Biografi

Sörbom, släkt härstammande från grenadjären Anders Almberg (1754–1833) i Haraker, Västm. Hans son Erik Granbom (1788–1868) antogs 1810 som soldat i Västmanlands regemente under namnet S. Sonson till honom var Per Gustaf S (1844–1912), som efter att i yngre år ha arbetat som mjölnardräng på flera orter slog sig ner i Norberg och blev en av traktens främsta affärsmän. Hans son Axel Theodor S (1870–1937) genomgick Brunalls handelsskola i Stockholm 1887 och började följande år som postskrivare vid Generalpoststyrelsen. 1890 fick han anställning som e o postexpeditör och blev efter tjänstgöring på flera orter 1901 postexpeditör i Kiruna för att fem år senare avancera till postmästare där. Från 1904 var han även föreståndare för lokalkontoret för Bankab Stockholm-Öfre Norrland och inträdde i direktionen när detta 1911 uppgick i ab Norrlandsbanken. 1933 flyttade S söderut och blev postmästare i Motala.

Son till S i hans första gifte med Brita Josefina Nilsson var Nils Gunnar Theodor S (1899–1992). Gunnar S tog studentexamen vid Högre allmänna läroverket i Strängnäs 1917, varefter han bedrev språkstudier i Uppsala som 1935 resulterade i avhandlingen Variatio sermonis Tacitei aliaeque apud eundem quaestiones selectae och en docentur i latinska språket och litteraturen. S stannade inte kvar vid universitetet utan sökte sig till skolvärlden. 1936 blev han ordinarie lärare vid Fjellstedtska skolan i Uppsala. Fyra år senare blev han lektor i latin och grekiska vid Högre allmänna läroverket i Norrköping, vid vilket han var rektor 1950–62. Den arbetsamme S anförtroddes flera uppdrag utanför tjänsten. Han var bl a befälhavare i Norrköpings hemvärnskrets 1943–50 och var från 1945 vice ordförande i styrelsen för Norrköpings stadsbibliotek varefter han 1952–59 verkade som dess ordförande. Han var även 1953–73 ordförande i Norrköpings humanistiska förbund. Tillsammans med Axel Ahlberg (bd 1) och Nils Lundqvist utarbetade S den vid läroverken allmänt använda Latinsk-svensk ordbok (1945), som utkommit i tre upplagor, den senaste 2017.

Gift med S var från 1931 Emma Yvonne S (1902–91), sondotter till skulptören Johan Peter Molin (bd 25). Yvonne S tog studentexamen vid Djursholms samskola 1920 och skrevs följande år in vid Lunds universitet där hon i likhet med sin blivande make utbildade sig till latinist. Båda två var stipendiater vid Svenska institutet i Rom 1926. Efter hemkomsten arbetade hon en tid vid Riksarkivet, där hennes uppgift blev att tolka medeltida påvebrev. När familjen 1940 flyttade till Norrköping fortsatte hon med översättningsarbete för olika institutioner. 1953 utkom hennes översättning av Pehr Vilhelm Lithzenius 1700-talsavhandling Dissertatio de Norcopia. Tillsammans med äldsta sonen Göran Arthur Theodor S (1935–2013) och professor Birger Bergh översatte och gav hon ut Mathias Ouidis (bd 25) Poetria (1990).

Göran S skrevs 1953 in vid Uppsala universitet, där han bedrev forskarstudier i estetik för Teddy Brunius. 1966 lade S fram avhandlingen Mimesis and art i vilken han undersökte den forngrekiska konstuppfattningen hos filosofer som Platon, Sokrates och Aristoteles med särskild inriktning på mimesisbegreppets innebörd. S intresserade sig även för och skrev om den samtida konst- och dagskritikens roll. Under många år förestod han estetikämnet som universitetslektor och prefekt. När S 1999 befordrades till professor var det första gången sedan Henrik Schück (bd 31) lämnade sin professur i estetik som Uppsala universitet hade en professor i ämnet. 1987 tog han initiativ till Nordiska sällskapet för estetik. S gifte sig 1959 med Ebba Ruzsica S, född Schreiber (se nedan). Deras dotter Adrienne S (f 1967) är professor i sociologi vid Södertörns högskola.

Bror till Göran S var Per Gunnar S (1940– 2012). Per S påbörjade 1959 studier vid Uppsala universitet som kom att inriktas på idé- och lärdomshistoria. 1972 disputerade han på avhandlingen Läsning för folket: studier i tidig svensk folkbildningshistoria och verkade därefter som universitetslärare huvudsakligen i Uppsala men även i Linköping samt blev 1982 docent. S var i sin generation av idé- och lärdomshistoriker ovanlig genom att intressera sig för icke västerländska tanketraditioner, främst synligt i den populärvetenskapliga boken Tao och de tiotusen tingen: kinesisk lärdomstradition och naturforskning (1979).

S var 1986–92 forskningssekreterare vid Forskningsrådsnämnden efter vilket han under något års tid var engagerad i den för ett svenskt medlemskap i Europeiska gemenskapen (EG) verksamma stiftelsen Ja till Europa. 1993 utsågs S till direktör för Svenska institutet varefter han 1998–2002 arbetade som kulturråd vid Sveriges ambassad i London. Sina förbindelser med universitetsvärlden upprätthöll han bl a genom att sitta i styrelserna för Mälardalens högskola och Göteborgs universitet.

S medverkade flitigt i media alltifrån det han som 14-åring blev redaktör för en ungdomssida i Östergötlands dagblad. Under gymnasieåren var han redaktör för skolans tidning Gymnasistbladet och under studieåren i Uppsala blev han redaktör för Ergo. Längre fram arbetade han för både radio och TV samt skrev regelbundet i dagspressen, bl a i Dagens nyheter och i Sala allehanda. I hemorten Sala engagerade han sig som folkpartist i det kommunala livet och blev 2002 ordförande i styrelsen för Aguélimuseet samt följande år ordförande i kulturoch fritidsnämnden.

Författare

Jakob Christensson

Källor och litteratur

Källor o litt: Erik S: Västmanlands reg, Generalmönstr: rullor 1818, Andre Majorens komp, rote 71, KrA.

Per Gustaf S: Dödsfall (DN 12 juli 1912).

Axel Theodor S: E Grape, Postkontor och postmästare (1951); Postmatrikel 1933 (1933); Sveriges bankmatrikel 1916 (1915).

Nils Gunnar Theodor S: Lärarmatrikeln 1946 (1946); UUM 1937–1950 (1953); Väd 1967 (1966) o 1975 (1974). – Nekr i SvD 12 sept 1992.

Emma Yvonne S: Nekr i SvD 17 april 1991.

Göran Arthur Theodor S: C Frängsmyr, Akademiska interiörer (2021). – Nekr:er i SvD 20 o 22 maj 2013.

Per Gunnar S: M Artsman, Lärd Londonbo sprider kunskap om Sverige (SvD 21 juni 2000); A L Persson, ”Visa upp kulturens kvalitet”: Svenska institutets nye chef vill ge omvärlden realistisk Sverigebild (SvD 25 juni 1993); Väd 2007 (2006). – Nekr i SvD 18 sept 2012.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sörbom, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/35284, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jakob Christensson), hämtad 2025-07-31.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:35284
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sörbom, släkt, urn:sbl:35284, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jakob Christensson), hämtad 2025-07-31.