Meriter

2. Alexander Fredrik Berger, den föregåendes son, f. 30 juni 1844 på Södra Håkanbol i Nysunds socken, d. 9 juni 1901 i Uppsala. Intogs i Örebro h. elementarläroverk 1853; student i Uppsala 20 maj 1862; fil. kand. 14 dec. 1870; disp. 24 maj 1873; fil. doktor 31 maj 1875; vistades med offentligt understöd i Berlin under vintersemestern 1885—86 för matematiska studier. Docent i matematik vid Uppsala universitet 5 okt. 1875; förestod därstädes e. o. professuren i matematik läsåret 1884—85 samt professuren i samma ämne 12 mars 1888—13 mars 1890; uppfördes å andra förslagsrummet till sistnämnda tjänst 18 jan. 1890; tf. e. o. professor i matematik 13 mars s. å.—vt 1892. — Ogift.

Biografi

B. var en framstående matematisk forskare, som riktade sin vetenskap med många värdefulla resultat. Hans viktigaste arbeten behandla den analytiska talteorien, inom vilken han med sina forskningar fortsatte på de vägar, som öppnats av P. G. L. Dirichlet och L. Kronecker, vilken sistnämndes lärjunge han under sin Berlinvistelse varit. Jämsides med sitt vetenskapliga arbete utövade B. en nitisk och uppskattad verksamhet som akademisk lärare vid Uppsala universitet, där han dels såsom tillförordnad professor, dels som stipendiat höll offentliga föreläsningar läsåret 1884—85 samt från och med vårterminen 1888 oavbrutet varje termin till och med vårterminen 1901. Matematisk-naturvetenskapliga sektionen och större akademiska konsistoriet begärde flera gånger, ehuru förgäves, att en personlig e. o. professur skulle inrättas för hans räkning. Vid hans död vitsordades såväl hans rastlösa, samvetsgranna pliktuppfyllelse som hans blygsamma, flärdfria, vänfasta väsen och grundmurade redlighet.

Författare

R. MATTSON

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Att genom en gifven punkt inom en konisk sektion draga en rät linje så, att det afskurna segmentet blir det minsta möjliga (Redogörelse f. Karol. elementarlärov. i Örebro 1860/61, s. 41—47; tills. med L. J. Phragmén). — Om periodiska funktioner. Upps. 1873. (1), 51 s. (Gradualavh.). — Om primtalens förekomst i talserien. Upps. 1875. 29 s. — Sur quelques applications de la fonction gamma à la théorie des nombres. Upps. 1880. 4:o 87, (1) s. (Nova acta R.. soc. scient. Upsal., Ser. 3, Vol. 11, N:o 1.) — Elementära bevis för några formler i differenskalkylen (VA Öfversigt, Årg. 37, 1880, N:o 10, s. 39–53). — En generalisation af några formler i gammafunktionens teori (ibid., Årg. 38, 1881, N:o 9, s. 13—30; belön. med Ferrnerska priset 1882). — Sur une application des nombres des classes des formes quadratiques binaires pour un déterminant négatif. Upps. 1882. 4:o 22 s. (Nova acta R. soc. scient. Upsal., Ser. 3, Vol. 11, N:o 7.) — Sur une sommation de quelques séries. Upps. 1883. 4:o 31 s. (Ibid., Ser. 3, Vol. 12, N:o 7.) — Sur une application de la théorie des équations binômes à la sommation de quelques séries. Upps. 1886. 4:o 36 s. (Ibid., Ser. 3, Vol. 13, N:o 7.) — Om antalet lösningar till en viss indeterminerad eqvation med flera obekanta (VA Öfversigt, Årg. 43, 1886, s. 355—366). — Déduction de quelques formules analytiques d’un théorème élémentaire de la théorie des nombres (Acta mathem., T. 9, 1886/87, s. 301—320; belön. med halva Wallmarkska priset 1887). — Om rötternas antal till kongruenser af andra graden (VA Öfversigt, Årg. 44, 1887, s. 127—151). — Om en talteoretisk formels användning till transformation af en definit dubbelintegral (ibid., s. 153—158). — Recherches sur les valeurs moyennes dans la théorie des nombres. Upps. 1887. 4:o 130 s. (Nova acta R. soc. scient. Upsal., Ser. 3, Vol. 14, N:o 2; belön. med halva årsräntan av K. Oskar II:s jubelfestdonation 1887, med hänsyn även till avhandl. ’Sur quelques applications de la fonction gamma’, 1880.) — Sur une généralisation des nombres et des fonctions de Bernoulli. Sthm 1888. 43 s. (VA Bihang, Bd 13, Afd. 1, N:o 9.) — De Bernoulli’ska talens och funktionernas teori, baserad på ett system af funktionaleqvationer (VA Öfversigt, Årg. 45, 1888, s. 433—461). — Härledning af några independenta uttryck för de Bernoulli’ska talen (ibid., Årg. 46, 1889, s. 129 —138). — Om användningen af invarianter och halfinvarianter vid lösningen af allmänna algebraiska eqvationer af de fyra lägsta graderna (ibid., Årg. 47, 1890, s. 165—188). — Recherches sur les nombres et les fonctions de Bernoulli (Acta mathem., T. 14, 1890/91, s. 249—304; tills. med tidigare avhandl. om Bernoulliska talen belön. med halva årsräntan av K. Oskar II:s jubelfestdonation 1894). — Déduction des propriétés principales de la fonction elliptique générale du second ordre. Upps. 1891. 4:o 50 s. (Nova acta R. soc. scient. Upsal., Ser. 3, Vol. 14, N:o 12.) -– Om en användning af de Bernoulli’ska funktionerna vid några serieutvecklingar (VA Öfversigt, Årg. 48, 1891, s. 523—540); — En algebraisk generalisation af några aritmetiska satser (ibid., s. 683—720). — Sur les fonctions entières rationelles qui satisfont à une équation différentielle linéaire du second ordre. Upps. 1892. 4:o 28 s. (Nova acta R. soc. scient. Upsal., Ser. 3, Vol. 15, N:o 4.) — Sur une généralisation algébrique des nombres de Lamé. Upps. 1893. 4:o 33 s. (Ibid , Ser. 3, Vol. 15, N:o 10). — Sur l’évaluation approchée des intégrales définies simples. Upps. 1893. 4:o 52 s. (Ibid., Ser. 3, Vol. 16, N:o 4.) — Sur le développement de quelques fonctions discontinues en séries de Fourier. Upps. 1894. 4:o 33 s. (Ibid., Ser. 3, Vol. 15, N:o 13.) — Recherches sur les nombres polygonaux. Upps. 1895. 4:o 38 s. (Ibid., Ser. 3, Vol. 17: Fasc. 2, N:o 1.) — Om de konvexa polyedrarne (VA Öfversigt, Årg. 55, 1898, s. 497—522). — Undersökningar öfver några aritmetiska funktioner (ibid., s. 579—619). — Om en viss oändlig grupp af rationela hela funktioner (ibid., Årg. 56, 1899, s. 175—195). — Sur quelques relations entre les racines de certaines équations du troisième degré. Upps. 1899. 4:o 14 s. (Nova acta R. soc. scient. Upsal., Ser. 3, Vol. 18: Fasc. 2, N:o 1).

Källor och litteratur

Källor: Handl. ang. lediga e. o. professuren i matematik vid Upsala universitet (1901); J. von Bahr & Th. Brandberg, Upsala universitets matrikel 1896; Upsala nya tidn. 10 o. 14 juni 1901.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Alexander F Berger, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18585, Svenskt biografiskt lexikon (art av R. MATTSON), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18585
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Alexander F Berger, urn:sbl:18585, Svenskt biografiskt lexikon (art av R. MATTSON), hämtad 2024-04-20.