Meriter

1. Petrus Aurivillius, f. 23 mars 1637 i Knutby socken, d 23 okt. 1677 i Uppsala. Föräldrar: dv. kyrkoherden i Knutby Olof Kristoffersson Aurivillius och Barbro Cassiopæa. Åtnjöt skolundervisning i Uppsala och Gävle; student vid Uppsala universitet febr. 1650; disp. 5 juli 1658 (Περι της αρετης, pres. H. Ausius), 13 okt. 1660 (De ministerio verbi et sacramentorum, pres. E. Odhelius) samt 27 nov. 1661 (Emuc, thematvm miscellaneorum, pres. O. Unonius); företog resa till utlandet juli 1663–aug. 64 och besökte därunder universiteten i Wittenberg, Leipzig, Jena, Helmstedt, Altorf, Tübingen, Heidelberg, Strassburg, Leiden och Utrechi; fil. magister 13 dec. 1664; disp.. 9 dec. 1665 (Disputatio theologica, in qua judex controversiarum in theologia... demonstratur &.. . ad disputandum proponitur, pres. L. Stigzelius). Adjunkt i teologi 22 febr. 1665; prästvigd s. å.; professor i logik och metafysik 7 okt. 1668; utbytte denna anställning mot professuren i grekiska 27 juli 1674; tillika e. o. professor i teol. fakulteten 10 dec. s. å.; universitetets rektor juli–dec. 1675; ledamot i rannsakningskommissionen för trolldomsväsendet i Uppland 1676.

Gift 20 jan. 1667 med Margareta Blix, d 26 aug. 1690, dotter till landssekreteraren i Uppsala län Magnus Blix.

Biografi

Rikt begåvad, bedrev A. med största iver sina akademiska studier och väckte tidigt uppseende, särskilt genom sin färdighet i grekiskan; redan 1653 hade han offentligen givit prov på sin skicklighet i grekisk versskrivning genom gratulationsverser till J. O. Molstadius i dennes disputation »De sensibus internis». Åtskillig dylik grekisk tillfällighetsvers föreligger av hans hand; berömda äro hans grekiska minnesverser år 1663 över Magnus Gabriel De la Gardies i tidig ålder bortryckta söner Jakob August och Johan Karl. A:s' studier omfattade för övrigt teologi och filosofi. För att fullständiga sin akademiska utbildning reste han efter tidens sed i juli 1663 till utlandets förnämsta lärosäten. Hemkommen följande år, promoverades han till magister och försvarade sedan ett teologiskt lärdomsprov under professor L. Stigzelius. Han var alltså väl rustad för sin akademiska karriär. Hans verksamhet som framstående grecist har knappt lämnat andra spår än de redan omnämnda grekiska verserna. Betydelsefullare var han som filosof. Så gott som hela hans litterära alstring behandlar filosofiska och teologiska ämnen. Han anslöt sig till aristotelismen, sådan den utbildats vid de svenska högskolorna av A. Thuronius (i Åbo) och J. Lenæus (i Uppsala), och han visar icke ringa dialektisk styrka i det logiska systemets vidare utformande. År 1672 utgav han sin lärobok »Elementa logicæ», som för långa tider blev normgivande för undervisningen i logik vid universitetet; Jakob Boëthius (den sedermera så bekante prosten i Mora) gjorde därav ett för skolundervisningen avsett sammandrag, som upplevde många upplagor. Att döma av L. Norrmannus' uttalande i parentationen (1702) över brodern juris professor Erik Aurivillius, var filosofen A. en väldig katederhjälte, som, våldsam och slagfärdig i ordskiftet, satte åhörarna i brand och själv tycktes helt och hållet låga i blickar, ord och åtbörder. Bland den stora mängden av disputationer, som ventilerades under hans presidium, märkas de sex »Disputationes metaphysicæ» i (1674–75), vilka med nytt titelblad sistnämnda år utgåvos samlade under titeln »Elementa philosophiæ primæ seu metaphysicæ?». I föreläsningsform behandlade A. även naturfilosofin;bevarade anteckningar efter dessa föreläsningar giva, enligt Annerstedt, vid handen, att A. »känner Cartesius' arbeten väl men bekämpar honom starkt, i synnerhet i fråga om bestämmande av naturens begrepp, dock tvekar han ej att göra honom rättvisa i åtskilligt, särskilt framhåller han, att man missförstått Cartesius' sats om tvivlet och förblandat den med de gamla skeptikernas rent negativa tvivel, under det Cartesius blott hävdat dess berättigande som grundvillkor för sanningens slutliga uppdagande».

Författare

A. Nelson.

Arkivuppgifter

Ett antal handskrifter av A. samt. en minnesbok från studieresan Y. 20) förvaras i Uppsala universitetsbibliotek.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: a) akad. avhandl. och program: se J. H. Liden, Catalogus disputationum (1778) och E. Meyer, Program utg. vid Upsala universitet 1599—1700 (1905); b) övriga skrifter: ytöyof l-iuräma? nomini ac memoriaä illustrissimorum olim juvenum. . . dn. Jacobi Augusti De la Gardie.. . nec non dn. Johannis Caroli De la Gardie... in academia Upsaliensi dictus. Sthm [1663]. 4 :o 8 bl. — Ad... dn. Axelium Oxenstierna . . ., cum deposito magnifici rectoris ... munere . .. academias Ubsa-liensi valediceret. l[(>o-nti.aT>')f,iuv. [Upps.] 1671. Patentfol. [Inneh. även ett 'sfvayQafifia till dens. av Chr. Aurivillius.] — Elementa logicas peripateticas juxta veram ac genuinam discipliinas hujus instrumentalis indolem fideliter ador-nata, et in ,usum studiosaa iuventutis acad. Ups. publicas luci commissa. Upps. u. å. 12 :o 15 bl., 210 s. [3 olika uppl., jmed tilläghah dat. 1672.] Ny uppl. Gtbg 1694. 12 :o 7 bl., 245 s. — P. Aurivillii Elementa logica? peripateticae ad usum juventutis scholasticae in epitomen redacta.. . per J. B. Strängnäs u. å. 12:o 16 bl.; ... nunc iterum correctius edita per Jacobum Boetium. Västerås 1692. 39 s. (andra uppl. med samma ort- och årbeteckning men endast resp. 37 och 38 s., troligen yngre). [Detta Boëthius' sammandrag omtrycktes sedan i ett flertal uppl., den feista kända Linköping 1744, av vilka somliga äro försedda med förklarande noter.] — Elementa philosophias prima: seu metaphysicae, in usum florentissimas juventutis studiosae acad. Upsaliensis, qua unquam fieri potuit, brevitate simul ac perspicuitate concinnata. Upps. [1675]. 12 :o 20 bl., 497, (3) s. [Tidigare under åren 1674—75 utg. i sex disp. ,under titeln '.'Disputationes metaphysicas'.] — Se i övrig t, ang, grekiska lyckönskningsverser av A., Fants jnedannämnda arbete.

Handskrifter (samtliga i 'UB): Originalmanuskripten till några av A :s disputationer (sign. R. 24). — Anteckningar från studierna i Tübingen 1663; manuskript till. några disputationer; predikoutkast m. m. (T. 212). — Manuskript till A:s' föreläsningar i naturfilosofin: 'Physicse praalectiones' (P. 110). —--Manuskript hörande till A:s' arbete 'Elementa logicas peripatetica;' (i P. 111). — En del, numera ej kända, arbeten i handskrift, huvudsakligen orationer, omnämnas därjämte av Schefferus, s. 229, 230.

Källor och litteratur

Källor: A. Grubbs progr. vid A:s' begravning 11 dec. 1677, omtr. i Chr. Nettelbladt, Memoria virorum in Suecia eruditissimorum rediviva, 4 (1731); Biogr. lexikon, 1 (1874); G. Gezelius, Försök til et biogr. lexicon, 4 (1787); C. Annerstedt, Upsala universitets historia, 2:1—2 (1908—09); E. M. Fant, Historiola litteraturæ Grascaj in Svecia, 2 (1781—84); L. Norrman, Orationes panegyricas (1738); J. Schefferus, Svecia literata (1680).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Petrus Aurivillius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18940, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. Nelson.), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18940
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Petrus Aurivillius, urn:sbl:18940, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. Nelson.), hämtad 2024-04-23.