rdr banko. B. tog även verksam del i bildandet av Smålands och Hallands hypoteksförening, som erhöll sanktion 12 nov. 1846, samt i stiftandet av en pensionsförening för länet, vars stadgar fastställdes 21 apr. 1852; redan vid 1844 års riksdag hade han motionerat om ett räntefritt lån åt en sådan. Ett kraftigt arbete utförde B. för åstadkommande av nykterhet inom länet och ordning vid gästgiverierna. Han var i flera år ordförande i Jönköpings nykterhetsförening, och 27 maj 1836 utfärdade han en märklig kungörelse, som avsåg att minska försäljningen av brännvin ; källare, värdshus och näringsställen förbjödos att sälja brännvin annat än vid måltider, gästgiverierna fingo ej lämna brännvin till andra än resande, och gästgivarna kunde avsäga sig utminuteringsrätten. Justitieombudsmannen väckte åtal vid Göta hovrätt mot B. för hans kungörelse, och hovrätten upphävde den, men den stadfästes av K. M:t 9 nov. 1838. Som B. ej fann sin kungörelse till fyllest, väckte han 7 mars 1840, ehuru förgäves, vid riksdagen motion om att det skulle vara totalt förbjudet att vid gästgiverierna försälja eller utdela spirituösa drycker. Allvaret i B: s nykterhetssträvan framträdde för övrigt vid många tillfällen, t. ex. vid beväringsmönstringarna 1838; då kallade B. fram de unga män, som avsagt sig bruket av brännvin, vilket hans avgång. Annat, för vilket B. ivrade, var ordnandet av fattigvården, skjutsningen och vägförhållandena. I alla tre frågorna motionerade han vid 1840 års riksdag. Som resultat av hans verksamhet i vägfrågan vann i Jönköpings län ett mera praktiskt sätt att laga vägarna tillämpning. B. medverkade vidare till anläggningen av Jönköpings hamn, i vars direktion han blev medlem, till utvidgningen av lasarettet i Jönköping och till anskaffandet av statsunderstöd åt staden efter den stora branden. En åtgärd, varför B. skarpt klandrades i Aftonbladet och andra tidningar, var hans stränga inskridande 1842 för att dämpa den s. k. predikarsjukan i ett par socknar. De värst angripna hade han låtit föra antingen till respektive hemorter eller till Jönköpings lasarett, och han hade hemställt hos justitiekanslern om anställande av åtal mot ett par av anstiftarna. Något klander fick B. ej uppbära av regeringen, men åtal anställdes ej.

B. tog ej någon aktiv del i de politiska striderna; icke ens vid 1840 års riksdag, då oppositionen mot Karl Johan kulminerade, yttrade han sig i någon av de brännande frågorna, men han dolde därför icke sitt konungsliga sinnelag och angreps också skarpt i Aftonbladet exempelvis för ett servilt tal på Karldagen 1841. Ehuru avgjort konservativ i politiska ting, förklarade han sig dock vid 1844—45 års riksdag önska, att sj älvskri venheten inom adeln skulle upphöra, att de orepresenterade ståndspersonerna skulle upptagas som särskilt stånd samt att valen skulle ske klassvis och riksdagen fördelas på två kamrar, allt under förutsättning att konungamakten ej försvagades. I sociala och ekonomiska frågor var B, som ovan anförts, i mycket en reformernas man, som förstod tidens krav. I allt var han det dock icke; så var han emot anläggandet av järnvägar, vilka han ej trodde skulle bära sig. Den oväld, den stränga aktning för rätt, som B. alltid visade, och den hänsyn till andras mening, som han oftast tog, gjorde, att han kom att åtnjuta fullt förtroende hos den stora allmänheten, som då fann den högdragenhet, vilken han ibland visade, mera naturlig, än vad man skulle gjort i våra dagar. Som ett bevis på det förtroende, varmed B. möttes, kan nämnas, att han första gången, hushållningssällskapet ägde rätt att välja ordförande, enhälligt valdes härtill, och att han, då han avsade sig uppdraget, söm enligt hans mening ej borde lämnas åt någon landshövding, valdes till sällskapets hedersledamot (1846). Det kan utan överdrift sägas, att B. är en av de allra dugligaste landshövdingar, Jönköpings län haft.

Författare

Tryckta arbeten

Tryckta skrifter: Anmärkningar vid den i Kongl. krigs-vetenskapsakademiens handlingar år 1832, 2: dra häftet [s. 112—158] införda Afhandling om infanteriets ställning på 2 och på 3 led, samt i sammanhang härmed, om 3:dje ledets användande som tiraljörer (KrVA Tidskr., 1833> N:o 9, s. 1—13). , ibid., s. 16—19. Förf. till avhandlingen var P. Chr. Loven.]' — Yttrande öfver Afhandlingen om fälttjenstöfningar (KrVA Tidskr., 18.33, N:o 10, s. 1—3; tills, med C. Reuterskiöld.) [Den ifrågavarande avhandlingen var förf. av H. Hjärne och införd i KrVA Handl., 1833, s. 275—302.] — Ars-berättelse [för 1833] af föredraganden för taktiken (KrVA Handl., 1834, s. 33—39). — Tal vid majoren ... Joh. Gust. Freijtagks jordfästning, i Grenna kyrka, d. 20 mars 1838, då den aflidnes vapen krossades. Jönköping 1838. 4: o 8 s.

Källor och litteratur

Källor: Ridderskapets och adelns prot.; Jönköpings läns K. hushålln.-sällsk. handl.; G. Säve m. fl., Jönköpings läns K. hushålln.-sällsk. historia 1814—1913 (1914—17); Jönköpings tidning (passim).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Claes Gabriel Bergenstråhle, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18581, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18581
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Claes Gabriel Bergenstråhle, urn:sbl:18581, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-23.