Meriter

5 Tamm, Nils Arvid Oscar Fredrik, kusin till T 4, f 20 juni 1876 i Låssa, Upps, d 6 aug 1957 i Bro, där. Föräldrar: godsägaren Per Gustaf T o Emma Sofia Amalia Gussander. Mogenhetsex vid Nya elementarskolan i Sthlm 22 maj 95, inskr vid UU 13 sept 95, bedrev studier där t o m ht 97, elev vid FrKA 99–ht 02, vistelse i Paris o Rom 03–08, medgrundare o led av styr för Sv astronomiska sällsk från 19. – Hedersdr vid UU 44, Fotogr fören:s Adelsköldska medalj i silver 45. – Ogift.

Biografi

Nils T:s intresse för astronomi sägs ha väckts då han som nioåring fick uppleva ett mycket sällsynt himlafenomen: en meteorstorm från den sönderfallande kometen Biela fyllde hela himlen med stjärnfall i stor mängd. I och med det var T drabbad av en passion. Några år av inläsning i den astronomiska litteraturen och himmelsobservationer med enklare kikare följde. 1895 skrevs han in vid Uppsala universitet för studier i matematik och astronomi med bl a astronomerna Nils Dunér (bd 11) och Östen Bergstrand (bd 3) som lärare.

Glöden falnade emellertid i mötet med den stringenta universitetsastronomin och ett par år senare växlade T över till det konstnärliga spåret. Efter privatlektioner antogs han 1899 vid FrKA där han avslutade studierna med tavlan Islossning för vilken han erhöll akademiens hertigliga medalj. Därpå följde flera år av måleriarbete utomlands med ateljé i Paris och Rom. Av och till under resten av sitt liv målade T sedan landskapsmotiv i klassisk stil – han placerade sig utanför konstens moderna strömningar. Flera av hans verk finns i Uppsala universitets konstsamlingar.

Efter återkomsten till Sverige 1908 lät T bygga en större villa på egendomen Kvistaberg nära Bro, Sth, som han fått i arv. Villan försågs med en konstnärsateljé. På Kvistaberg kom också intresset för astronomi åter att ta fart. Efter att ha använt ett portabelt teleskop under flera år konstruerade han ett observatorium, färdigställt 1919, vars tornliknande byggnad kröntes av en rejäl kupol. Här fanns avancerad utrustning i form av en större refraktor samt en specialiserad apparatur för fotografering av himmelsobjekt. Det var ett av dåtidens mer utvecklade amatörobservatorier i sin del av världen. Bevarade observationsjournaler vittnar om en skicklig observatör av himlafenomen som solfläckar, detaljer på planetytorna och galaxer.

Det stora teleskopet med dess kringutrustning kompletterades snart. T utvecklade en teknik som gjorde det möjligt att fotografera stjärnhimlen även med mindre amatörkameror, anbragta på en egenkonstruerad montering som följde stjärnhimlen. Det var med denna utrustning T gjorde de upptäckter som ledde till berömmelse i den astronomiska världen. Han fann flera novor, objekt med hastiga och oförutsägbara utbrott som flammar upp från osynlighet för att sedan försvinna. Sådana upptäckter av novor gjordes 1920, 1936 (två stycken) och 1945. Även flera tidigare okända ljusvariabla stjärnor detekterades vid observatoriet på Kvistaberg. Upptäckterna var inte slumpmässiga utan resultatet av ett systematiskt tillvägagångssätt: att regelbundet fotografera delar av stjärnhimlen med efterföljande analys, där de talrika fotografiska avbildningarna analyserades för att se om några objekt tillkommit eller förändrats. Anteckningsböcker och observationsjournaler återspeglar även de observatörens noggrannhet; väsentligt arbete lades ner på att få mätningar av fotografier och andra himmelsobservationer så precisa som möjligt. T samarbetade periodvis med fackastronomer i Uppsala och Stockholm. Ett flertal forskningsrapporter publicerades i internationella fackvetenskapliga tidskrifter.

En del av utrustningen på Kvistaberg konstruerade T på egen hand av bl a Meccano; han var tekniskt begåvad och intresserad av optiska och mekaniska konstruktioner. Dessutom var han en av landets första radioamatörer som själv byggde mottagare och sändare och kommunicerade över hela världen.

T spelade även en icke oväsentlig roll i den svenska astronomins organisatoriska historia. Han var en av grundarna av Svenska astronomiska sällskapet 1919 och tillsammans med fackastronomer satt han i dess styrelse från början och livet ut. Han donerade även medel till det nybildade sällskapet vilket möjliggjorde utgivandet av en publikation, Populär astronomisk tidskrift. I den publicerades flera artiklar, teckningar och fotografier från Kvistabergs observatorium. Tidskriften kom att bli en inspiration för amatörastronomer. Samma ändamål fyllde Amatörastronomen: handledning i observationskonst (1942) som T publicerade tillsammans med Uppsalaastronomen Åke Wallenquist. Läsaren introduceras här till metoder för att observera en mängd olika himmelsobjekt, med eller utan optiska hjälpmedel, samt invigs i de av T så omhuldade fotografiska metoderna för att dokumentera stjärnhimlen med vanliga amatörkameror.

Mot slutet av sitt liv kom T, ”privatastronomen” som han ofta kallade sig, att engagera sig i att knyta verksamheten på Kvistaberg till den professionella astronomin, närmare bestämt den vid Uppsala observatorium. Han donerade 1944 sina vidsträckta jordegendomar, en större penningsumma samt sitt observatorium till Uppsala universitet. På Kvistaberg skapade fackastronomerna ett filialobservatorium, långt från Uppsalas allt mer ljusförorenade himmel. Inledningsvis försett med mindre instrument konstruerades senare här vad som då var ett av världens största Schmidtteleskop, ett slags teleskop som möjliggör fotografiska observationer av mycket ljussvaga objekt över stora himmelsfält. Astronomer både från Uppsala och andra observatorier kom till Kvistaberg för att observera och det fanns även en tjänst som institutionsföreståndare, finansierad av statliga medel, knuten till observatoriet.

T blev en av det svenska 1900-talets mest framträdande amatörastronomer och kom genom sin storslagna donation att betyda mycket även för fackastronomin. Konsten och måleriet fortsatte att vara en del av hans liv; umgänget bestod till stor del av konstnärsvänner. I kretsen ingick Adolf Stern, som gjorde den porträttrelief som täcker nischen i fundamentet till refraktorn i T:s observatorium, där urnan med hans aska är placerad.

Författare

Gustav Holmberg

Arkivuppgifter

Handl:ar efter T (anteckn:böcker o observationsjournaler), i Släktfören Tham o Tamms arkiv i Riddarhuset, Sthlm. – Brev från T i LUB (bl a till C Charlier, K Lindmark o W Norlin) o UUB (bl a till K E Beijnoff, Ö Bergstrand o Märta Tamm-Götlind).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Amatörastronomen. Handledning i observationskonst. Sthlm: Natur och Kultur, 1942. 126 s, ill, diagr, fotogr, tab. (Natur och Kultur, 149). [Tillsammans med Å Wallenquist.] – On the variability of the star BD + 31°3932. [Omslag.] Sthlm: Almqvist & Wiksells boktr; Berlin ”Natura” Buchhandlung; London: H K Lewis & Co.; Paris: Libraire C Klincksieck, 1948. 3 s. (Arkiv för matematik, astronomi och fysik, bd 36 ([1948–]49), A: n:o 7).

Tryckta arbeten (bidrag): För en förteckning över T:s bidrag se Å Wallenquist, Nils Tamms publikationer (Å Wallenquist, Nils Tamm 1876–1957. Konstnären – amatörastronomen. En berättelse, Sthlm 1975, s 16).

Källor och litteratur

Register öfver … inskrefne efter den 1 jan 1882, Stockholms nations arkiv, UUB.

Fil d:r Nils Tamm 70 år (Upsala nya tidning 19 juni 1946); J Kärnfelt, Till stjärnorna: studier i populärastronomins vetenskapshistoria under tidigt svenskt 1900-tal (2004); Storslagen donation till Uppsala universitet (Upsala nya tidning 3 juni 1944); Å Wallenquist, Nils Tamm 1876–1957: konstnären – amatörastronomen: en berättelse (1975).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils Arvid Oscar Fredrik Tamm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/35330, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gustav Holmberg), hämtad 2026-03-05.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:35330
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils Arvid Oscar Fredrik Tamm, urn:sbl:35330, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gustav Holmberg), hämtad 2026-03-05.