Meriter

Beck, David, f. 25 mars 1621 i Delft, d 20 dec. 1656 i Haag, var en känd holländsk porträttmålare, som efter studier i sin hemstad, där porträttmåleriet blomstrade i den Miereveldska skolan, inträdde i A. van Dyck's ateljé i London och alltså räknas bland dennes holländska lärjungar. Han understöddes av Karl I, vars söner han skall ha undervisat i teckning. Senare uppges han ha arbetat vid franska och danska hoven, innan han 1647 begav sig till Sverige och av drottning Kristina antogs till hovmålare. Enligt svenska urkunder utfärdades B:s beställningsbrev på hovmålarbefattningen 8 maj 1647. Lönen var 600 dlr smt årligen utom särskild betalning för varje för drottningen utförd målning. De få år, B. stannade i Sverige, var han flitigt sysselsatt med utförande av porträtt såväl av drottningen som av ett stort antal betydande män, svenskar och utlänningar i drottningens närhet, de allra flesta som det synes för drottningens egen räkning. Redan 1651 lämnade B. Sverige. Den 25 okt. detta år utfärdades pass för honom. Resan gällde enligt passets ordalydelse särskilda uppdrag: »en resa till Belgien, Frankrike, England, Italien och andra utländska nationer för avmålandet av några furstliga personer och för andra våra affärers skull». Det uppges, att han vid utländska hov skulle överlämna exemplar av ett av honom målat porträtt av drottning Kristina samt kopiera fursteporträtt. Samma dag som passet utfärdades, avgick brev till räntekammaren, att B:s årslön på hans begäran skulle tillställas honom i och för resan. Lönen utbetaldes t.o.m. 1653, men till Sverige återkom konstnären aldrig mera. Om hans resor ger den äldre litteraturen åtskilliga upplysningar. År 1652 skall han en kort tid ha uppehållit sig i Amsterdam, 1653 i Rotterdam, därpå begivit sig till Rom eller i drottningens följe rest dit. I Rom tillhörde han de nederländska målarnas gille »Schilderbent». Han bar där på grund av sina nio guldkedjor med tillhörande medaljer — alla dyrbara fursteskänker — vedernamnet »Gulden szepter» och synes haft samma besvärligheter med sina målarkamrater som en gång van Dyck. Sannolikt ledsagade han drottningen på hennes resa från Rom till Paris 1656. Hans död i Haag samma år skall enligt Houbraken förorsakats av förgiftning. Ganska få original av B. ha blivit bevarade hos oss, men kopior av hans arbeten i målning och gravyr föreligga däremot i stort antal. B. stod i Stockholm i förbindelse med den från Danzig bördige hovgravören Jeremias Falck (vid vars dotters dop 8 febr. 1651 han var vittne) och porträttmålaren Henrik Münnichhoven, vilka båda utfört arbeten efter hans original. Genom O. Granbergs forskningar veta vi även, att B. var rikligt representerad i drottning Kristinas berömda tavelgalleri, såväl i Stockholm som i Rom. Det var arbeten av B. och fransmannen Sébastien Bourdon, som i Rom för drottningen bevarade dragen av hennes forna omgivning, förklaringen till, att B:s originalarbeten äro så sällsynta i svenska samlingar. På grund av det »wanderleben», B. förde, erbjuder det vissa svårigheter att vinna några säkrare uppgifter om hans verksamhet efter avresan från Sverige 1651. Så mycket veta vi dock, att han från skilda orter till Sverige hemsände fursteporträtt, av vilka flera ännu finnas i behåll.

Under de år, B. arbetade för svensk räkning, utövade han en ganska livlig verksamhet. Han prisas också av sina biografer för sin flinkhet, som dock ej sällan torde ha urartat till ytlighet och snabbmåleri. Skicklighet och rutin hade han otvetydigt förvärvat sig. Till sin stil är han även i sina bästa bilder eklektikern, som än erinrar om van Dyck och franskt barockmåleri, än om allvarsammare holländsk porträttkonst under Rembrandtsk påverkan. Som exempel på den ena arten av porträtt kan nämnas drottning Kristinas konterfej i nationalmuseum, som exempel på den andra den allvarsamma, kärnfulla bilden av Gustav Horn på Gripsholm. Och flera av de porträtt, efter vilka Falck graverat, ha nog varit av samma verkningsfulla, gedigna karaktär som detta. Men även de mera eleganta modeporträtten röja en viss holländsk tyngd.

Original av B. äro: det ovannämnda porträttet av drottning Kristina, knästycke i vit atlasklänning och blå slöja, som fladdrar över axeln, i högra handen ett skrivet pappersblad, parkbakgrund med fontän etc, 1650 signerad bild, nationalmuseum, replik därav på Gripsholm; det likaledes redan nämnda porträttet av Gustav Horn, i harnesk med blågrå, guldbroderad fältbindel, signerad bröstbild, Gripsholm; även en bild av Karl X Gustav därstädes; porträtt av Louis De Geer d. ä., äldre man i svart dräkt och svart kalott, hos baron G. De Geer, Stockholm; Per Brahe d. y., med harnesk och kommandostav, höftbild, Skokloster, replik i Smålands nations ägo i Uppsala; Axel Oxenstierna, midjebild, Skokloster; biskop Johannes Matthiæ Gothus, bröstbild, Strängnäs konsistorium. Av B. utförda kopior äro porträtten av Karl I av England (efter van Dyck), Fredrik III av Danmark, dennes gemål Sofia Amalia, Fredrik III av Holstein-Gottorp, Ludvig XIV tillsammans med sin gemål Anna av Österrike och bror Filip av Orleans, drottning Cecilia Renata av Polen, samtliga på Gripsholm. En ytterligare efterforskning, ej minst i våra slottssamlingar, skulle säkerligen öka antalet av målarens egenhändiga arbeten. Bland äldre målade kopior efter B. må nämnas: Gustav Horn i Uppsala universitet, Cartesius i Observatoriet i Stockholm, Magnus Gabriel De la Gardie, höftbild med harnesk och kommandostav, målad av Henrik Münnichhoven, Axel Oxenstierna, målad av M. Merian, båda på Gripsholm, där även 1800-talskopior av Lennart Torstensson och Louis De Geer förekomma. Jeremias Falcks gravyrer efter arbeten av B. bilda ett helt galleri porträtt av statsmän, diplomater och krigare; kända äro även sticken av drottningen och hennes båda kusiner pfalzgrevarna Karl Gustav och Adolf Johan. Att döma av den efter drottningens död 1689 i Rom upprättade förteckningen över hennes konstsamlingar funnos i dem följande målningar av B.: drottning Kristina (3 porträtt), Axel Oxenstierna, änkedrottning Maria Eleonora, Hans Kristoffer Königsmarck, Magnus Gabriel De la Gardie, Arvid Wittenberg, K. G. Wrangel, Lorens von der Linde, Karl X Gustav (2 stycken), hertig Adolf Johan, konung Vladislav av Polen, prinsessan Hedvig Eleonora, Korfits Ulfeld, greve Dohna, Ebba Sparre, vetenskapsmännen Grotius, Cartesius, Salmasius (2 stycken), Vossius, Bourdelot, Naudé, Petau och Bosschaert, diplomaterna Chanut, Whitelocke och Pimentel m. fl.

Biografi

Författare

A. Hahr.

Källor och litteratur

Källor: Riksregistr., RA; räntekammarböcker, kammararkivet; S. L. Gahm Perssons Biogr. saml.: Konstnärer, Vol. 1 (handskr., UB, sign. X. 219); katalogen över nationalmuseets tavelsamling. — Repertorium f. Kunst-wissenschaft, 8 (1885); Cornelis de Bie, Het gulden cabinet (1661—62); J. B. Descamps, La vie des peintres flammands, allemands et hollandois avec des portraits, 2 (1754); O. Granberg, Drottning Kristinas tafvelgalleri på Stockholms slott och i Rom (1896); dens., Om kejsar Rudolf II :s konstkammare (1903); dens., Inventaire general des trésors d'art en Suéde, 1—3 (1911—13); A. Hahr, David von Krafft och den Ehrenstrahlska skolan (1900); A. Houbraken, De groote Schouburgh der nederlantsche Konst-schilders en Schilderessen, 1—3 (1718—21) samt tysk övers, därav av A. v. Wurzbach (Quellenschriften f. Kunstgeschichte u. Kunsttechnik des Mittel-alters u. der Renaissance, Bd 14, Wien 1880); N. Sjöberg, Sv. porträtt i offentliga samlingar, 2 (1907); G. Upmark, Jeremias Falck (Valda skrifter, 1901).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
David Beck, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/19098, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. Hahr.), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:19098
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
David Beck, urn:sbl:19098, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. Hahr.), hämtad 2024-04-18.