Biografi

Looström (Loström), släkt, härstammande från skattebonden Mats Jansson (1716—59) i Hållsta, Lohärad, Sth, som var far till trädgårdsmästaren Mathias Loström (1743—99) i Sthlm. Dennes son kamreraren i Sthlms justitiekollegium Carl Fredrik L (1786-1827) var svärfar till Nils Wilhelm Lundequist (se denne). Lundequist hade 1829 övertagit P Götreks (bd 17) bokhandel i Sthlm, vilken han 1833 inför sin flyttning till Uppsala överlät till sin svåger Karl Robert L (1811-89), och vilken denne drev till 1848 som firma N W Lundequist & C:o. Karl L hade även förlagsverksamhet, från 1841 under eget namn. Hans förlag ägnade sig framför allt åt praktiska handböcker av olika slag samt nyare sv vitterhet, men dess förnämsta artiklar var G H Mellins två stora planschverk Sverige framstäldt i teckningar (1836—40) och Sveriges store män, snillen, statsmän, hjeltar och fosterlandsvänner samt märkvärdigaste fruntimmer (1840—49). L var v ordf i Sv bokförläggareföreningen 1843—52. Han sålde sitt förlag 1872 och var 1870—81 kommissarie i riksbanken. L var farfar till kanslirådet Axel Birger L (1889-1973).

Karl L:s bror åldermannen i järnbärarämbetet Claes Fredrik L (1813-62) var far till Claes Julius L (1846-1916). Denne Claes L var från 1862 anställd hos bokhandelsfirman Samson & Wallin och köpte 1874 tillsammans med sin kamrat där Alexis Grönvall (bd 17, s 386) av Isidor Bonnier dennes avlidne far Adolf Bonniers sortimentsbokhandel i Sthlm, vilken de fortsatte som firma L & Komp. Samarbetet dem emellan blev ej gott, då Grönvall var allvarlig och flitig men L en glad sällskapsmänniska och sångarbroder, som trots kompanjonens motstånd började förlagsverksamhet. Sedan Grönvall lämnat firman 1886, var L ensam ägare. Genom att ge större förskott än andra förlag kom han att bland sina förlagsartiklar få de första upplagorna av August Strindbergs böcker Det nya riket (1882), Herr Bengts hustru (1882) och Sv öden och äventyr, 1-3:2 (1882-84). L fann emellertid snart, att det översteg hans ekonomiska resurser att vara Strindbergs ende förläggare. Förhållandet dem emellan blev så småningom mindre gott, och Strindberg har i uppsatsen En tysk förläggarprocess (tr i Samlade otryckta skrifter, 2, 1919) i förklädd form men på ett genomskinligt sätt gett "en i hög grad orättfärdig och snedvriden skildring av sina egna affärstransaktioner med L" (K O Bonnier, 4). 1897 gick L i konkurs, och förlaget såldes till Frans Beijer (bd 3), vars förlag 1917 uppgick i Albert Bonniers. Där finns talrika och numera utgivna brev från Strindberg till L från åren 1882— 91, av vilka många citerats i den vetenskapliga litteraturen. På äldre dagar drev han en mindre förlagsverksamhet i sin hustru Jennys namn under firma J L & Komp. Hans bror överintendenten Carl Ludvig L (se nedan) var far till fd direktören i Städernas livförsäkringsbolag Olof Ludvig L (f 1892).

Författare

H G-m

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Mathias Loströms bouppt 1799, SSA; Birger L, Släkten L (1912); Sv släktkal, 15 (1962). Mathias Loström: M H Reenstierna, Ar-stadagboken, 1, 3 (1946-53). Carl Fredrik L: A Munthc, Västra Södermalm intill mitten av 1800-talet (1959); Reenstierna, a a, 1-3. Karl Robert L: Riksbankens mssaml, vol 6, RA; TU 7: 69, KB; I A Bonnier o A Håncll, Ant:ar om sv bokhandlare intill år 1935, 2 (1935); K O Bonnier, Bonniers, 2-4 (1930-31); S Rinman, Studier i sv bokhandel (1951); Samfundet S.H.T:s ledamöter 1844-98 (1898); H Schiick, Den sv (örlagsbokhandelns hist,

2 (1923), s 372. Axel Birger L: Nils L, Birger L (SvD

3 febr 1973). Claes Julius L: S Ahlström, Strindbergs erövring av Paris (1956); Bonnier o Håneli, a a; K O Bonnier, a a, 3-4 (1930-31); dens, a a, 5 (1956), s 35, 39, 251; Å Bonnier, Bonniers (1974); Claes L t (Sv bokhandelstidn 1916, nr 45); S-G Edqvist, Samhällets fiende (1961); T Eklund, Tjänstekvinnans son (1948); A Hagstcn, Den unge Strindberg, 1 — 2 (1951); O Lagercrantz, August Strindberg (1979); M Lamm, Minne av August Strindberg, 1-2 (1940-43); H Lindström, Hjärnornas kamp (1952); G Ollen, Strindbergs 1900-talslyrik (1941); Rinman, a a; A Strindbergs brev, 2-10, 12, 14 (1950-74).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Looström (Loström), släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/20339, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:20339
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Looström (Loström), släkt, urn:sbl:20339, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-24.