Biografi

Mesterton, släkt.

Släktnamnet har i Sverige tidigast kunnat beläggas i Sthlms tänkeböcker 1618–24, där en köpsven från Danzig vid namn Petter "Meisterthun" eller "Mesterthun" namnes. Han var fordringsägare hos flera sthlmsborgare, köpte sv stångjärn och hade gatubod i Sthlm.

Den förste med namnet M, som kan beläggas ha varit bosatt i Sverige, var Jacob M (d 1689 på sitt 64:e år enl Flores virtutum), som uppgavs vara född i "Lijt" i Skottland, då han 1652 (Handelskollis arkiv) fick burskap som grosshandlare i Sthlm. Uppgiften (Örnberg; Leijonhufvud), att han skulle ha varit son till en guvernör i Edinburgh vid namn Archibald M, torde vara oriktig, eftersom någon guvernör med detta namn ej kunnat beläggas, men en skeppare Archibald Masterton (d 1639) i Leith hade en son med namnet James. Att denne skulle ha emigrerat till Sverige och vara identisk med Jacob M, har dock ej kunnat bevisas. Då Jacob M fick burskap i Sthlm, uppgavs han ha varit i tjänst hos den skotske sfhlmsköpmannen Hans Helleday (bd 18, s 566) i åtta år, och som hans löftesmän fungerade denne och dennes svärfar, den likaledes skotske sthlmsköpmannen Jacob Feif (bd 15, s 507). Med hänsyn till uppgifterna om den förutnämnde danzigköpsvennens förbindelser med Sthlm är det av intresse, att Jacob M 1657 korresponderade med en engelsk köpman i Königsberg (Civilakter), och att han 1672 lät döpa en son med namnet Petrus.

Den sistnämnde är sannolikt identisk med Peter M (d 1744), som var en av Karlshamns största köpmän och skeppsredare. Denne var nämligen redare för ett skepp tillsammans med borgmästaren där Peter Schaey och hans son med samma namn (Rosengren, 2, s 214; jfr s 48), och Jacob M.s andra hustru, Petrus M:s mor, hette Petronella Schaey. Släktskapen framgår också av att ett av Peter M:s barn vid sitt dop 1718 frambärs av en Eva Maria M, som torde vara identisk med en 1673 i Sthlm (Nik) döpt dotter till Jacob M med detta namn. Peter M importerade vin, specerier, salt, råg, kaffe och te samt exporterade beck, tjära och vrakaska. Redan 1698 hade han jämte sin blivande svärfar av kommerskollegium fått privilegium på tobaksspinneri, men denna rörelse torde ha nedlagts redan efter några år. Senare fick M privilegium 1718 på garveri på sin gård Beckagården i Asarum strax norr om Karlshamn och 1719 på såpsjuderi där. 1724 började han plantera tobak, och 1730 fick han av kommerskollegium privilegium på att spinna tobak av egna blad, en verksamhet som fortsatte till någon tid före hans död. M blev tidigt en av Karlshamns förmögnaste män. Vid den kortvariga danska ockupationen 1710 tog generalerna sitt kvarter i hans hus, och han var en av de fem borgare som togs som gisslan för erläggandet av brandskatten till danskarna och hölls som fångar i Khvn i mer än ett år. Efter hemkomsten lånade M ut pengar till det sv amiralitetet, och 1717 var han bland de borgare i Karlshamn som åtog sig att skaffa proviant till örlogsflottans manskap. Han var riksdagsman 1713–14och 1719 och rådman i Karlshamn 1720–44. Hans son Henry M (1711–94) var handelsman i Amsterdam enligt ett inventarium efter fadern 1744 men återvände senast 1764 (mtl 1765) till Karlshamn. Dennes yngre bror Claes M (1713–95) blev 1746 hovsekreterare utan lön, var senare inspektor vid kammarkollegiets konfiskationsmagasin och bodde de sista decennierna av sitt liv på den förutnämnda Beckagården i Asarum, vars namn 1779 på hans ansökan av Gustav III ändrades till Gustafsborg. Så blev han LPS.

I litteraturen uppges den förutnämnde sthlmsköpmannen Jacob M ha varit far också till amiralitetskommissarien Jacob M (d 1720, 47 år gammal enligt begravningsboken) i Gbg. Någon son med detta namn förekommer emellertid ej i Nicolai församlings dopbok. Enligt denna döptes sthlmsköpmannens barn Petrus och Eva Maria 1672 resp 1673, de år som skulle ifrågakomma, om begravningsbokens uppgift om amiralitetskommissariens ålder är riktig. En Jacobus M uppges emellertid komma från Sthlm, då han 1689 inskrevs vid Uppsala universitet, och 1675 döptes den nämnde sthlmsköpmannens son Jockim; åtminstone från 1500-talet finns flera exempel på att en person omväxlande kallas Jacob och Joakim. Det kan i sammanhanget tilläggas, att ett par av sthlmsköpmannens döttrar blev ingifta i amiralitetskretsar. Hans förutnämnda dotter Eva Maria blev sålunda gift med amiralitetsbyggmästaren Charles Sheldon, och hennes syster Petronella, som döptes 1677, blev gift med amiralitetsöverkommissarien Per Psilander och mor till amiralen och amiralitetsrådet friherre Nils Psilanderschiöld.

Amiralitetskommissarien Jacob M var i sitt äktenskap med en dotter till borgmästaren Hans von Gerdes (bd 17) far till Carl M (d 1773, enl Åbo sv församhs dödbok 59 år gammal, vilket snarare talar för det av Hülphers uppgivna födelseåret 1713 än för det i uppslagslitteraturen förekommande 1715). Denne inskrevs 1731 vid Blekinge nation i Lund tillsammans med den förutnämnde Claes M, vilket också talar för riktigheten i uppgiften, att deras fäder var bröder. Han blev magister i Lund 1738, var docent i Helmstedt 1741–42 och blev professor i logik och metafysik i Åbo 1746, teol dr i Uppsala 1752 och tredje teologie professor i Åbo 1767. M blev den främste förespråkaren i Åbo för tysken Christian Wolffs filosofi, men i sina skrifter mildrade han allt i denna filosofi som kunde vara stötande för de teologiska renlärighetsivrarna. Någon särskilt framstående lärare tycks han inte ha varit. M skildras som en lugn och kall natur och som något torr i sin undervisning. Han presiderade för 95 akademiska avhandlingar i filosofi – men ej för någon under den tid han var teologie professor – och publicerade korta ofullständiga sammandrag som läroböcker i psykologi (1762), logik (1763), naturlig (eller filosofisk) teologi (1765) och ontologi (1766), allt i Wolffs anda om än något uttunnat. Skönlitterärt skymtar M i Z Topelius' Fältskärns berättelser.

I sitt äktenskap med en dotter till lundabiskopen Carl Papke var Carl M far till Carl Jacob M (1753–1829), som blev häradshövding i Hollola, Tavastehus län, 1783 och fick lagmans nhov 1799 och hovrättsråds nhov 1812. Från denne härstammar en finländsk släktgren.

Carl Jacob M:s yngre bror Daniel M (1761–1848) deltog i sjöslagen vid Hogland 1788 och Fredrikshamn och Svensksund 1790 och fick två tapperhetsmedaljer i guld. Efter att ha fått avsked med kaptens nhov 1807 blev han 1809 politierådman i Åbo, och 1840 fick han kollegieassessors n h o v. Av hans söner var det endast den som miniatyrmålare, etsare och kartograf bekante kaptenen Johan Casimir M (1808-65) som flyttade till Sverige.

Den sistnämndes äldre bror stadskassören Carl Daniel M (1797–1830) i Åbo var far till Carl Benedict M (1826–89) som 1843 flyttade till Sverige som student i Uppsala, där han blev med kand 1852, med lic 1854, med dr 1855 på avhandlingen Om medfödt hjernbråck samt kir mag och docent i kirurgi 1856. Sedan han även publicerat Studier i bråck-läran, 1. Om radicaloperation för ljumskbråck (1857), blev han professor i kirurgi och obstetrik 1857 (tf 1856). 1858 öppnade Carl M i dåvarande länslasarettet den första kirurgiska polikliniken i Uppsala, som han själv förestod till 1886, och 1859 skapade han – delvis med egna medel – en förlossningsavdelning med klinik i samma våning av länslasarettet. 1867 överflyttades polikliniken till det nybyggda Akademiska sjukhuset, som väsentligen tillkommit på hans inititativ och genom hans energiska uthållighet. 1859 var M Uppsala universitets representant i kommittén för utarbetande av förslag till ändamålsenligt ordnande av den medicinska undervisningen. Som sådan fortsatte han sin lärare Israel Hwassers (bd 19) mer än 30-åriga kamp mot Karolinska institutet och reserverade sig mot kommitténs förslag så att centralisera den medicinska undervisningen till Sthlm. M publicerade också flera broschyrer i denna fråga, som 1861 av regeringen avgjordes i enlighet med hans reservation (jfr bd 17, s 50). Han hade också sökt påverka riksdagen i frågan. 1869–70 var han universitetets rektor. M hade också en alltmer växande enskild praktik. Han har karakteriserats som butter men godmodig, och på grund av hans skicklighet som kirurg ombildades hans namn av omgivningen ofta till "Mästertången". M:s föreläsningsms och anteckningar från utländska resor mm finns i UUB, en berättelse av honom om en utländsk resa 1864–65 i VA:s bibliotek.

Carl Benedict M var farfar till kapten Carl Fredrik Nils M (1888–1962). Nils M, vars mor gifte om sig med Oscar Levertin (bd 22), var chef för den militäravdelning på ett 60-tal man, som av polischefen i Ådalen 1931 rekvirerades mot demonstranter i samband med strejkoroligheterna där. Då folkmassan ej lät sig hejda vid Lunde, Gudmundrå, beordrade Nils M skottlossning, vilket ledde till att fem personer dödades och fem sårades. Justitiekanslern fick därför i uppdrag att vid Västernorrlands regementes krigsrätt föra talan mot bl a M, och denne dömdes för försummelse vid fullgörande av tjänsteplikt till åtta dagars vaktarrest utan bevakning, medan de efterlevandes skadestånds- och ansvarsyrkanden ogillades. Vid överklagande frikändes M såväl av krigshovrätten som 1933 av HD. De nämnda händelserna väckte stort uppseende, och tidningarnas uttalanden ledde till flera åtal för missbruk av tryckfriheten. Mest känt blev M:s åtal mot Arthur Engberg (bd 13), som i Social-Demokraten kallat honom mördare och dömdes till böter och skadestånd. De förra undanröjdes 1932 genom den av den frisinnade regeringen kungjorda amnestin, men HD fastställde ett skadestånd på 5000 kr till M, som donerade detta belopp till Föreningen pensionerade officerare. Han befordrades 1938 till major och blev 1950 överstelöjtnant i armén. Kusin till honom är litteraturhistorikern fd förste bibliotekarien vid GUB Erik M (f 1903).

Författare

H G-m

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Litt:excerpter hos prof Olof H Selling, Danderyd; A Bergholm, Sukukirja, 2 (1901); G Bodman, Skotska släktnamn i sv industri o teknik (Deedalus 1948), s 81; Leijonhufvud; G G:son Weman, Om släkten Weman o dem som härstammar från denna 1590–1912 (1912); Örnberg, 8 (1892). - Petter "Meisterthun" eller "Mes-terthun": STb från år 1592, 10–11, 13–14 (1973-79). – Jacob M (d 1689): brevsvar 31 juli 1985 från Scottish record office, SBL; Handel och sjöfart, vol 38: 1679, Västmanlands läns renov domb, vol 14, f 187v, Svea hovrätts arkiv E VI a2aa: 194:9 o 204:7, RA; Nikolai kyrkoarkiv Clal: 4:29, Han-delskolks arkiv A 1:5 (prot 1652–54), p 60, Civilakter 1661, nr 501, SSA; S:t Nikolai kyrkas i Sthlm vigselbok, 1 (1894), s 113; Flores virtutum ... eller en redelig mans kiänne-märcken vptecknade wijd ... Jacob M:s begrafningsact den 1 maij 1689 (u å). – Peter M: Kommerskolfs arkiv BI a: 71, f 288v-292, o B la: 73: 17 april, Rgk 1873:246, RA; Nikolai kyrkoarkiv G I a 1:4: 29 o 42, SSA; Bidrag til den store nordiske Krigs Historie, 2 (1903); G Bodman, Ab Eneroth & C:o o dess föregångare tekn fabriken "Göta Lejon" jämte en hist framställning av Gbgs o Sveriges äldre tvättmedelsindustri (1930), s 202; BorgRP före frihetstiden (1933); d:o från frihetstidens början, 1 (1945); J Bromé, Karls- krona stads hist, 1 (1930); Hantverkare o fabriker inom sv tobakshantering 1686–1915 (1950); Index över sv porträtt 1500–1850 i SPA:s samkar, 2 (1939); G Lindeberg, Sv ekonomisk politik under den görtzka perioden (1941), s 77; Millqvist; H Rosengren, Karlshamns hist, 1–2 (1918–28); G H Stråle, Alingsås manufakturverk (1884); A Tuulse, Kyrkorna i Ronneby, Karlshamn o Sölvesborg (Sveriges kyrkor. Blekinge, 4, 1959–62), s 246. – Henry M: Biographica, RA; Karlshamns rådhusrätts arkiv FII a: 28, nr 259, LLA; Leijonhufvud. – Claes M: Inrikes civilexp:s registratur 1779, f 1094, kammarkolks skr till K M:t, vol 255: 24 april, kammarrevisionens skr till K M:t, vol 31: 7 mars, Biographica, RA; G Bergström, Stora sjötullen & lilla tullen i Skåne, Halland o Blekinge samt på Gotland 1658-1765 (1958); S Högberg, MLPS (1961); Leijonhufvud; SjBlek. – Jacob M (d 1720): Biographica, RA; Nikolai kyrkoarkiv C I a 1: 4: 29, 42, 61 o 103, SSA; W Berg, Samhar till Gbgs hist, 3 (1890); Gbgs eskader o örlogsstation 1523-1870 (1949); J Kleberg, Amiralitetskollegium marinförvaltningen. Biogr ant:ar 1634–1934 (1934); UUM 1 (1900–1911), s 323. Sammanblandningen av namnen Jacob o Joakim: Danmarks gamle Personnavne, 1:1 (1936-40), sp 599 o 649; GIR 19 (1901), s 177 f; A Trolles jordebok 1498 (HH 31, 1938), s 24, 261 o 268. – Carl M: Allm verks skr till K M:t, vol 461: 11 nov 1751, landsh:s i Göt skr till K M:t, vol 29, f 108 f, Biographica, Ericsbergsarki-vets autografsaml, RA; A Hulphers' genealogier, vol 5, p 120, Västerås stadsbibi (mikrofilm i KB); Biograph lexicon öfver namnkunnige sv:a män, 9 (1843); Brev från o till C F Mennander (1942); A Grfotenfelt], Kaarle M (Kansallinen elämäker-rasto, 4, 1932); I A H[eikel], Carl M (FBH 2, 1903); dens, Helsingfors univ 1640–1940 (1940); H Hofberg, Sv biogr handlex, 2 (ny uppl, 1906); LUM 1667–1732 (1926–32), s 163; K K Meinander, Porträtt i Finland före 1840-talet (1931); NF [2.] uppl, 18 (1913);TRein, Filosofins studium vid Äbo univ (1908); H Råbergh, Teologins hist vid Åbo univ (1901), s 172 ff; SjBlek; SMoK; J J Tengström, Chronologiska förteckn:ar o ant:ar öfver finska univ:ets fordna procancellerer samt öfver fa-culteternas medlemmar o adjuncter (1836). – Carl Jacob M: H Holmberg m fl, Suomen tuomiokunnat ja kihlakunnantuomarit (1959); V Lagus, Åbo akademis studentM, 2 (1895); A W Westerlund, Åbo hovrätts presidenter, ledamöter o tjänstemän 1623-1923, 2 (1923). - Daniel M: M 1833, RA; Lagus, a a; B v Malmborg, Sv porträttkonst under fem århundraden (1978). – Johan Casimir M: Hult-mark; Lagus, a a; v Malmborg, a a; SKL; S A:son Sparre, Biogr ant:ar om officerare o vederlikar anställda 1780-1926 (K Västmanlands reg:s hist, 5, 1933). – Carl Benedict M: TU 5:11 o 7:77, KB; P Bagge, Minnen från Uppsala katedralskola läsåren 1874–99 ... (1922), s 40; G Bergmark, Hwasseria-ner o män från sekelskiftets Upsala, 1 (Nord medicin, 14:2, 1942); D Blomqvist, Ungdoms- o nationsminnen (Upplands nations Å, 3–4, 1940–41), s 20 f; Carl Benedikt M (Ny illustr tidn 1889); I Carlsson, Uplands nation 1800-1914 (1915); dens, Upplands nations hus (Nationshusen i Uppsala, 1915), s 26, 28; E Clason, Vid aftäckandet av Carl Benedict M:s grafvård (Upsaja läkareförenings förhandkar, N F, 4, 1899); A Davidsson, Katalog över sv handteckn:ar i UUB (1958); E Essen-Möller, Bidr till förlossningskonstens o den obstetriska undervisn:s hist i Skåne (1943); dens, Bidrag till Lunds medicinska fakultets hist (1947); Från upländsk bygd (1899), s 7 o 47; K Gierow, 1790–1867 (LU:s hist, 3, 1971); G W v Francken, M öfver sv stora landtlogens grundläggare o embetsmän ... (1880); A Hahr, UU:s porträtt- o tavelsaml, 3 (1943); Hofberg, aa; A M Holmgren, En axplockning ur mina Uppsala-minnen (Hågkomster o livsintryck, 17, 1930), s 21; G Holmgren, Hemmet med de öppna dörrarna (ibid, 20, 1939), s 23-27; Index över sv porträtt 1500–1850 i SPA:s samkar, 2 (1939); H Kjellin, Uno Troili 1815-75, 2 (1917); E v Koch, Några sjukhusminnen från 1870-talet (Hågkomster o livsintryck, 9, 1928), s 7, 9; A Larsson, Förteckning öfver Värmlands nations medlemmar från 1595 till 1877 (Värmlands nations hist, 1877); F Lennmalm, Sv läkaresällskapets hist 1808-1908 (1908); dens, Karolinska medikokirur-giska inst:s uppkomst o utveckling (Karolinska rae-diko-kirurgiska institutets hist, 1, 1910), s 214–218; S-E Liedman, Israel Hwasser (1971); J Lindblom, Inbjudning till de högtidligheter med vilka ... Sven Thunmark o ... Sune Bergström komma att i sina ämnen installeras (1947), s 11 ff; H Lundh, Det glömda Uppsala (1963); Minnesord öfver ... M (Finska läkaresällsk:s H, 31, 1889, s 437 f); C R Nyblom, UU:s konstsamkar (1902); K Nyblom, Vad hände under år 1870? (Vid sextio år. Föreningen 1870 års mäns minnesbok 1870–1930, 1929), s 71, 75 f; G Retzius, Biogr ant:ar o minnen, 1 (1933); Biogr lex, NF, 7 (1875–77); A Schagerström, Gamla minnen från Uplands nation (Upplands nations Å, 1, 1938), s 25; T T Segerstedt, Universitetet i Uppsala 1852 till 1977 (1983); R Sievers], Carl Benedikt M (FBH, 2, 1903); N Sjöberg, Sv porträtt, 1 (1903); dens, Porträtt af sv läkare o apotekare, 1 (1910); SLH 2:2 (1876); SPG; E Svensén, De döde (Nornan, 17, 1890, tr 1889), s 231 f; S G Svenson, Studentens klang- o jubeltid. Från Juntan till skandinavismen (Upsalastudenten genom tiderna, 1950), s 159; Sv läkaresällskapet 1808-1908 (1909); Sv uppslagsbok, 2 uppl, 19, (1951); N E Taube, I de glada musernas tjänst (Upsalastudenten genom tiderna, 1950), s 398; R T[igerste]dt, Karl Benedikt M (NF, [2.] uppl, 18, 1913); Tre inspektorsporträtt (Minnesskrift vid Upplands nations 300-årsjubileum, 1942), s 84–88; P H Tförngren], Carl Benedict M (SMoK 5, 1949); G W Törnqvist, Professor Carl Benedict M (1940); Upsala stadsfullmäktige 1863-1938 (1938), s 44; UU 1872-97 (1897), 1, s 72, 74, 78f, 91, 104, 3, s 116 f; UUM (1883). – Carl Fredrik Nils M: Utslagshandl i besvärs- o ansökningsmål 1932, nr 1250, o 1933, nr 860 a-f, Justitiekanslersämbe-tets arkiv E III a: 1167–1171 (Adalskommisionens arkiv), RA; Berättelse avgiven av den av K M:t tillsatta kommissionen för undersökn rörande oroligheterna i Gudmundrå mil kommuner av Vnl maj 1931 (1931); R Casparsson, LO under fem årtionden, 2 (1951); R Essen, Sverige upplever världen (1935); K K:son Leijonhufvud, K Södermanlands reg:s hist, 3 (1919); Nils M (SvD 13 nov o ST 14 nov 1962); NJA 1:59 (1932, tr 1933), s 559-62, o 1:60 (1933, tr 1934) B, s 68 IT; N M (DN 14 nov 1962); B Norman, Ådalen 31 (1968), särsk s 79 o 168-74; L Näslund, Ådalen 1931. Vägledning till RA:s utställning 1981 (1981); SvDÅ 9 (1932), s 115, 118, 10 (1933), s 18f, o 11 (1934), s 30; E Tengberg, Ädalskravallernai press- o riksdagsdebatt (1957) o där anf källor; Å Thulstrup, Reformer o försvar (1938); dens, rec av Tengberg, a a (HT 1957).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Mesterton, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/19147, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:19147
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Mesterton, släkt, urn:sbl:19147, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-25.