Meriter

1. Haqvin Bager, f. 19 maj 1711, d 10 febr. 1782 i Malmö. Föräldrar: handlanden i Malmö David Håkansson Bager och Magdalena Märta Lorich. Företog efter erhållen utbildning för handelsyrket en utländsk resa, varunder han bl. a. besökte England, samt sedermera en resa till Holland. Erhöll burskap såsom grov- och spannmålshandlare i Malmö 27 okt. 1735.

Gift med Anna Katarina Sölscher, f. 10 apr. 1717, d 1776, dotter till handlanden Didrik Sölscher i Malmö.

Biografi

Sin största betydelse har B. haft genom sin praktiska verksamhet. Med sin spannmålshandel förenade han en för ortens dåvarande förhållanden ansenlig rederirörelse och uppdrev slutligen sin affär till den främsta i sitt slag i Malmö. Därjämte idkade han ett ganska betydande jordbruk utanför staden. Mest känd har han blivit genom sitt författarskap. Hans utrikes resor och omfattande affärsrörelse förskaffade honom praktisk erfarenhet inom olika verksamhetsområden, och hans för tiden ovanligt rikhaltiga bibliotek vittnar om hans kännedom om samtidens ekonomiska litteratur. I sin litterära produktion, som föreligger i en mängd traktater, tidningsartiklar och andra tryckalster, visade sig B. såsom en välmenande men ganska obetydlig skriftställare på olika områden av den allmänna hushållningen. Han predikade mot yppighet och lyx och för användandet av inhemska tillverkningar. Han kritiserade storskiftet på skånska slätten och föreslog utvägar till åkerbrukets förbättrande därstädes, bl. a. anläggandet av försöksjordbruk, han gav råd om gödsling och höstnad, uppfann maskiner för torkning av säd, diskuterade växelkursen och undervisade om maltberedning, han gav anvisningar att befordra skeppsfarten, städernas handelsrörelse och handaslöjderna o. s. v. Nödvändigheten för Malmö att anlägga en hamn framhölls starkt av B., som emellertid till plats härför föreslog först (redan 1749) Limhamn, senare området emellan citadellet och stadsbefästningen, medan den 1775 fastställda planen till hamnens förbättring gick ut på en utbyggnad av den redan förefintliga båthamnen. — Ett föga tilltalande drag hos B. var hans processlystnad. Ständigt var han invecklad i rättegångar och tvister, varifrån en mängd rättegångshandlingar av honom befordrades till trycket. Såväl dessa som sina skrifter i övrigt uppblandade B. ofta med, såsom Gustav Ljunggren säger, »rimmerier av den tänkbart plattaste beskaffenhet», vilket gjorde honom känd över hela riket »såsom en typ för en usel versmakare», särskilt sedan Kellgren i Stockholms posten gjort honom till föremål för åtlöje.

Författare

Gustaf Clemensson

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Oförgripelige tankar om then höga wäxel-coursens förmodeliga fallande. Sthm 1745. 4: o (4) s. — Oförgripelige tankar om hushållningen, i afseende til åkerbrukets förbättrande på skånska slätten, och then dyra tidens förmodeliga afstadnande, genom wår jords rätta häfd, spannemålens skötsel, siöfartens utwidgande, och wåra inhemska förmåners i akt tagande. Sthm 1745. 36 s., 1 tab. — Sweriges wälgång, grundad uti stapel-städernes lifaktiga handels-rörelse, jordens ochr thes afwels bättre kännedo/mi och bruk, samt medels anskaffande til mera kärlek och smak för swenska tilwärkningar. Sthm 1746. 32 s. — Then dyra tidens afskuddande. Sthm 1749. 56 s. — Oeconomiskt samtal emellan en swänsk, en engelsman och en holländare. Sthm 1750. 30 s. — Anmärkningar öfwer then Swenska Ori tredje stycke. Sthm 1750. 22 s. — Anmärkningar öfwer then Wälme-nande patriotens åtskilliga sattser som befinnas uti hans åtta först utgifne ark. Sthm 1753. 43 s. ¦— Angående skånska spannemålens förbättring. Sthm 1754. 15 s. — Swar öfwer Erich Svensons och Jöns Hornsei, uti Lärda tidningarne i innewarande' år utgifne tankar om folkbristen; samt genswar och prqject til skogarnes besparande uti riket. Sthm 1755. (8) s. — Mina til mitt och Malmö borgerskaps syftande nödwändiga angelägenheters föredragande uti följande tjugu tre puncters. innehåll af mig författadt och ländande til Kongl. Maj: ts, rikets och thet allmännas nytta, påstår jag må blifwa wid tilkommande riksdag, jemte om staden flera och andra beswär författar, på beswärsstället wid riksdagen upwiste, inskrifne och nådige resolutioner therpå utwärkade. [Sthm 1755.] 28 s. — Föreställning til then laglärde Ingeman Matson och hans oeconomiska willosatsers rättande. Sthm 1756. 32 s. — Förslag, huru en hamn wid Limnhamnen nära in til Malmö stad skulle kunna inrättas. Sthm 1761. 4: o 22 s., 2 kartor. — Anmärckningar öfwer ricksens höglåfliga ständers deputations för fiskeriernes wård i riket, under den 21 junii 1762 genom trycket utgifne project... Lund [1763.] 43 s. Annan uppl. Gtbg s. å. 4: o 31 s. — Repliqve till Götheborgska weckobladen sidstledne år under N:o 10. Lund 1765. 123 s. — Beskrifning om den för-träffelige cur och hielpemedel, hwilka de uti Europa nyligen af fä-pästen angrepne boskaps creaturen til hälsan hulpit.. . Lund 1773. 4: o 14 bl. [Jmfr Lunds tidn. 1773, N:o 28, 29, 31.] — Ett stort antal rättegångshandlingar, särskilt från åren 1766—71. — Bidrag till Dagl. allehanda. — En skilda verser.

Handskrift: Nyckelen till den swänska öfwer balancen, hwilken och uplåter wägen till sades bröds ärhållande för alla menniskiör, i alla tider innom Sweriges gränsor. (I godsägare Ernst Bagers å Torsberga ägo.)

Källor och litteratur

Källor: B: a bouppteckn. 1782, Malmö stadsarkiv; hans relation över den nya hamnen vid Limhamns kalkbruk 13 okt. 1749, fortifikationens arkiv; A. U. Isberg, Bidrag till Malmö stads historia, 2 (1897—1900); G. Ljunggren, Sv. vitterhetens häfder, 1 (1873).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Haqvin Bager, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18982, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gustaf Clemensson), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18982
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Haqvin Bager, urn:sbl:18982, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gustaf Clemensson), hämtad 2024-04-24.