Meriter

1. Franz Beck, f. 22 mars 1814 i Gau-Bickelheim i Rhen-Hessen, d. 15 maj 1888 i Stockholm. Föräldrar: borgmästaren i Gau-Bickelheim Domenique Beck och Eva Lambert. Lärde bokbinderiyrket och kom 1840 till Stockholm, där han 1843 blev egen mästare. Erhöll guldmedalj vid utställningen i Malmö 1881, diplom som hedersmästare i Berlins bokbindarförening s. å. samt medaljen Litteris et artibus 1882.

Gift 1 juni 1851 med Julia Lovisa Charlotta Carlsson, f. 28 febr. 1825, d. 30 maj 1889, dotter till kammartjänaren hos Karl XIV Johan Karl Gustav Karlsson.

Biografi

B. började sin verksamhet i en tid, då bokbindarkonsten i stort sett hade en nedgångsperiod och saknade stödet av ett förstående samlarintresse. Han specialiserade sig från början på praktband. Mest efterfrågade blevo minnesalbum, diplomportföljer, lyxband för hedersgåvor och dylikt, vartill senare även kom fotografialbum. Därjämte tillverkades på hans verkstad ramar, skrin, etuier m. m. Till utstyrseln använde B. med förkärlek sådana för det egentliga bokbinderiet främmande prydnader som de på 1840–50-talet omtyckta pärl- och stramaljbroderierna samt senare rikt arbetade silverbeslag eller träskärningar, vilka monterades på band i siden eller sammet. På 1860-talet arbetade B. gärna med en då modern dekoration med stålstift, som sammansattes till mönster, bårder, titel, namnchiffer o. s. v. Stålstiften ersattes stundom av den med bokbinderiet bättre förenliga guldpunkteringen, och guld- och blindtryck användes även. B:s dekorationer verka oftast enligt vår tids uppfattning något orediga och stillösa, men han har också åstadkommit band, som tack vare en flärdfriare utsmyckning med räta linjer eller ett enkelt rokokomotiv visat sig mindre beroende av smakens växlingar. B:s tekniska arbete, som mången gång vid de tunga praktbanden sattes på svåra prov, var alltid utmärkt, och han ivrade städse varmt för sitt hantverks höjande och utveckling, såväl tekniskt som konstnärligt. Många av den följande generationens bästa svenska bokbindare fingo sin första utbildning i B:s verkstad.

Författare

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Franz Beck, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/19099, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:19099
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Franz Beck, urn:sbl:19099, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-23.